— 20000 men det var, som hade de försvunnit i luften. Äntligen skyndade jag sjelf till Wien. Hvad får jag höra? Min perla, mitt hjertas dam var försvunnen, med min förmögenhet och, såsom man bestämdt kände, i sällskap med en man, hvilken jag förut ansett för min bästa vän. O, huru belönades min dårskap? huru hånligt belogs jag af verlden. Efter någon tids känslolöshet — och lidande, de mest kränkande behof och försakelser. beherrskade jag slutligen min stolthet och sökte, på hvad förödmjukande sätt som helst, vinna min utkomst. Jag erhöll äntligen en officersbefattning i Savoyen; en sparsam bergning, men likväl ett halmstrå för den sjunkande — och jag började verkligen lösgöra mig från mina förra lidelsers band och välde. Tiden upptogs med att exercera, marschera, strida och vaka. Lifves allvar och arbete besegrade laster och öfvermod, Jag blef högst ordentlig och i tjensten till och med sträng, ty mitt kompagni tålde föga den tyska officeren. Desto mer förekom det besyns nerligt, att det våldsammaste och obändigastc subjektet i hela kompagniet, sina kamerater til trots, visade mig en i soldatståndet ov:nlig oc ätmärkt tillgifvenhet. Karlen, ett exempel p fräckhet, var mig lydig, undergifven och trogen På Nicolos tjenstvillighet och raska verksamhet kunde jag alltid rökna. Han såg på min2r ÖgO! hvad jag önskade och rapporterade och omintet gjorde de smärre komplotter, som inom kom aonist emot MmiZ UPpspunnos. I f It gjorde ha altt, för alt fö skalla mig beqvämlighet, — ti och med ötverflöd, och i f.ktningen var hyn allti vid min sida. Flera gånger hade jag hans var —