taxeriogskomit bör ega, för att kunna fullgöra de: åliggande att utröna egendomars bestafferhet till u rymme, jordmån, åbyggnad, belägenhet, afsättningstil fälle, förmåner och overa, utgöra fullständiga föreskii ter för taxering af jord, har föreslagit, att ej mindr den, i motionärens tacka, förvillande meningen, sor 68 S jemväl innehåller om bytta och vägledning af ortez gångbira pris vid värdets bestämmande, än oc den, mot taxericgseden samt 66 och 72 SS siridard föreskriften uti 408 , att hus, åbyggnader och tom ter i städsrna skola uppskattas efter deres gårgbar värde, mätta från 68 och 408 SS uteslutas, på detic ka fortaranda jord eller hus må ryckas utur det pro portionsvärde, de ianehaft till sodra lika beskaffad jordoch husegendomar, för det de blifvit försålde til annat pris, än det värde före försäljaiogen, hvartill d varit uppskattade; i sammarharg hvarmed, h: Cader schiöld, Per Gustaf, hemställt, om icke sista köpet mi vara rätta grunden för bestämmandet af taxerivgsvär det på bus i Stockholm; och hr Aminoff, Johan Fce drik, upplyst, att man derstädes vanligen ansttt brand försäkripgssärdet böra gälla såsom bestämsingsgruzc för taxseringen, och att detta i allmärhet icke voro fö: högt, utan merendels hälfien af försä!jripgspriset; — samt hr Fr. Suvdlar hir inom vältofl. Borgarestände föreslegit, att taxerisgsmännen hädanefter må, utan a. stezde på brandförsäkrinagsvärdet, ega rätt stt bestäm. ms värdet å bus i ctäderna efter siste frivilliga kör eller gåsgdart pris, hrerigsnom, emligt motionären: förmenande, mera rättvisa vid beskattnisgen skulle tillskyndss busegarenr. Ehu:u den i 68 lemnade anvisning att af gångbara pris h2mta ledning vid texariogar, såsom endast vil orlig, icke synes hafsa bordt föranledej till den i hr von Hajjoes motion antydda ojsmnhet i baskatt vingen; likräl och då erfarenheten viset, ait de gång. bara, al tillfälliga anledningar berocnde och ständiga förändringar underkastada, föreäljaingsprisen å fastigheter ofta grundlagt en sådan oliihet ifestighatsuppskaltnisgen, att egendomar a! jemförlig godhet och besksffonhet erhållit betydligt skiljaktiga värden, har U., till förskommande af en så beskeffad oriktig tillämpning ef grusderna för fastighetsvärderivgen, förestagit åtskilliga lörändringar uti 68, 72, 76 och 408 S6, hvaremot, och då U. så!uada för sin del eantagit, au eh huivudssklig öfrerensstämmalsa i grunderne för bestämmendet af texerirgsvärdet å fastigheter på landet cch i siäde:na böra ega rum, samt i a:saoado på brandförsäxrede hus och byggsader i städerne serskildt föFeiommer, alt försäkringssumman endast såsom minimivärde tegits i beräkring, utan att taxeringskomiCarpe deraf äro förhindrade att höja egendomsvärdet öfver försäkrivgssummap, U. å hr Sundlers motion icke fåst något atsterde. I afseerde på bevillgingen af bruk och bargverk, äro till Utskottet remitterede 3:ne derom väckte motioner, nemwligen: af herr Lagerhjelm, Pehr: 4:0 att, då, enligt nu gällande bevillningistadgs, bevillning at stångjerossmidet utgår med minst !, af ortens hammarekattspris, samt verkan deraf varit, att i Örebro län, hvarest minimi-beviilniogen är 8,200,000 rdr i rundt ta! och bevillbingstaxeringen 4842 uppgick till 8,400.000 rdr bko, tixeringsvärdet på står gjernssmidet och manufakturen sattes till 3,900,000 rdr, eller nära hälften, oaktadt den svåraste konjunktur för jerntillverkniogen inträffat, nämnde minimum