(Insändt.)
Huruledes Stockholms stads konsistorium gö
Kongl. hofpredikanten, konsistorienotarien
Christian Olsson Angeldorff till vice pasto
i finska församlingen.
I 41 års tid har en prestman tjenstgjort i finsk
församlingen; nemligen 7 år som adjunkt och 4 son
vice. pastor, och man har aldrig hört annat än at
församlingen varit med honom fullt belåten. Sist
lidne sommar blef denne prestman, hvars namn ä
Ericsson, till regementspastor vid andra gardet be
fordrad, men fortfor ändock att förestå finska för
samnilingen. Omkring: 3 månader: derefter börjad
likväl konsistorium, ned hvilket finska församlinger
haft åtskilligt obytt, att fundera på, om det ickt
kunde aflägsna denne vice pastor, och, för den lill:
tid, som kunde återstå tills församlingen en gån;
får en egen pastor, gifva henne en själasörjare a
konsistorrii egen uppfinning — det var väl ickt
mycket, men ändock nog att erinra församlingen om
sitt beroende af konsistorium. t
Kyrkoherden Ekdahl, som så ofta visat sig Vara
konsistorii enfant perdu, tog alltså en våcker dag —
det var den 28 Scpt. sistl. är — tillorda i konsisto-
rio och förklarade, atteftersom nu bekant blifvit at!
vice pastor. Ericsson blifvit befordrad till regements-
pastor, således finge många göromål, större lön, etc.
etc., så vore det ej lämpligt att han finska försam-
lingens pastoralvärd behölle, helst han blifvit assessor
i ett annat konsistorium och således icke borde stå
under stadskonsistorii lydno: allt derföre trodde heri
Ekdahl att endera borde man — n dsätta Ericsson:
lön till förmån för konsistori kassa, eller ock för-
ordna en annan man till vice pastor i finska för.
samlingen. Ekdahls betänkande begärdes på bordet
och om nu pastor Ericsson begagnat liggetiden at!
erbjuda en del af sin lön ät konsistorii kassa, åå
hade han möjligen fått qvarblifva i församlingen.
Konsistorii ledamöter funderade på förslaget till d
19 Oktober, men ville äfven då ytterligare se hvad
tiden kunde bära i sitt sköten, och tog sig tid til
den 49 Nov.
Då började kyrkoherden Ekdahl åter leken, och
nu var icke fråga om att taga penningar, utan att
slagta hela vice-pastoratet, hvadan han uppställde
sin ratiocination i följande slagtordning: när vice
pastor Ericsson blef regementspastor, så upphörde
han att vara pastorsadjunkt ); men på den tiden han
var pastorsadjunkt, så blef han vice pastor; ergo:
då han upphört att Vara. pastorsadjunkt, så har han
ock upphört att vara vice pastor. Till reserycorps
bakom denna fruktansvärda igelkott uppställde herr
kyrkoberden en liten skälunge, nemligen att Vv. pa-
stor E. icke skulle med noggrannhet underkastat sig
konsistorii föreskrifter, t. ex. icke noggrannt utskrifvit
dem, som icke ägde tillhöra finska församlingen,
hvarpå herr kyrkoherden förmente sig äga färska
bevis.
Konsistorii öfrige ledamöter slöto sig till denna
slagtordning, så godt den sneda och förvirrade upp-
ställningen tillät. Kyrkoherden Rothlieb ville skilja
E. från vice pastöratet på den grund, att ordinarie
presttjenster icke må försonas med garnisonstjenster
och. den extraordinarie tjensten i detta fall borde
anses som en ordinarie. Doktor Pettersson kunde
ej väl med dessa skäl, utan förmente, att om Erics-
son varit regementspastor vid ett indeldt regemente,
så kunde han väl fortfarit med vice pastoratet, hyar-
emot han, alldenstund han såsom regementspastor
vid ett garnisonsregemente, icke stod under konsi-
torii lydno, icke borde vara vy. pastor vid Finskan.
Kyrkoherden Winter jemkade sig in på det viset,
att han förmente två pastoralvårder icke kunna med
zod ordning föreras hvarjemte han tydde sig till
tyrkoh. Ekdahls skälunge, att E. icke skulle ställt
sig konsistorii befallning till efterrättelse. Doktor
Iiljenwaldh följde med hopen, troende tillika dessa
nu anförde skäl vara en tillräcklig orsak för E:s
endtledigande.
Bataljen vardt alltså vunnen, . och såsom en frukt
leraf förordnade konsistorium, att dess egen notarie,
ofpredikanten Christian Olsson Angeldorff skulle
vara vice pastor i Finska församlingen.
Att herr Angeldorff också hör under hofkonsisto-
vium och att han är notarie i det embetsverk, under
vilket han såsom v. pastor sorterar, det gjorde na-
urligtvis intet till-saken. - Icke heller har detta
amma konsistorium funnit på minsta sätt betänk-
igt, att numera pastor Tegner var på en gång pa-
tor i slottsförsamlingen, ledamot, ja till och med
ordförande i hofkonsistorium, och på samma gäng i
lera är sorterade under stadskonsistorium såsom
less notarie, flera andra dylika kasus att förtiga,
varom likvälshufvyudstadens presterskap kunde för-
älja. i
Hvad nu vidkommer den der skälungen, som kyr-
oherden Ekdahl bragt fill verlden och kyrkoherden
Vinter adopterat, nemligen att y. pastor E. icke
kulle underkastat sig konsistorii föreskrifter, sä kan
ill! ytterligare bevis att den är ett foster af kyrho-
erden Ekdahl sjelf. och ieke af sanningen och Verk-
igheten, anföras följande diarii Devis:
—— 7 å
) Han hade, söm ofvan är nämndt, recgr år-förät
- upphört att varagpastorsadjunkt.