köstnad och den, söm blott med en endå ny san-
ning, ett nytt rön skattat till menskligheten, sanner-
ligen den lefvat och verkat förgäfves.
Hvadan kommer väl att alla yrken tillskansat sig
flera fördelar på jordbrukets bekostnad? Jo! dessa
hafva alla haft en gemensam förenings- och stödje-
punkt, som bevakat deras intressen inför tronen och
förmått göra dem gällande. Hade jordbruket haft i
Stockholm någon samtidig institution, motsvarande
handelskollegium, bergskollegium, jernkontoret m. fl.,
för att bevaka sina intressen, sannerligen det skulle
lidit så många inskränkningar i sin frihet eller blif-
vit ålagdt så många scrvituter. Må aldrig villorne så
förmörka våra sinnen, att vi neka vår beundran åt
den folkkäre krigarfurstens örnblick, som genast upp-
täckte källan till missaktningen för fredens yrken i
vårt land; vår vördnad för den fridsällaste af vära
Konungars ädla afsigter, att derur upphjelpa desam-
ma. Ty dagens tadel och framtidens lof äro endast
skugg- och ljussidan af tet godas sak; det är ljuft
gagna dem och älskas, men det är skönare tjena dem
och hatas. Jag tror mig kunna försäkra, att Kongl.
landtbruksakademien klart uppfattat denna sin ofvan
antydda bestämmelse och att från den utgätt till
Regeringen månget storartadt förslag af oberäknelig
vigt för landtbrukets framtid.
Hvad slutligen beträffar den föreslagna revisions-
rätten för Rikets Ständer, i fall de hafva tid och
lust dertill, af akademiens räkenskaper, så tillstyrker
jag äfven bifall dertill. Det väcker alltid misstroen-
de, om man söker undandraga en sak offentlig kon-
troll; jag har sjelf som förvaltare af större publik
kassa funnit min största belöning af noggranna revi-
sioner, och jag tror mig känna, att landtbruksakade-
micn sjelf önskar det, på det Rikets Ständer må nå-
got lära känna, hvad en del nu så omildt bedöma.
NNE areanAE
Diskussionen i Bondeståndet öfver Stats-Utskot-
tets utlåtande JM? 41, angående regleringen af
åttonde hufvudtiteln.
(Slut fr. Lördagsbl.)
41:0 Carolinska medico chirurgiska institutet.
Litt. a). Arfyvode tillen professor i kliniken för
barnsjukdomar m. m.: På anmärkningar af Fredric
von Zweiyberk och Nils Strind und, som befarade,
att om en professor nu blifver anställd för under-
visning i konsten att behandla sjuka barn, man vid
nästa riksdag får höra att det behöfyves en serskild
professor för gamla gubbars sjukdomar, och hvari
många instämde, blef Utskottets förslag i denna del
återremitteradt.
192:0 Veterinärinrätlningen i Stockholm.
Litt. D. Förhöjning af 666 rdr 32 sk. i nämnde
inrättnings ärliga anslag.
Äfven denna punkt blef på anmärkningar af Fre-
drik von Zweigbergk, hvari Henrik Andersson från
Örebro, Johannes Andersson från Skaraborgs, Petter
Pehrsson från Jönköpings, Ephraim Larsson från
Elfsborgs län, m. fl., förenade sig, återremitterad,
oaktadt Johan Aug. Zetterberg upplyste, att inrätt-
ningen förlorat en påräknad inkomst af ridhus-
lokalen. N
46:0 Institutet för blinda och dö stumma.
Sven Heurlin från Kronobergs län, skriftligen:
Genom sistförflutne riksdags anslag till detta institut
hade elevantalet af de döfstumma ökts till 52 afsta-
ten underhållne, och hela beloppet till. 70 clever.
För landets blinda barn, till ett antal af 2700,
finnes deremot ingen inrättning, ty ehuru statens
anslag afsett äfven de blinda, hade medlen ej räckt
till för dem. Förflutna årets herrar :statsrevisorer
hade derföre uppmanat Rikets Ständer, att, derest
lokal till ett passande blindinstitut kunde erhållas,
för detta riksgagneliga företag anslå de nödiga med-
len. Genom Hans Maj:t Konungens löfte hade loka-
len Öfra Manilla blifvit till ett blindinstitut upplå-
ten; det tillkomme nu staten att för detta ändamäl
anslä medel. Enligt kalkyl skulle för 5000 rdr bko
ärligen den upplåtna lokalen kunna behörigen in-
redas och 42 blinda från hela riket der underhållas,
nödige lärare aflönas och nödvändige materialier an-
skaffas m. m. Talarep förordade varmt den sålunda
tilltänkta inrättningen och med honom instämde vice
talmannen Nils Pehrsson, Ola Svensson från Malmö-
hus, Lars Bocthius, Anders Göransson, Erik An-
dersson, Lars Olsson, Lars Johan Getzelius och Jo-
han Eriksson från Stora Kopparbergs, Carl Eric
Myrberg från Westerås, Nils Pehrsson från Krono-
bergs, Anders Sundholm från Stockholms och Jonas
Kylander från Wermlands län m. fl.
Johan August Zetterberg från Stockholms län:
Då Statsutskottet afslagit motionen rörande anslag
till undervisningens spridande bland landets döf-
stumma, utom institutet, varande barn, tycktes det
hafva stödt sitt afslag derpå, att institutets direktion
icke hos Kongl. Maj:t gjort framställning i detta af-
seende; Statutskottet hade likväl förbisettEsistlidet
ärs revisorers berättelse angående institutet för döf-
stumma, der-de, säga revisorerne, hafva till Rikets
Ständers behjertande framställt den varma önskan,
att elevantalet vid härvarande institut måtte kunna
ökas till 440, såsom innefattande alla döfstumma i
landet mellan 10—13 år,. Hvar och en kunde finna
hvilket stort anslag dertill skulle behöfvas. Nu vore
deremot den ringa årliga summan af 1000 rdr bko
föreslagen att bland nitiske och i de döfstummas
undervisande något hemmastadde folkskolclärare för-
delas för att derigenom undan råhet och mörker
rycka de mänga utom institutet varande olycksva-
relser, som annars äro hemfallne till okunnighet ock
mången gång till själsfrätande oro och förtviflan
öfver sn öfvergifna ställning i lifvet. Då nu bland
Sveriges sämst lottade innebyggare, det största an-
talet döfstumma funnes, ansåg talaren som en pligt
alt söka lätta en af dessas tyngsta bördor, den att åt
deras döfstumma barn hereda tillgång till upplysning
och förädling och dergenom aftorka mången faders
och moders tårar. Till förbättring i lärarestatens
inom institutet lönevikor hade talaren motionerat
1000 rår blo. Talaren fäste uppmärksamheten på