gelse i femte eller fjerde grad. s 46 S. Har annan, med qvinnans vilja, sökt döda eller fördrifva hennes foster, på sätt i 45 sägs, elter till sådan gerning rådt eller hulpit, och kommer fostret utan lif eller ofullgånget fram; stralfes såsom i samma stadgadt är. 47 . Har någon, utan qvinnans vilja, sökt döda eller fördrifva-hennes foster, på sätt i 45 sägs, och kommer fostret utan lif eller ofullgånget fram; dömes till fängelse i andra eller tredje grad. Fick qvinnan af gerningen svår kröppsskada; vare straffet fängelse i första grad: fick hon deraf döden; miste gerningsmannen lifvet. 48 S. Föröfvar någon å qvinna,-den han yvct hafvande, vara, utan uppsåt att fostret skada, sådan misshandel, att det förgås elier kommer ofullgänget fram; dömes, om misshandlen skedde med berådt mod, till fängelse i fjerde eller femte grad, och om den skedde af hastigt mod, till fängelse i sjette ciler sjunde grad, ; 19 . Har någon uppsåtligen satt ut barn, det han pligtig var att vårda och som sig sjelf ej hjeipa kunde, eller det eljest uppsåtligen från sig skilt och såmedelst i hjelplöst tilständ försatt, och skedde det å sådant ställe eller under sådana omständigheter, att gerningsmannen ej med sannolikhet kunde vänta barnets räddning; dömes till fängelse i fjerde eller tredje grad. Fick barnet svår kroppsskada; vare straffet fängelse i andra eller första grad. 20 S. Blef barnet utsatt å sådant stäl!e eller under sådana omständigheter, att fara för barnets lif eller he:sa väl för handen var, men gerningsmannen dock med sannolikhet kunde vänta dess räddning; då skall till fängelse i sjette eller femte grad dömas. Fick barnet svår kroppsskada; vare straffet fängelse i fjerde eller tredje grad. 214 S. Sattes barnet ut å sådant ställe eller under sådana omständigheter, att fara för dess tif eller heisa ej syntes vara för handen; då skall till böter eller fängelse i sjunde gräd dömas. Fick barnetsvår kroppsskada; vare straffet fängelse i sjette eller femte grad; 22:8. Har någon, på sätt i49 sägs, utsatt eller ifrån sig skilt sjuklig, bräcklig eller e!jest hjelplös person, den han var pligtig att vårda, och skedde det å ställe eller under omständigheter, som i 49, 20 eiler 24 sägas; vare lag, som der för hvarje fall stadgadt är. i 23 . Sätter någon ut eller öfvergifver den han sig åtagit eller eljest pligtig är att fortskaffa eller ledsaga, och sker det å sådant ställe eller under sådana omständigheter, som i 49, 20 eller 24 8 sägas; vare ock lag, som der för hvarje fali stadgas. 24 8. Ben, som till annans död vällende är, straffes med fängelse i sjunde grad eller böter. Var vållandet synnerligen groft; då må till fängelse i sjette grad dömas. : 256. Kan man, utan fara för sig sjelf , rädda den i lifsnöd stadd är, och gör det ej; dömes, der den nödställde omkommer, till böter -eller fängelse i sjunde grad. 26 S: Gör man sådan misshandel å annan, att han deraf mister talförmåga,; syn eller hörsel, eller hand, fot eller näsa, eller blifver: oförmögen till s!ägtets fortplantning, eller faller i sådan sinnessjukdom att vån ej är till hans återställande, eler får annat stadigvarande svärt men åsin helsa; dömes, om misshandien skedde med berådt mod, till fängelse i andra eller tredje grad, och om den skedde af hastigt mod, till. fängelse i fjerde eller femte. grad. Var, i senare fallet, gerningsmannen utan egen skuld; såsom i 4 sägs, af den misshandlade till vrede retad; då må straffet nedsättas till fängelse i sjette grad, dock ej der misshandlen: skett å någon af de personer, som i 7 nämnda äro. W97 S. Har den misshandlade blifvit annorledes. än i 26 sägs, ä någon de! af kroppen så skadad, att svårt lyte. deraf kommit, elter har han mistat bruket af öga, öra eller sådan lem, som i samma nämnd är, eller råkat i sjukdom som lifsfarlig varit; dömes gerningsmannen, om misshandlen skedde med berådt mod, till fängelse i fjerde eller femte grad. och i annat fall, till fängelse i sjette eller sjunde rad. g 28 S. Med svår kroppsskada förstås i denna lag sädan skada, som i 26 och 27 SS sägs. 29 S. Har af misshandel kommit mindre Iyte elter kroppsfel eller lindrigare sjukdom, än i 26 celler 27 sägs, dömes. gerningsmannen, om misshandlen skedde med berådt mod, till fängelse i sjette eller sjunde grad, och i annat fall, till fängelse i sjunde grad eilur böter. Vv . 50 S. För misshandel, hvarå ringare eler ingen skada följt, dömes gerningsmannen, om misshandlen skedde med berådt mod, till fängelse i sjunde grad elter böter, och i annåt fall till böter. 31 8. Hafva flere deltagit i misshandel, hvaraf skada kommit, såsom i 26, 27 eller 29 sägs; då skola, vid straffets bestämmande, de grunder tillämpas, söm för slikt fall, i afseende på dråp, finnas stadgade i 9 eller 40 S. 52 8. Har någon, i uppsåt att annan skada, gifvit honom gift eller annat lifsfarligt ämne, och får han deraf svår kroppsskada; dömes till fängelse i första grad. Kommer af den gerning ringare eller ingen skada; vare straffet fängelse i tredje eller fjerde grad. Har någon tillredt-gift etter Nifslarligt ämne, att annan dermed skada, men gitter ej sitt. uppsåt fullborda eller dertill försök. göra; strafftes med fängelse i sjunde eller sjette grad. 33 . Misshandlar man skyldeman i rätt uppstigande led; vare straffet fängelse, en grad högra, än hvartill gerningsmannen, för lika misshandel, eijest dömas skulle; och må det fängelsestraff ej i något fall sättas under sjette grad. Misshandlar man annan af de personer, som i 7 nämnda äro; varde den omständighet såsoni synnerligen försvårande ansedd; och må ej i något sådant fall dömas till ringare straff, än fängelse i sjunde grad. 34 S. Nu kanså hända, att någon, under utöfning af laga rättighet att aga, tillfogar den, som under hans lydnad stär, skada, och är den så ringa, som i 30 sägs; derföre må han ej till straff fällas. 35 S. Vällande till svår kroppsskada straffes med böter: var vållandet synnerligen groft; då må tilll fängelse i sjunde grad dömas. Å vållande till skada, som i 29 sägs, vare straffet böter till femt:o Riksdaler. mQR Tran GAM. I. ITNAGTEstt. ole Ae LA saa