All AIGA HUA JAVA Ad LAVTLdAA då OM VURPA AUTSASTLTIID
hos hela den slesvigska byråkratien, mycket na-
turligtvis till följe af dess många beröringspunk-
ter med den höga aristokratien, mest likväl der-
igenom att den slesvigska embetsmannakorpsen
erhållit sin bildning från Kiels universitet, der
den bekanta Dahblmann på sin tid var professor
— innan han kom till Göttingen, — och hvil-
ken Dahlmann genom sina anti-danska statsrätts-
föreläsningar, egentligen var den förste, som lade
grunden till hela Slesvig-Holsteinianismen, sådan
den nu agiterar och bråkar med händer och föt-
ter. Ni finner. af detta allt sammanlagdt, att Sles-
vig måste ha all möjlig möda för att kunna hålla
sig uppe i längden såsom danskt hertigdöme mot
det så kallade Slesvig-Holsteinska partiet. Detta
parti har för öfrigt ned sitt ifriga och konse-
qventa tyskeri en ganska bestämd och skarpt
markerad politisk afsigt, den nemligen -att af
hertigdömena Slesvig och Holstein bilda en liten
stat för sig, till hvars öfverhufvud en viss her-
tig af Augustenburg skulle i sinom tid vara lik-
som sjelfskrifven, notabene i hans egna och hans
partigängares ögon. Detta lilla näpna rike är
till och med redan in petto kristnadt till nam-
net NordAlbingien, och Kiel är af Slesvig-Hol-
steinarne utsedt till hufvudstaden deri.
Nu är det likväl till att märka, att inom de
dansktalande delarne af Slesvig finnes en ofantlig
och kompakt opposition mot hela detta augusten-
burgska eller nordalbingiska väsen. Dessa rena
slesvigare hafva icke den ringaste lust i verlden
att bli tyskar, och de tycka att det gamla Kö-
penhamn kan vara dem så god hufvudstad som
Kiel; man har också i det egentliga Danmark,
i Jylland och på öarna, hastat att efter bästa
förmåga understödja dem i denna deras danskhet
och uppmuntra dem till kraftigt motstånd mot
slesvigholsteinianismen. Det har bildat sig i Kö-
penhamn och annorstädes Föreningar och Komit-
teer, för att hjelpa dem till rätta, för att anlägga
danska Skolor i Slesvig på de orter, der danska
språket synes ha svårt att hålla stånd emot infly-
telserna från ett tyskt presterskap, en tysk do-
markorps, en tysk mnobless, samt för att stifta
och bispringa danska tidningar i dessa distrikter.
Hufvudstadens hela liberala press har med det
lifligaste intresse tagit sig an denna sak, såsom
en hvilken med rätta måste anses ega den stör-
sta Betydelse för hela Danmark, och i Ständer-
församlingen i Roeskilde har den nu sednast ieke
blott föranledt till de mest sällsamma diskussio-
ner; men framkallat en mängd närbeslägtade
spörjsmål, hvarigenom affiren erhållit den mest
vidtutseende omfattning och vigt.
Det är nemligen att observera någonting sär-
skildt med detta Holstein; det är visserligen å
ena sidan ett land under Hans Majestät den dan-
ska -kongens. spira, men, det är å andra sidan äf-
ven en af det stora landsfaderliga tyska förbun-
dets. allersomunderdånigste och tropligtigste va-
saller. Det var, i förbigående sagdt, ett mäster-
stycke af den kongliga danska diplomatien, när
den vid tyska förbundets stiftelse lät den Metter-
nichska politiken få härutinnan göra som den ville
och behagade; men hvad som en gång är skedt,
kan icke mera göras ogjordt. Nu räsonnera de
kärndanske, hvilkas organ i närvarande fråga Foe-
drelandet närmast kan anses vara, på följande
sätt: det augustenburgska partiet söker begagna
sig af den likgiltighet, hvarmed danska regeringen
aser det tyska språkets inkräktningar på dansk
terräng, för att småningom förtyska hela Slesvig
och såmedelst göra det tjenligt och benäget för
en kopulation med Holstein; vi skola derigenom
måhända en vacker dag gå snöpligen miste om
hela detta Slesvig, som dock nästan var Danmarks
rikaste och ädlaste prövins, men icke nog der-
med! Slesvig skall dragas in under det tyska
förbundet, och har Danmark; det egentliga Dan-
mark, —. hvartill det dansktalande Slesvig. natur-
ligtvis i sjelfva verket alltid hört, — väl en gång
fått foten in i detta tyska förbund, skall snart
hela Danmark komma att dermed assimileras, och
vi skola då med detsamma få all denna herrlig-
het af Bunds-censur, af patenterad frankfurter-
politik, som redan lyckliggör Tysklands olika sta-
er. Men vi vilja icke bli tyskar, vi vilja icke
oli tyska förbundsmedlemmar! — utropa de, —
vi hata tysk censur icke mindre än panslavistisk
supremati, vi vilja vara danskar och skandinaver,
vi önska att Nordens trenne riken skola sluta sig
illsamman för att, till tryggadt utvecklande. af
;semensam frihet och lättadt utbredande af ge-
nensam upplysning, bilda en kompakt motvigt
not såväl Rysslands inkräktningsbegär, som den
Metternichska jesuitismens inflytande; vi vilja der-
öre icke ens göra-någon affär af att behålla Hol-
tein, ånnorlunda än som ett under samma dyna-
ti. förenadt land, ungefär på samma sätt, som
Yorge är förenadt under en krona med Sverge;
vår naturliga gräns är Eyder, och liksom det i
ordna dagar på en sten vid Rendsburg stod in-
istadt: hic terminus imperii romani, så må det
n i dag der kunna skrifvas: här är Tyskland
lut och Skaåndinavien begynner,; Slesvig är vårt,
Tolstein må vara ert.
Det synes som danskarne härutinnan hade full-
.omligt rätt; och man borde tycka som denna
politik icke skulle möta något motstånd från hö-
a vederbörandes sida, mer så är imedlertid in-
alunda händelsen. Dessa vederbörande lära vara
ngenting mindre än skandinaviskt sinnade; —
nan :känner det af årsgamla händelser. De hafva
a RER ON
RA - fr hr Tr Dr JR bör ER br rr
-
- LÅ -
-
Ae mm mm