bör derföre icke så beredvilligt håna Amerika
narne, för det de valt en viss hr Polk. Sna
rare böre vi afundas dem, och söka likna dem
än förakta deras partimanövrer och klokhet.
De konservativa partierna hafva den stora för
delen framför de liberale, att oaktadt de splitt
ra sig och kifvas, så lärer dem likväl ett viss
medvetande af deras inskränkta grundval och an
tal ett slags instinktlik klokhet och disciplin
Sir Robert Peel t. ex. är mycket illa tåld af de
stora majoriteten bland Tories och likväl under
stödjer den honom. Hr Guizot är lika illa för
dragen af de franska konservativas stora majori
tet, men de kunna lika litet undvara honom, son
Tories kunna umbära sir Robert, och han rege
rar. Derföre kunna de konservative drifva fran
sma män. De amerikanska konservative, det vil
säga Whigs, kunde alla förena sig bakom Clay
demokraterna deremot kunde endast förena si
om en person, som hade den fördelen, att var
ingenting.
Men hvad vill då denne hr Ingenting, hr Polk
göra? Han skall framförallt låta embetsmännei
af det demokratiska partiet behålla deras poster
hvilket var ett af hufvudskälen till hans val; t
något stort politiskt steg är alldeles utom han
förmåga. Han har satt sig i skuld hos alltfö
många partier och lofvat, att bevara alltför mån
ga intressen, för att han skulle vara till hinde
för någon. I afseende på Oregonfrågan skall ha
kanske visa sig mycket tapper och vältalig, ty
hela frågan är icke annat än prat och den hut
vudsakliga åskan skall derföre rulla i den rikt
ningen. Deremot är Texasfrågan något verklig
och der handlingen måste följa ordet tätt i hä
larne, och således en ganska kinkig fråga. Stör
sta delen af den inflytelserika majoritet, som val
hr Polk, äro van Burens anhängare, och dess
äro emot Texas införlifvande med Förenta Sta
terna. Det var just denna fraktion, som i de
icke slafhållande staterna Pennsylvanien och New
York afgjorde valet till fördel för hr Polk. Der
skulle icke gjort så, om den icke varit säker på
alt fem nya texianska slafstater icke skulle blil
va upptagna, för att dränka unionens nordligarc
intressen och åsigter. Densamma klassen är äf
ven emot hvarje väsendtlig förändring i tullta
riffen och hr Polk skall derföre icke försöka nå-
gon sådan.
Man kan alltså förutspå, att sakerna nära nog
skola förblifva sådana de äro, och att Whigs oci
Locofocos för det närvarande sannolikt skola iakt-
taga samma politik. Valmännen i unionen ärd
ungefär lika delade, och den, som väljes med någr:
få tusende röster, får att göra med en kraftful
minoritet, hvilken vid minsta omständighet elle
händelse kan blifva majoritet. Denna jemvigi
har också föranledt till ett slags omvexling a
makten, så att hvarje parti har bibehållit presi-
dentskapet i åtta år, eller vid två val. Harri
sons död har nu förändrat denna ordning. De-
mokraterna hafva tillika för ögonblicket de mest
populära thema att anslå, hvaremot tariffen, som
var Whigs stora bataljhäst vid van Burens för-
drifvande 4840, förlorat nyhetens behag.
Det är äfven klart att den högre handelsklas-
sen, som bildar Whigpartiets egentliga styrka
endast finner ringa sympathi hos de lägre klas-
serna, älven i dess egna stater, och det är genom
en förening af dessa lägre klasser i norra delen
af unionen med männen i södern, som demokra-
terna vunnit segren. Så har t. ex.! staten New
Yorks röst uppslukat stadens. Irländarne och
Tyskarne i Pennsylvanien hafva uppslukat Fila-
delfias röster, 0. s. V.
Vi böre här omtala ett icke obetydligt parti,
nemligen det infödda amerikanska, i motsats till
de nya irländska och tyska medborgare, som föra
med sig sina europeiska fördomar och förvirra
den transatlantiska politiken. De infödde Ame-
rikanarne äro fiender till repealväsendet och skri-
set emot allt engelskt, fiender till det tyska be-
talningsvägrandet. Om de slutade sig mera till
Whigs än till demokraterna, skulle de sannolikt
blifva ett stöd för det mera bildade partiet i
norra delen. Men de hafva visat spår af religiöst
bigotteri, isynnerhet i sin framfart mot katoli-
erna, hvilket snarare skall afla strid och svag-
ret än bilägga tvisterna. De vilja naturligtvis
öka upprätthålla nationaläran och krediten, men
lelta är ännu ett opopulärt thema. Man kan
ned skäl frukta, att en af orsakerna, hvarföre
lay föll igenom i Pennsylvanien, var Websters
al, i hvilka innebyggarne af den staten beskyll-;
i
i
les för att vara svekfulla gäldenärer, som vägra:
tt betala sin skuld. Det var Pennsylvaniens de-!
i
j