att, då det eniigt de upplysningar tal. vunnit, 50,000 (c
rdr om året voro tillräcklige för arhetskompaniernes lt
sysselsättning, anslaget borde nedsättas till 30,000
rdr, att utgå med V, om året.
Hr Sandler, Paul Berg, Grape, m. fl. instämde.
Hr Schartau upplyste, att den förhöjning Utskot-
tet beslutat, härledde sig ifrån meddelade autentika
uppgifter, att den begärda summan vore nödvändig
för pionierernes sysselsättning; men ville icke sätta
sig emot en återremiss.
Er Brinck instämde med hrr Wern och Wedberg;
men hemstäilde till den sednare om han icke ville
gå in på den af hr Petre föreslagna summan.
Hr Norin vitsordade den upplysning hr Schartau
lemnat; men om förhållandet verkligen vore sådant, f
insåg tal. likväl icke något hinder att bereda arbets-;
manskapet sysselsättning på annat håll, hvarför han l;
förenade sig med dem, som yrkat på återremiss.
i
l
LA - mm FR -— oc FA RA
Hr Gustafsson instämde.
Hr Wedbery ingick på den af Hr Petrå föreslagna
formen, och tillade, att då man på afdelningen be-
gärt del af den uppgjorda planen, och äskat upplys-
ning om. huru snart lästningen , med ett ansiag af
30,000 Rdr, skulle vara färdig, sådant väckt svårig-
heter, och då detta slutligen medgafs, hade det
skett endast under det vilkor, att dessa underrättel-
ser icke skuile delgifvas någon utom afdelningen.
Under sådana omständigheter hade afdelningen af-
stått från sin begäran. Imedlertid uppgafs, att
Carlsborgs fullbordan skulle kosta ännu 4, mil-
lion Rdr.
Hr Langenberg hade förlidet är besökt Carlsborg;
trodde att 30 0060 Rår vore för ringa till pionierer-
nes sysselsättning, och att denna nedsättning endast
skulle föranleda att Fängstyre!sens medel starkarej.
behöfde anlitas; men ville likväl icke sätta sig emot,
aterremiss.
Hr A. Berg hade he!st önskat att ej en skilling
blifvit bortkastad på Carlsborg, utan att man haft
millionerna i behåll; men sedan arbetet nu så långt
framskridit, kunde det icke albrytas. Tal. förenade
sig med Hr Ekholm, att anslaget måtte utgå till
nästa riksdag.
Ståndet beslöt återremiss af denna punkt med för-
klarande att det anser anslaget mätte med 30,000
Rdr ärligen utgå till nästa riksdag. j
40:e punkten. Till fortsättning af Carlstens be-
fästning 93,000 Rdr.
Hr Hörnstein begärde nedsättning af detta anslag
till 45.000 att utgå med 45,000 Rdr årligen på
tre är.
Hr Wedberg hade på afdelningen erhållit den upp-
lysning, att Carlstens fästningsarbeten skulle för 93,000
Rdr kunna bringas till fullbordan.
Hr Wern hänvisade till sitt sista yttrande. Här
vore fråga om en reparation, och 20,000 Rdr bordel:
kunna förslå, he!st då man toge i betraktande att!
Carlsten hade sitt försvar Mven af sitt läge på en ö,
och genom svärigheten att förbi paternoster-skären
nalkas densamma.
Hr EB. G. Iindström talade till bifall för betän-
kandet. då Carlstens fästning vore den enda fastal
plats på vestra kusten, och dess säkra hamn lemna
ss AK FAR rs tr RR
;
de skydd åt äfven en större flotta. — Med honom
instämde Hr Kjellberg.
Hr Schartau, som äfven i hufvudsaken instämde
med Hr Lindström, anmärkte, att Kongl. Maj:tsj
proposition utvisade, att för denna fästningsbyggnad
blifvit af departementschefen ifrågasatt ett belopp af
455.000 Rdr att utgå i fem år med !v; om året,
ehuru Regeringen inskränkt sig att begära ; af
summan att utgå under de närmaste 3:ne åren för .
detta Sverges Gibraitar.
Hr Lindström från Wisby hade i utsk. ej varit
ör ett så stort anslag som detta; då hr Wern, som
borde ega kännedom om hvad som erfordrades för
denna fästning, föreslagit 20,000 Rdr, förenade sig
talaren med denne, om begäran af återremiss. Afven
hr Petr, med hvilken hr Gillberg instämde, ansäg
att 20 060 Edr voro tillräckliga. Genom votering.
med 33 röster mot 20, beslöt ståndet återremiss med
förklaring, att anslaget borde nedsättas till 20,000
Rdr årligen intill nästa riksdag.
Her Schartau, A. Berg, Ödmansson, Nordvall,
Kjellberg, E. G. Lindström och Wedberg reservera-
de sig. c
41:0 Till fortsättning af befästningsarbetena vid
Carlskrona, 72.000 Rdr.
Hr Ekholm ansåg skäl att iakttaga sparsamhet här
isynnerhet förefinnas, och anhöll att detta anslag måt-
te, om icke indragas, åtminstone till hälften nedsät-
tas. Hr Valley m. fl. instämde. .
itr Palander. Befästningen af Carlskrona mäste
alltid biilva ar vigt icke mindre för flottans dyrbara
etablissemanger, än såsom en försvarspunkt för hela
denna del af iandet. Om det begärda anslaget för-
minskas, skall det icke leda till besparingar, emedan
300 korrektionister, som användas till arbetet, då
skulle af fångmedlen njuta sitt underhåll. Denna
fästningsanläggning vore dessutom högeligen beprisad
af både in- och utländska utmärkta ingeniörer.
Hr Wern. När de stora anslagen till Kungsholms
fästning beviljades, uppgafs att denna fästning vore
tillräcklig för försvaret af Carlskrona och etablisse-
mangerna derstädes; men nu röjer det sig, att äfven
flera punkter behöfva befästas. Om man än hade
en sjö att ösa anslag ur, så skulle de icke förstå för
anspråken från Carlskrona, för stora flottan, till be-
fästningar, till dockor, vattenledningar, kaserner, m.
m. Man har för denna lokal gjort större uppoffrin-
gar än för något annat ställe i landet, Jag tror
det begärdta anslaget kunna nedsättas till halfva
summan. ffvad man sagt i afseende derpå att kor-
rektionisterne, om anslaget minskas, skulle taga fång-
styrelsens medel i anspråk, tror jag mindre förtjena
afseende, då fångarne redan nu underhållas af dessa
medel och för deras arbete vid fästningen endast er-
hälta flitpengar. oo
Hr Petre anmärkte, att frågan om nödvändigheten
att skaffa sysselsättning för arbetsmanskapet i Carls-
krona står i sammanhang med det beslut, man kom-
mer att fatta i frågan om anslagen under 5:te huf-
vudtiteln, i sammanhang hvarmed frågan om hefäst-
ningen af Carlskrona bordt behandlas. Tal. uppre-
pade imedlertid sina förut yttrade äsigter, att vid ansla-
gen till fästningsbyggnader arbetskompaniernas syssel-
sättning egentligen borde afses. Detta ändamål trod-
de tal. kunde vinnas, om anslaget nedsattes till hälf-
ten årligen och beviljades blott intill nästa riksdag.
s
4