PASTORS-ADJUNKTEN. )
GENREMÅLNING AF ONKEL ADAM.
IH.
LEKTOR KLASMARK.
Att vara sjutton år, med friska röda kinder
full af lefnadslust och detta pojklynne, som ä;
oskiljaktigt från den åldern, att vara just en så
dan menniska och för några timmar blott få lo
att. ikläda sig svarta kläder och hvit halsduk och
vistas bland äldre personer, i hvilkas sällskap mar
ej så riktigt vet om man skall stå, sitta elle
gå, tala eller tiga — det är ganska svårt, son
hvar och en vet, hvilken försökt något dylikt
och hvem har ej försökt det under sin studietid!
I denna belägenhet voro ett halft dussin gym:
nasister en dag hos lektor Klasmark, som bjudi
till sig unga Nordenstråle och hans kamrater :;
ordningen.
Lektor Klasmark var en liten något skulryg-
gig man, omkring femtio år gammal; det var er
mycket lärd och boksynt man, som förnött hel:
sin ungdomstid vid boken; men olyckligtvis båd
för honom sjelf och hans lärjungar, hade han al
deles glömt att se sig omkring utom sin läskam:
mare. Den stora boken naturen var alldeles till
sluten för den lärde mannen, och den ende, som
för honom öppnat sitt hjerta, Var Euclides; ty
lektorn läste matematik och algebra.
Lektor Klasmark var lika så oerfaren i der
yttre verlden, och var lika så mycket som han:
lärjungar generad i större sällskaper; men vVanar
är andra naturen, och lektor Klasmark hade så
unda, under en lång räcka af år, genom de ound
gängliga uppvaktningarne hos biskopen och lands
höfdingen i länet, då denne någon gång hedrad
staden med ett besök, rent af blifvit tvunger
att antaga ett eget slag af sällskapston, som doc
hos den gode lektorn inskränkte sig till en öd.
) Se Aftonbl. JM. 1 och 2.