det nya krigshofrättsrådets personliga egenskap: och kunna således ej heller afgöra i hvad m Allehanda har rätt i silt temligen oförbehållsai ma vitsord, ehuru vi visserligen äfven hört s dant från andra håll, och, sanningen att säs mycket varit att anmärka mot det sätt, på hv ketett par aktorater blifvit utförda af Hr Gee! Deremot kunna vi, utan all farhåga för misst: yttra det omdömet, att Regeringen skulle göra: verklig välgerning, om den, såsom äfven i ett p motioner vid riksdagen varit proponeradt, up häfde hela Krigshofrätten, såsom varande bå öfverflödig 1 allt annat afseende, än för att pensionera ett par ledamöter, och skadlig i måilto, att den splittrar lagskipningen samt wu derhåller en kast-anda, hvilken ej passar för v tid. Vi hafve också aldrig hört något enda gi tigt. argument kuhna anföras tll förmån för 4 sådan undantagsdomstols fortfarande, hvilket är mycket mer otjenligt, som blott en af ledam terne behöfver vara lagfaren, hvilket likväl måt varz bufvudsaken för hvarje domare, åminstor om han med full rösträtt deltager i domsiute Också vet man, att det under de förflulna åre mycket ofta händt, att den lika kunnige som rät skafiens civile ledamoten krigshofrättsrådet Livi (sedermera general-direktören) blef öfvervotera af de icke lagfarne militära ledamöterne. Vi ti deriföre, att allmänheten skulle betrakta ett för ordnande från Regeringens sida om Krigshofrä! tens upphörande såsom en akt af rättvisa, hvilke lika med Borgrätternas och Silottsrätternas a! skaffande skulle emottagas. med allmän erkänsl —— nn