måtte rnedsättas från , till !,,; hvaruti herr friherre Ox:nstjerna, Cerl, instämt, med det tillägg, att icke blott det i omrörmäldge fell, enligt bevillningsstadgan, bestämda misimum af :V, utaf hammarskattspriset måtte nedsättas till V,,, utan äfven maximum af !; förändras till 5; 2:0 att den uti 74 bestämda skillnad i virderingen å manuakturverk, emellan eget oca köpt ämnesjern, måtte försvinna och egarens behållna vinst evses till högst !,, och minst !,, af orters hammarskattspris; samt irom Borgareståndet, af herr C. F. Geijer, med hvilken herrar Wedberg, Bergsten, Wern, de Mate och Langenberg sig förenat, att med afseende å närvarande svåra konjunktur, då bruksegarne hafva liten eller-ringa inkomst a? siva bruk, då jernhandteringen, bevillningsafgiften oberäknad, är en af de mest beskattade näringar inom vårt land och då bruksegaren dessutom betalar bevillning för hela sia jordegendom, inkomstberätningen måtte bestämmas till hälften mirdre, än hvad 12841 års bevillningsörordning innehåller, eller för stångjernsverken till högst !; och minst !,, af bammarskattspriset i den lendsort, der bruket är beläget, samt att, enär manufekluren, såsom en förädlad produkt, liksom all annan industri, ej för tungt borde beskat125, och måsga manufakturverk, i brist af afsättning, för det närvarande nedläggas, dessa verk må i bevill-! ning endast erlägga 5 procent af behållen inkomst. — Af den uiredniog betänkandet härom meddelar, har DU. fuonit: alt dels ståogjernstillverkningen, genom minskad grundskatt och nedsatt utförselstull, i sedrare tiden vunnit fördelar, som icke tillgodokommit den, med samma tillverkniog i nära samband stående, tackjernstillverkningen. dels jordbruksnäringen får vidkännas en jomförelsevis b:gre bevillning3-beskattning, än bruksrörelsen; U. har derföre, ehuru det visserligen icke kunrat förbise den närvarande, för jernhandteriasgen oördelaktiga, konjunkturen, hvaraf verkningarne, som i lita om ej högre grad äro tryckande för tackjernstillverkningen, äfven kännbart träffa jordbruket jemte andra näringar, likväl, vid betraktande deraf, att, om-bruksrörelsen, gom redan åtnjuter liadriog i bevilluingen genom betydligt nedsatta hammarskatsspris, borde beredcs nägon vidare lättnad, sådant lånpligare torde kunna tillvägabringas genom ytterligare minskning af hammarskatten, hvsrom ock motion vid innevarande Riksdag blifvit väckt, samt at nu ifrågavarande förändring sannolikt skulle föranleda en sådan nedsättning uti brukiuppskattniogen, att en motsvarande förböjning i taxeringsvärdet af andra fastigheter och näringar ej kunde undvikas, ansett destomer betänkligt att understödja motionärernes förslag, som de uti zu varande beskattningsgrunder, hvilke under en längro tiderymd bibehållits 0örändrade, bestämda maximioch minimi-belopp, af hvilka det iörra, enligt 73 8 endest kan vinna tillämpning å de mest förmånlige bruks. gendomar, stå i jemförligt förhållande till antagae bestämmelser för beskattningen ä jordbruket jemte borgerliga rörelsen; hvadan U., enär den anmärkte skillnaden i afseende på värdering af manufakturverk, med eget, eller med rältighet till förädling af köpt ämnesjern, synes böra bibehållas, i anseende till de ökade omkostnader i och för längre eller kortare transport af ämnesjern m. m., som mazufakturverk utan eget stångjernssmida få wvidtännas. och denna oradatinon i heskatt-—om mRå RR mm -m Mm mm — — LO mm ae MM RR NN ÅA mm