det nya krigshofrättsrådets personliga egenskap:
och kunna således ej heller afgöra i hvad m
Allehanda har rätt i silt temligen oförbehållsai
ma vitsord, ehuru vi visserligen äfven hört s
dant från andra håll, och, sanningen att säs
mycket varit att anmärka mot det sätt, på hv
ketett par aktorater blifvit utförda af Hr Gee!
Deremot kunna vi, utan all farhåga för misst:
yttra det omdömet, att Regeringen skulle göra:
verklig välgerning, om den, såsom äfven i ett p
motioner vid riksdagen varit proponeradt, up
häfde hela Krigshofrätten, såsom varande bå
öfverflödig 1 allt annat afseende, än för att
pensionera ett par ledamöter, och skadlig i
måilto, att den splittrar lagskipningen samt wu
derhåller en kast-anda, hvilken ej passar för v
tid. Vi hafve också aldrig hört något enda gi
tigt. argument kuhna anföras tll förmån för 4
sådan undantagsdomstols fortfarande, hvilket är
mycket mer otjenligt, som blott en af ledam
terne behöfver vara lagfaren, hvilket likväl måt
varz bufvudsaken för hvarje domare, åminstor
om han med full rösträtt deltager i domsiute
Också vet man, att det under de förflulna åre
mycket ofta händt, att den lika kunnige som rät
skafiens civile ledamoten krigshofrättsrådet Livi
(sedermera general-direktören) blef öfvervotera
af de icke lagfarne militära ledamöterne. Vi ti
deriföre, att allmänheten skulle betrakta ett för
ordnande från Regeringens sida om Krigshofrä!
tens upphörande såsom en akt af rättvisa, hvilke
lika med Borgrätternas och Silottsrätternas a!
skaffande skulle emottagas. med allmän erkänsl
—— nn