RS oo. Lar ot TT RN IR ls es RR I TAR
I tydligen nedsätta priset samt erhålla en för konsu-
mentens behof tjenligare produkt; (tillgäng på tack-
jern torde likväl härutinnan lägga hinder i vägen;)
men för att kunna åstadkomma dessa fördelar med
jernhandteringens framtida bestånd, anser herr E:n
I tillika nödvändigt, att den lemnas frihet att obehin-
;Idradt utveckla och ordna sig, efter lokala omständig-
, heter och konjunktursförhållanden, i annat fall skola
s vi förmenas, att begagna de naturliga fördelar, värt
- lands jerntillverkning inom sig äger, och overksamma
, I få äskåda, huru engelska jernhandeln vimner fast fot
Ipå det område vi eljest kunnat försvara.
Hvad i öfrigt angår flere andra hinder och svå-
Irigheter, som för närvarande betunga jerntillverk-
ningen, såsom bristande kommunikationer m. m., så
I böra dessa olägenheter afhjelpas på statens bekost-
nad, såsom öfverstigand2 den enskilda förmågan,
Joch rörelsen få bedrifvas utan tvång af restriktive
Ilagar; yttrande herr En tillika den fasta öfverty-
Igelse, att ehuru våldsamma brytningar snart torde
uppstå, och ehuru ofördelaktigt belägna verk måste
lupphöra, skall dock ej fäderneslandet upphöra, att
l tillverka och exportera stångjern, och detta kanske
till oförminskadt belopp, förutsatt likväl, att denna
industri från det allmännas vrida lemnas mera
skydd och stöd, än hittills varit fallet.
I dessa. få men välmenta rader har då herr E:n
öppet uttalat sin mening om svenska jernhandterin-
gens framtida öde, och derjemte förklarat, att dess
bestånd beror på puddling och valsning, samt med-
len dertill, en betydlig förändring i landets närva-
rande ekonomiska förhållanden.
Med afseende på de stora fördelar, som i herr E:s
tanke äro att förvänta genom puddling och valsning,
har man allt skäl att hoppas, det han sjelf genom
införande af methoden för sin egen tillverkning vi-
sar oss andra den väg viskola vandra, och såmedelst
praktiskt styrker verkligheten af sina uppgifter, så
mycket helre, som inga hinder numera möta, för
någon bruksegare, att efter eget -godtfinnande be-
drifva sin handtering, antingen i härd eller pudd-
lingsugn, samt att utsträcka jernet under hammare
eller valsar, och troligt är att andre bruksegare i
granskapet, som dela herr E:s öfvertygelse, gerna
förena sig med en man af så erkänd skicklighet, för
att dela hedern af ett så patriotiskt företag, emedan
vid Nyby bruk, der puddling och valsning i många
är varit begagnade, enligt de upplysningar som finnas
meddelade uti 2:a häftet af tidskriften för Svenska
Bergshandteringen, för 1844 pag. 4148 och följande,
det ännu cj lyckats, att erhålla fullkomligt tillfreds-
ställande resultat. t
Hvad äter angår de förändringar i våra nu för
jernhandteringen gällande författningar, som skulle
blifva en följd af herr E:s förslag, så torde all rubb-
ning derutinnan, såsom djupt ingripande i tredje mans
rätt och bästa, medföra betänkliga följder, och svår-
ligen af regeringen kunna medgifvas, utan laglig er-
sättning, till alla dem, som derigenom blifva bevisli-
gen lidande.
Vore frågan nu, att från början införa och grund-
lägga en ny och förut okänd näringsgren, så mötte
dervid inga skrupler. Densaämima borde och kunde
då lemnas all möjlig frihet att utveckla sig, utan
hinder af någons förfång; men i ett land, der jern-
handteringen redan är flera sckler gammal, spridd
öfver de fleste landskaper, och utvecklad till den
grad, att den utgör landets förnämsta export, upp-
står ostridigt ett helt annat förhållande. ;
Om Hr Ess förslag möjligen kunde realiseras, så
blefve följden deraf, att en stor del af rörelsen efter
hand komme på färre händer, utgörande större och
mindre bolag, som koncentrerade sig intill malm-
fälten och de skogrikare trakterna, der rörelsen kun-
de drifvås i en större skala och således med störrel
fördel för dessa bolag; men insändaren, som sjelf
äger ett bland de ofördelaktigt belägna bruken, uti
en aflägsen provins på långt afstånd från något
malmfält, och derföre måste köpa sitt tackjern, hem-
ställer derföre vördsamt, om en sådan förändring
tillika vore rättvis, och nyttig för landets ekonomi-
ska ställning på det hela; då gifvet är att så beskaf-
fade bruk ej kunna täfla med de af lokalen bättre
lottade, hyaraf åter följden skulle bli att de större
bruken helt och hållet komme att undertrycka del
mindre, till stor förlust för dessa orter samt alla
dess invånare. Men på hvad sätt, och af hvilka
skola dessa brukens ägare en gång söka sin ersätt-
ning för deras oförtjenta lidanden, och ännu mer;
huru och hvar skall allmogen det inom dessa orter, som
förut räknat sin förnämsta bergning genom tjenst-
barheter vid bruken, sedan denna inkomstkälla för
dem upphört, och sjelfya jordens beskaffenhet förne-
kar dem brödfödan? Skall denna ersättning utkräf-
vas af de stora bolagen, som - ensamt draga frukten
af förändringen, eller af staten? Och hvar finnas i
sädant fall erforderliga medel att anvisa?
En nödig omtanka för eget bestånd, jemte andras,
hvilka kunna befinna sig i samma belägenhet, fram-
kallar dessa cerinringar, hvilka i sinom tid ej kunna
undfalla Regeringens uppmärksamhet, som har sig
det ansvarsfulla kallet uppdraget, att, utan afseende
till personen, skydda och bevaka hvarje undersåtes
på lagar och privilegier grundade rättigheter.
Ins., som icke medsäkerhet kän döma om någon an-
nan method än tysksmidet, hvarvid han i yngre åren
stundom sjelf lagt handen, är på grund af mångårig er-
farenhet förvissad, att ett fullgodt och genom hela mas-
san likartadt jern på detta sätt kan beredas, då endast
16 å 48 LE tackjern på en gång nedsmältas, och
man noga tillser, att färskningen från början till
slut sträcker sig igenom hela massan, samt är fullt
öfvertygad att de mot svenska jernet nu för tiden
rådande klagomäl, att vara härdt, ojemnt och otätt,
heit och hållet härleda sig från jernets ofullkomliga
färskning. s
Efter denna ofullständiga granskning af det åbe-
ropade anförandet återstår för insändaren, alt hem-
bära författaren sin tacksamhet för dess så öppet
uttalade åsigter i detta vigtiga ämne. Det är en-
dast genom lugn pröfning af olika meningar det san-
na och rätta förmår att göra sig gällande. Förfat-
taren har på ett förtjenstfullt. sätt angifvit felen,
som vidlåda svenska stängjernet, och derjemte före-
slagit medlen för deras afhjelpande, och som insän-
daren anser dessa: åtgärder vara alltför mycket in-
gripande i våra nuvarande allmänna förhållanden,
och tillika tror att ändamålet på ett lindrigare sätt
kan vinnas, har han vågat framlägga denna gransk-
ning till fir Fkmans egen och andra sakkunnige per-
soners benägna pröfning och begrundande.
IV Res