ars slut Rdr 214,3729 eller omkring c femtcae
af utlåningsbeloppet. Läs: en femtedels procen
al utlåningsbeloppet. 30 raden af samma pro
memoria; står: vMed afskrifningarne inräknade
läs: Afskrifningarne ej räknadep.
RÄTTEGÅNGS- OCH POLISSAKER.
TULLVAKTMÄSTAREN: CARLSSONS OLAGLIGA
HÄKTANDE. :
(Forts. fr. M2-295.)
Den 7 September. Sedan protokollet blifvit juste:
radt, inlemnades från aktor, assessor Salomonsson föl
jande slutpåstående:
Då jag fattat målets sammanhang vara sådant, ati
vaktmästaren Carisson, vid stadssoldaterne Carlsson:
och Sahlins förbigående, haft yttrandet: korfvar m
m., och det så högljudt, att soldaterne hört det; at
desse deraf ansett sig förolämpade och befogade at
föra Carlsson i häkte, och att Carlsson dervid gjor!
motstånd, så att soldaterne måst tillkalla hje!p af er
annan i grannskapet varande patrull; så anser jag
vaktmästaren Carlsson genom sitt förolämpande ytt:
rande, för hvilket han bör med 6 Rdr 32 sk. Bkc
böter beläggas, halva gjort sig saker till arresterin-
gen och soldaterna vara för densamma utan ansvar
äfvensom för de åtgärder de för densammas verkstäl-
lande vidtagit; ty vakter och patruller äro förord-
nade för allmänna säkerhetens skull, och böra få :
deras tjensteutöfning vara fredade för all förolämp-
ning, den må på hvad sätt som heldst bemantlas och
tydas. Stockhom d. 42 Aug. 1844.
Stadssoldaterne Sahlin och Carlsson begärde nu ock
vatt få inkomma mod slutpåstående, och rätten utsatte
dertill den 48 påföljande September.
Den 13 September. Aktors slutpåstående upplä-
stes och tullvaktmästaren Carlsson begärde att få in-
komma med påminnelser derå, hvarefter sergeanten
Jarkman inlemnade följande slutpåstående:
Då vi först i går afton erhöllo del af kongliga
slottsrättens protokoller i för handen varande mål,
medgifver icke tiden att med den fullständighet, ä-
rendet torde kräfva, deis bemöta de slutpåståenden,
vaktmästaren Carlsson mot oss afgifvit och dels fram-
föra våra egna yrkanden; men för att icke besvära
kongl. slottsrätten med ytterligare uppskof, vilja vi,
så vidt den knappa tiden medgifyer, nu möta med
svar.
Vår angifyclse var visserligen till en början endast
riktad mot vaktmästaren Car!sson, hvilken ock sg
svårast förbrutit; men då under målets handläggning
upplyst blifvit, att äfven sjötullsvaktmästaren Film
deltagit i det af Carlsson föröfvade våld, såmedelst
att han, på sätt stadssoldaterne Fröberg och Malm-
stedt omvittnat, velat draga vaktmästaren Carlsson
undan vakten, samt dervid afryckt mig Sahlin min
påhafde kappa, som dervid falit på gatan, kunna vi
icke undgå äå honom derför yrka laga ansvar och
att han, sisom deltagare i det mot oss föröfvade våld,
förklaras för återgångsvittne, samt följaktligen ringa
ste vitsord icke tillerkännes hans aflagde berättelse,
så vidt densamma strider emot de sannfärdiga be-
rättelser, de!s Vi och dels vittnena Fröberg och Malm-
stedt afgifvit.
Mot vaktmästaren Levån har visserligen icke före--
kommit någon anledning dertill, att han väldsamme-
ligen deltagit i åtalade uppträdet; men så mycket
större anledning är dock till den förmodan, att han,
af vänskap för sina nattvandrande kamrater, sökt i
sin aflagda berättelse mildra och förtiga hvad emot
desse förekommit; då i behörigt öfvervägande tages
hvad de andra vittnena berättat, men Levån förtegat;
hvadan vi äfven påstå, att kongl. slottsrätten icke
måtte fästa afseende å Levåns mot sanna och om-!
vittnade förhållandet stridiga berättelse.
Vaktmästaren Carlsson söker i sina slutpåståenden
hufvudsakligen att förringa värdet och afseendet å!
de berättelser, de å vär sida åberopade vittnen af-i;
gifvit, förmenandes att de afsett eget fredande från!
ansvar för deras delaktighet i hans. våldförande; men
hvar och en som känner deras skyldighet, såsom af i
oss anropad patrull, vet ock, att de ansvarslöst må-!
ste biträda oss med arresteringen, då sådant motständ
dervid gjordes, att vi behöfde anlita deras handräck-
Ding; således förtjenar Carlssons insinuätion i detta
hänseende föga uppmärksamhet, helst de af honom
begagnade vittnens utsagor lagligen icke kunna till-
erkännas ringaste afseende.
De i sednarce tider ä hufvudstadens gator föröfva-
de våldsgermingår och oördningar, som vittna om
mord, röfveri, rån och allehanda fredsbrott, ha syn-
nerligast bidragit att uppegga allt vårt nit och no-
gaste uppmärksamhet under nattpatrulleringarne. —
Då härvid personer anträffas, hvilka icke synas haj
till syftemål att förfoga sig hem, utan stillastående,
liksom afvakta rof, fästa vi nogare uppmärksamhet
derå. — Inträffar dervid, att dylika nattvandrare
eller ståndare med otidigheter: bemöta oss, som icke
af kitslighet, utan för allmänna säkerhetens upprätt-
bållande, kringvandra gatorna, anse vi gifvet, att så-)
dane mot allmän ordning fiendtlige personer äro våd-
lige för alimönaa säkerheten, och sålunda, jemlikt 3
kap., om posters skyldighet i allmänhet, 28 S, be-l
handla dem, såsom förhållandet varit med Carlsson.
Då lydelsen i denna är: Blifver post med skälls-!
ord eller otidigzhet öfverfallen, så eger han den föro-4
lämpande vid poststället qvarhål!a, till dess någonj:
aflösning, rund eiler patrull ankommer, och, i hän-!
delse af motstånd, med geväret göra sig åtlydd,---!
1
1
j
synes meningen vara, att den förolämpande bör af
ankommande patrull föras i förvar och ej lösgifvas
derföre att patruiten ankommit.
Att post icke kan ega större skydd, än patrull,
lärer vara gifvet, då med nyssberörde 8 jemnföres 6
kap. 42.6 krigsartiklarne, och följaktligen, enär den,
som med-skäl:sord och otidigheter öfverfaller post,
vakt eller patrull. bör tagas i förvar och bestraffas,
lärer, vid det upplysta och styrkta förhållande, att
vaktmästaren Carisson, natten emellan den 4 och 3
sistl. Juni, cj allenast med oqvädinsord öfyerfallit S
patrullkarlarne Fröberg och Malmstedt, utan ock oss
i nyssnämnde egenskap, något ansvar för Carlssons ;
arrestering icke kunna oss äådömas; hvaremot vi å
honom yrka den bestraffning, kong. krigsartiklarneg
bestämma,. så väl för oqvädinsord, som det våld,li
Carlsson dessutom, hbiträdd af vaktmästaren Film,a
tillfogat mig Sahlin, genom min kappas afryckandes
och sönderrifvande, som, utan våld; icke tänkbart 5
kunnat verkställas.
Carlssons historia, huruledes han en gång tillfö-
rene hållit På att insomna på gatan nattetid, meh
ifatt sm nvärkt Af kan AR Nr Krka TR TT
- fn r en AL