a. mmmcmoå FÅ 0 CBA VA MMS SUMRIGR SMI
das. Uieståsndo summan uppgick vid nästlidee års
slut til! 59 309: 47. 4. Bio.
7:0 Utlåning mot inteckning i fastighet och åter-
betalning i sedlar samt belåning af intecknade på
banken transporterade skuldebref, bedritves likmätigt
4170 och föjasde SS i bantoresgienevtest med ett cis
kulstiomskspitsl ar 5 500 000 Rdr Bio, som vid 1843
års u:gåog var så nära medteget, att uteståarde be-l
loppet af dessa lår, enligt nämnde års bokslut, utgjor-
de 5,492 016: .34.
8:0 Låneunderstöd medelst kreditiv.
a) til! riksgäldskontoret, enligt 478 i reglemer-
tet, å 1,000-000 Rir Bko för liqviden afstsatsfylinads-
summan och för bestridandet af ötige kontoret ålsgde
utbetalnirgar. -
b) tili Kongl. kammarkollegii diskont, likmätigt reg-
I:mentets 179 S-å 1 500.000 Rdr för manuakturernes
och fabrikernes understöd;
c) till jernkonlorct, jamolist 480 i reglementei.
å 609,0C0 Rär Bko ti!lbruksrörelsens ryita och båtved,
d) till Faklu bergslag, enligs 181 å så kell:d:
kopparsedtar till ett belopp af högst 3,000 skeppusd
råkoppar, U:giloe lån på dylika sadlar utgjorde, en-
ligt 1243 års bokslut, 47.596 Rdr 34 sk. 9 rst Bko.;
e) til Stockholms stads brandförsäkringskontor
jomuiikt 482 i reglomentetr, til belopp af kögst
33333 Rdr 46 sk. Bio, Dita kreditiv är icke be-
gognadt.
f) till sparbankerna i riket, på erund at 483 GS i
reglementet, till balopp af högst 50,000 Rdr för Stoct
holms, 20,000 Rdr för Göuhborgs, och 120600 Rdr
för en brar af de öfriga sparbankerre. Irågavarsnde
kreåitivrättigh:s her, efter hvad bokslutet för 1843 ut-
visar, endast blifvit begagnadt af följande sparbanker
till nedszusptagne belopp, remliges:
Maim3 40 600, Lunds 6,600, Chri-tiansted: 10 000.
Sämma 26 600.
g) till hypotkeks öreningar och privatbanker för
spanmålsbelåring, enligt 184—490 S i beankoregle-
reentet, med hägst 300 060 Rår till hvar och en art
de förra och högst 450,c00 Rår till hvardera af de
sednsre.
De på grurd af barörde föreskrifter beviljado kre-
ditiv äro: till skånska hypo:heksförenicgen å 300,600,!
bruksegcares hypotheksekassa 300.060. Sar 600 0CO Bie.
9:2 Belåning of aktier och publika papp:r, j-mlikt
200 mid 204 SS i reglementer.
Den häriiil anvisade fond utgör väl, likmätigt först
åberopeda H. 500. C00 Rdr Bko, men hir, på sät:
basko ulimartiges till utsk. afgifne berättelse, sidd
47—A49, utvisar, genom öfver flystnicg till exdra låne-
rörelsegresar blifvit förminskad till Zet belopp, som
4843 5rs bokslut urpsager elle: 437 000 Rdr Bko.
40:90 Utlåning på namn och reverser med omsätt-
ningsräst, genom bankodiskonten samt lånekontoren
4 Götheborg och Malmö, på gruad af 205—209 8S i
bankoreglementet.
Fonden för denna rörelse utsör ru 8,850,000.
41:0 Utiåning genom handels- och näringsdiskor.-
ten, enligt 210—212 SFI i bazskoreglementer.
