bör derföre icke så beredvilligt håna Amerika narne, för det de valt en viss hr Polk. Sna rare böre vi afundas dem, och söka likna dem än förakta deras partimanövrer och klokhet. De konservativa partierna hafva den stora för delen framför de liberale, att oaktadt de splitt ra sig och kifvas, så lärer dem likväl ett viss medvetande af deras inskränkta grundval och an tal ett slags instinktlik klokhet och disciplin Sir Robert Peel t. ex. är mycket illa tåld af de stora majoriteten bland Tories och likväl under stödjer den honom. Hr Guizot är lika illa för dragen af de franska konservativas stora majori tet, men de kunna lika litet undvara honom, son Tories kunna umbära sir Robert, och han rege rar. Derföre kunna de konservative drifva fran sma män. De amerikanska konservative, det vil säga Whigs, kunde alla förena sig bakom Clay demokraterna deremot kunde endast förena si om en person, som hade den fördelen, att var ingenting. Men hvad vill då denne hr Ingenting, hr Polk göra? Han skall framförallt låta embetsmännei af det demokratiska partiet behålla deras poster hvilket var ett af hufvudskälen till hans val; t något stort politiskt steg är alldeles utom han förmåga. Han har satt sig i skuld hos alltfö många partier och lofvat, att bevara alltför mån ga intressen, för att han skulle vara till hinde för någon. I afseende på Oregonfrågan skall ha kanske visa sig mycket tapper och vältalig, ty hela frågan är icke annat än prat och den hut vudsakliga åskan skall derföre rulla i den rikt ningen. Deremot är Texasfrågan något verklig och der handlingen måste följa ordet tätt i hä larne, och således en ganska kinkig fråga. Stör sta delen af den inflytelserika majoritet, som val hr Polk, äro van Burens anhängare, och dess äro emot Texas införlifvande med Förenta Sta terna. Det var just denna fraktion, som i de icke slafhållande staterna Pennsylvanien och New York afgjorde valet till fördel för hr Polk. Der skulle icke gjort så, om den icke varit säker på alt fem nya texianska slafstater icke skulle blil va upptagna, för att dränka unionens nordligarc intressen och åsigter. Densamma klassen är äf ven emot hvarje väsendtlig förändring i tullta riffen och hr Polk skall derföre icke försöka någon sådan. Man kan alltså förutspå, att sakerna nära nog skola förblifva sådana de äro, och att Whigs oci Locofocos för det närvarande sannolikt skola iakttaga samma politik. Valmännen i unionen ärd ungefär lika delade, och den, som väljes med någr: få tusende röster, får att göra med en kraftful minoritet, hvilken vid minsta omständighet elle händelse kan blifva majoritet. Denna jemvigi har också föranledt till ett slags omvexling a makten, så att hvarje parti har bibehållit presidentskapet i åtta år, eller vid två val. Harri sons död har nu förändrat denna ordning. Demokraterna hafva tillika för ögonblicket de mest populära thema att anslå, hvaremot tariffen, som var Whigs stora bataljhäst vid van Burens fördrifvande 4840, förlorat nyhetens behag. Det är äfven klart att den högre handelsklassen, som bildar Whigpartiets egentliga styrka endast finner ringa sympathi hos de lägre klasserna, älven i dess egna stater, och det är genom en förening af dessa lägre klasser i norra delen af unionen med männen i södern, som demokraterna vunnit segren. Så har t. ex.! staten New Yorks röst uppslukat stadens. Irländarne och Tyskarne i Pennsylvanien hafva uppslukat Filadelfias röster, 0. s. V. Vi böre här omtala ett icke obetydligt parti, nemligen det infödda amerikanska, i motsats till de nya irländska och tyska medborgare, som föra med sig sina europeiska fördomar och förvirra den transatlantiska politiken. De infödde Amerikanarne äro fiender till repealväsendet och skriset emot allt engelskt, fiender till det tyska betalningsvägrandet. Om de slutade sig mera till Whigs än till demokraterna, skulle de sannolikt blifva ett stöd för det mera bildade partiet i norra delen. Men de hafva visat spår af religiöst bigotteri, isynnerhet i sin framfart mot katolierna, hvilket snarare skall afla strid och svagret än bilägga tvisterna. De vilja naturligtvis öka upprätthålla nationaläran och krediten, men lelta är ännu ett opopulärt thema. Man kan ned skäl frukta, att en af orsakerna, hvarföre lay föll igenom i Pennsylvanien, var Websters al, i hvilka innebyggarne af den staten beskyll-; i i les för att vara svekfulla gäldenärer, som vägra: tt betala sin skuld. Det var Pennsylvaniens de-! i j