All AIGA HUA JAVA Ad LAVTLdAA då OM VURPA AUTSASTLTIID hos hela den slesvigska byråkratien, mycket naturligtvis till följe af dess många beröringspunkter med den höga aristokratien, mest likväl derigenom att den slesvigska embetsmannakorpsen erhållit sin bildning från Kiels universitet, der den bekanta Dahblmann på sin tid var professor — innan han kom till Göttingen, — och hvilken Dahlmann genom sina anti-danska statsrättsföreläsningar, egentligen var den förste, som lade grunden till hela Slesvig-Holsteinianismen, sådan den nu agiterar och bråkar med händer och fötter. Ni finner. af detta allt sammanlagdt, att Slesvig måste ha all möjlig möda för att kunna hålla sig uppe i längden såsom danskt hertigdöme mot det så kallade Slesvig-Holsteinska partiet. Detta parti har för öfrigt ned sitt ifriga och konseqventa tyskeri en ganska bestämd och skarpt markerad politisk afsigt, den nemligen -att af hertigdömena Slesvig och Holstein bilda en liten stat för sig, till hvars öfverhufvud en viss hertig af Augustenburg skulle i sinom tid vara liksom sjelfskrifven, notabene i hans egna och hans partigängares ögon. Detta lilla näpna rike är till och med redan in petto kristnadt till namnet NordAlbingien, och Kiel är af Slesvig-Holsteinarne utsedt till hufvudstaden deri. Nu är det likväl till att märka, att inom de dansktalande delarne af Slesvig finnes en ofantlig och kompakt opposition mot hela detta augustenburgska eller nordalbingiska väsen. Dessa rena slesvigare hafva icke den ringaste lust i verlden att bli tyskar, och de tycka att det gamla Köpenhamn kan vara dem så god hufvudstad som Kiel; man har också i det egentliga Danmark, i Jylland och på öarna, hastat att efter bästa förmåga understödja dem i denna deras danskhet och uppmuntra dem till kraftigt motstånd mot slesvigholsteinianismen. Det har bildat sig i Köpenhamn och annorstädes Föreningar och Komitteer, för att hjelpa dem till rätta, för att anlägga danska Skolor i Slesvig på de orter, der danska språket synes ha svårt att hålla stånd emot inflytelserna från ett tyskt presterskap, en tysk domarkorps, en tysk mnobless, samt för att stifta och bispringa danska tidningar i dessa distrikter. Hufvudstadens hela liberala press har med det lifligaste intresse tagit sig an denna sak, såsom en hvilken med rätta måste anses ega den största Betydelse för hela Danmark, och i Ständerförsamlingen i Roeskilde har den nu sednast ieke blott föranledt till de mest sällsamma diskussioner; men framkallat en mängd närbeslägtade spörjsmål, hvarigenom affiren erhållit den mest vidtutseende omfattning och vigt. Det är nemligen att observera någonting särskildt med detta Holstein; det är visserligen å ena sidan ett land under Hans Majestät den danska -kongens. spira, men, det är å andra sidan äfven en af det stora landsfaderliga tyska förbundets. allersomunderdånigste och tropligtigste vasaller. Det var, i förbigående sagdt, ett mästerstycke af den kongliga danska diplomatien, när den vid tyska förbundets stiftelse lät den Metternichska politiken få härutinnan göra som den ville och behagade; men hvad som en gång är skedt, kan icke mera göras ogjordt. Nu räsonnera de kärndanske, hvilkas organ i närvarande fråga Foedrelandet närmast kan anses vara, på följande sätt: det augustenburgska partiet söker begagna sig af den likgiltighet, hvarmed danska regeringen aser det tyska språkets inkräktningar på dansk terräng, för att småningom förtyska hela Slesvig och såmedelst göra det tjenligt och benäget för en kopulation med Holstein; vi skola derigenom måhända en vacker dag gå snöpligen miste om hela detta Slesvig, som dock nästan var Danmarks rikaste och ädlaste prövins, men icke nog dermed! Slesvig skall dragas in under det tyska förbundet, och har Danmark; det egentliga Danmark, —. hvartill det dansktalande Slesvig. naturligtvis i sjelfva verket alltid hört, — väl en gång fått foten in i detta tyska förbund, skall snart hela Danmark komma att dermed assimileras, och vi skola då med detsamma få all denna herrlighet af Bunds-censur, af patenterad frankfurterpolitik, som redan lyckliggör Tysklands olika staer. Men vi vilja icke bli tyskar, vi vilja icke oli tyska förbundsmedlemmar! — utropa de, — vi hata tysk censur icke mindre än panslavistisk supremati, vi vilja vara danskar och skandinaver, vi önska att Nordens trenne riken skola sluta sig illsamman för att, till tryggadt utvecklande. af ;semensam frihet och lättadt utbredande af genensam upplysning, bilda en kompakt motvigt not såväl Rysslands inkräktningsbegär, som den Metternichska jesuitismens inflytande; vi vilja deröre icke ens göra-någon affär af att behålla Holtein, ånnorlunda än som ett under samma dynati. förenadt land, ungefär på samma sätt, som Yorge är förenadt under en krona med Sverge; vår naturliga gräns är Eyder, och liksom det i ordna dagar på en sten vid Rendsburg stod inistadt: hic terminus imperii romani, så må det n i dag der kunna skrifvas: här är Tyskland lut och Skaåndinavien begynner,; Slesvig är vårt, Tolstein må vara ert. Det synes som danskarne härutinnan hade full.omligt rätt; och man borde tycka som denna politik icke skulle möta något motstånd från höa vederbörandes sida, mer så är imedlertid inalunda händelsen. Dessa vederbörande lära vara ngenting mindre än skandinaviskt sinnade; — nan :känner det af årsgamla händelser. De hafva a RER ON RA fr hr Tr Dr JR bör ER br rr LÅ Ae mm mm