ars slut Rdr 214,3729 eller omkring c femtcae af utlåningsbeloppet. Läs: en femtedels procen al utlåningsbeloppet. 30 raden af samma pro memoria; står: vMed afskrifningarne inräknade läs: Afskrifningarne ej räknadep. RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER. TULLVAKTMÄSTAREN: CARLSSONS OLAGLIGA HÄKTANDE. : (Forts. fr. M2-295.) Den 7 September. Sedan protokollet blifvit juste: radt, inlemnades från aktor, assessor Salomonsson föl jande slutpåstående: Då jag fattat målets sammanhang vara sådant, ati vaktmästaren Carisson, vid stadssoldaterne Carlsson: och Sahlins förbigående, haft yttrandet: korfvar m m., och det så högljudt, att soldaterne hört det; at desse deraf ansett sig förolämpade och befogade at föra Carlsson i häkte, och att Carlsson dervid gjor! motstånd, så att soldaterne måst tillkalla hje!p af er annan i grannskapet varande patrull; så anser jag vaktmästaren Carlsson genom sitt förolämpande ytt: rande, för hvilket han bör med 6 Rdr 32 sk. Bkc böter beläggas, halva gjort sig saker till arresteringen och soldaterna vara för densamma utan ansvar äfvensom för de åtgärder de för densammas verkställande vidtagit; ty vakter och patruller äro förordnade för allmänna säkerhetens skull, och böra få : deras tjensteutöfning vara fredade för all förolämpning, den må på hvad sätt som heldst bemantlas och tydas. Stockhom d. 42 Aug. 1844. Stadssoldaterne Sahlin och Carlsson begärde nu ock vatt få inkomma mod slutpåstående, och rätten utsatte dertill den 48 påföljande September. Den 13 September. Aktors slutpåstående upplästes och tullvaktmästaren Carlsson begärde att få inkomma med påminnelser derå, hvarefter sergeanten Jarkman inlemnade följande slutpåstående: Då vi först i går afton erhöllo del af kongliga slottsrättens protokoller i för handen varande mål, medgifver icke tiden att med den fullständighet, ärendet torde kräfva, deis bemöta de slutpåståenden, vaktmästaren Carlsson mot oss afgifvit och dels framföra våra egna yrkanden; men för att icke besvära kongl. slottsrätten med ytterligare uppskof, vilja vi, så vidt den knappa tiden medgifyer, nu möta med svar. Vår angifyclse var visserligen till en början endast riktad mot vaktmästaren Car!sson, hvilken ock sg svårast förbrutit; men då under målets handläggning upplyst blifvit, att äfven sjötullsvaktmästaren Film deltagit i det af Carlsson föröfvade våld, såmedelst att han, på sätt stadssoldaterne Fröberg och Malmstedt omvittnat, velat draga vaktmästaren Carlsson undan vakten, samt dervid afryckt mig Sahlin min påhafde kappa, som dervid falit på gatan, kunna vi icke undgå äå honom derför yrka laga ansvar och att han, sisom deltagare i det mot oss föröfvade våld, förklaras för återgångsvittne, samt följaktligen ringa ste vitsord icke tillerkännes hans aflagde berättelse, så vidt densamma strider emot de sannfärdiga berättelser, de!s Vi och dels vittnena Fröberg och Malmstedt afgifvit. Mot vaktmästaren Levån har visserligen icke före-kommit någon anledning dertill, att han väldsammeligen deltagit i åtalade uppträdet; men så mycket större anledning är dock till den förmodan, att han, af vänskap för sina nattvandrande kamrater, sökt i sin aflagda berättelse mildra och förtiga hvad emot desse förekommit; då i behörigt öfvervägande tages hvad de andra vittnena berättat, men Levån förtegat; hvadan vi äfven påstå, att kongl. slottsrätten icke måtte fästa afseende å Levåns mot sanna och om-! vittnade förhållandet stridiga berättelse. Vaktmästaren Carlsson söker i sina slutpåståenden hufvudsakligen att förringa värdet och afseendet å! de berättelser, de å vär sida åberopade vittnen af-i; gifvit, förmenandes att de afsett eget fredande från! ansvar för deras delaktighet i hans. våldförande; men hvar och en som känner deras skyldighet, såsom af i oss anropad patrull, vet ock, att de ansvarslöst må-! ste biträda oss med arresteringen, då sådant motständ dervid gjordes, att vi behöfde anlita deras handräckDing; således förtjenar Carlssons insinuätion i detta hänseende föga uppmärksamhet, helst de af honom begagnade vittnens utsagor lagligen icke kunna tillerkännas ringaste afseende. De i sednarce tider ä hufvudstadens gator föröfvade våldsgermingår och oördningar, som vittna om mord, röfveri, rån och allehanda fredsbrott, ha synnerligast bidragit att uppegga allt vårt nit och nogaste uppmärksamhet under nattpatrulleringarne. — Då härvid personer anträffas, hvilka icke synas haj till syftemål att förfoga sig hem, utan stillastående, liksom afvakta rof, fästa vi nogare uppmärksamhet derå. — Inträffar dervid, att dylika nattvandrare eller ståndare med otidigheter: bemöta oss, som icke af kitslighet, utan för allmänna säkerhetens upprättbållande, kringvandra gatorna, anse vi gifvet, att så-) dane mot allmän ordning fiendtlige personer äro vådlige för alimönaa säkerheten, och sålunda, jemlikt 3 kap., om posters skyldighet i allmänhet, 28 S, be-l handla dem, såsom förhållandet varit med Carlsson. Då lydelsen i denna är: Blifver post med skälls-! ord eller otidigzhet öfverfallen, så eger han den föro-4 lämpande vid poststället qvarhål!a, till dess någonj: aflösning, rund eiler patrull ankommer, och, i hän-! delse af motstånd, med geväret göra sig åtlydd,---! 1 1 j synes meningen vara, att den förolämpande bör af ankommande patrull föras i förvar och ej lösgifvas derföre att patruiten ankommit. Att post icke kan ega större skydd, än patrull, lärer vara gifvet, då med nyssberörde 8 jemnföres 6 kap. 42.6 krigsartiklarne, och följaktligen, enär den, som med-skäl:sord och otidigheter öfverfaller post, vakt eller patrull. bör tagas i förvar och bestraffas, lärer, vid det upplysta och styrkta förhållande, att vaktmästaren Carisson, natten emellan den 4 och 3 sistl. Juni, cj allenast med oqvädinsord öfyerfallit S patrullkarlarne Fröberg och Malmstedt, utan ock oss i nyssnämnde egenskap, något ansvar för Carlssons ; arrestering icke kunna oss äådömas; hvaremot vi å honom yrka den bestraffning, kong. krigsartiklarneg bestämma,. så väl för oqvädinsord, som det våld,li Carlsson dessutom, hbiträdd af vaktmästaren Film,a tillfogat mig Sahlin, genom min kappas afryckandes och sönderrifvande, som, utan våld; icke tänkbart 5 kunnat verkställas. Carlssons historia, huruledes han en gång tillförene hållit På att insomna på gatan nattetid, meh ifatt sm nvärkt Af kan AR Nr Krka TR TT fn r en AL