H-ia utlåniogssumman, obsräknad den för ifrågara-)
rande diskont till betäckanda af förluster afsatta ret-
servfond får, jemolikt nyss åbaropade 210 8 2 mom.
utgöra hesst 3,000,000 Rdr Bko, utom vid det fail,
att utaf de til bestämda summor upptagne Jånefor-
der eller kreditiv, ö versiott stå obegagnede, då desse
kunna företrädestis till handels- och närisgsdiskonter
anvisas. i
Vid 1943 års utgårg voro i och för denna låne ö
relsegren asvände: af upplånta medel 348 375; ban-
kens egra medel: förstärknirg 3 044 575, reservfond
231 3525. Summa Bko Rdr 5,624, 275.
Genom ru framlegia redovisning för den låne- och
kreditivrörelse. banken för närvarande bedrifver, ie-
hemtas, att lånen på guld- och silfver, på koppir,
jern och andra vågförde effekter samt på tackjern
icke äro inskränkte inom vissa bestämda maximibe-
lopp. I följd häraf och af de orsaker i öfrigt, som
omvämnss i Utsk. memorial, 4 47, bar bela baop-
pet af de under sednare åren till banken influtna ka-
piial-afbetalningar och vinostmedel blifvit i låneröre!-
sen medtsgne och sålucda icke lemeat någon dispo-
nibel tillaång fir al!männa bebof, under det att låne-
rörelsen stigit till den höjd, tt, eter hvad 4843 års
bokslut utvisar, bankens fordringar i låne- och kre-
ditiv rörelsen betydligt öfverskjuta utelöpande sedel
stocion, på sätt Utsk. bär redan vidare kommer i
tillfälle at utveckla. Detta förhålande har imedler-
tid gifvit Utsk. anledving att taga under närmare
bepröfvande den af flere motiorärer uttalade åsigt
om anpgeligenhaten att bestämma ett maximum för
bverje gren af bankens lånerörelse. Eo sådan ätgärd
skulle medföra den fördel, att sedelstocken jemväl
kunda i så måtto bestämmas, att densamma icke ö-
——
kades annorlunda än i följl af metallisk valutis in-;
vexliog; men isran Utsk. vidare yttrar gg i fråga
om ett maximum för bankens lånerörelse, har Utsk.
bort tillse, buruvida någon eller några grenar a
denna lånerörelse böra och kunna fråa banken af-
skiljas eller ock belt och hållet upphöra.
I sådant afseendo får Utek. först fästa uppmärk-
samhet å utåciagea mot part af låne banko-obliga-
tioner. Denna utlånicg, som synes hafra tillkommit
för alt. bereda obligatior.s-ionehafvarne en utväg att
vid tillfälliga behof kunna undfå penniovgar på obli-
gationer, hvilka de, till föjd af deruti stadgade vil-
kor och förbehåll, icke egt alt uppsäga, är, enligt
Utsk. öfveriyg l:e, högst oegentlig; ty då banken ken
belåna sine obligstioner, måsts den äfven kunna dem
infria; och det torde således vara i sin ordnicg, att
en så beskaffad lånerörelse upphör. Likväl och som
största delen af berörde obligationer inaehafves af
välgöreohets-inrättningar, hvilka äro, enligt obiigatio-
nernpes lydelse, förbjudne att desamma uppräga, torde
af detta och flere andre skäl, närmare utvecklade i
Bankoutskotiets. vid sednaste riksdag afgifne b-tän-
kande, J4 28, banken icke böra beg2gna den rätt till
uppsägning, banken eger; men på det att något hic-
der icke må röta för den, som önskar att få en dy-
lik obligation infriad, lärer, i sammanhang med be-
låoiogens upphörsnde, böra stadgas, att en sådan in-
lösen, uppå derosa skeenda anmälan, af barken verk-
Sya efter hvad här ofvan är vordet tillkännggifvet,
någon utlåning från banken till städer voch korpora-
tioner nu mera ej eger rum, men tiksgäldskontoret
deremot becrifver en en med denna litartad lånerö-
relse, tror Uisk. det vara lämpligt, att återstoden af
de från backen i berörde väg utgifna lån öfverflyttas
till riksgäldskontoret. . .
-
-—
OÖ MM OLM -
ON rg SY NA mA
en
De re a