oo Da GEL UlaD tvilvel intresserar ollnaplioten avl
känna innehållet af den från åtskilliga personer i
OÖstergöthland utgångna inbjudning till samman-
träde i afsigt att rådgöra om en opinionsyttring
för representationsreformen, meddela vi den här
nedanför.
Den adresserar sig till vännerna af en sansad
representationreformn, och sedan den först fäst
uppmärksamheten på de allmänt kända förhållan-
den, att det nuvarande representationssättet för-
lorat nationens förtroende, att pluraliteten af na-
tionen önskar en reform, att motståndarne dertill
söka, genom uppväckande af fruktan för följderna,
hindra den samt derigenom lyckats att splittra
det liberala partiet i flera meningsfraktioner och
sålunda qvarhålla sakerna in statu quo till för-
derf för det allmänna; så utvecklar den subskri-
benternas tanka på eiterföljande sätt:
I denna sakernas ställning framställer sig såsom
på en gång det enda och ofelbaraste medel att
på ett konstitutionseniigt sätt tillvägabringa ett
högst önskvärdt slut på detta förderfliga tillstånd,
att nemligen de liberala och de, som önska en icke
endast skenbar utan till roten af det onda gri-
pande förändring, genom ömsesidiga koncessioner
i de formfrågor, som hittills splittrat dem, sluta
sig fast tillsammans, och derigenom gifva sig en
styrka, för hvilken motståndaren lätt skall vika.
Må man besinna att det just är denna förening,
som de stationära mest frukta och söka förekom-
ma; må men icke förbise att genom en koncession
i form till liktänkta vinnes hufvudstycket, hvar-
emot man genom envishet i förfäktande af detal-
jer försvagar sin styrka och förlorar det mål, för
hvilket man stridt.
Om man sammanförer de olika åsigter, emellan
hvilka någon så beskaffad förening vore möjlig att
åstadkomma, så synas dessa kunna uttryckas i
följande postulater.
4:0. Representatienens grundande på samfälta
val, enligt en vallag, som meddelar valrätt i nå-
gorlunda jemt förhållande till den skatt, som er-
lägges till det allmänna, så att den mindre för-
mögnes rätt dsrvid ej undertryckes.
2:o. Garanti att bildning, högre förmögenhet,
riksdagsmanna- och embetsmanna-erfarenhet icke
vid representantvalen må kunna förbises.
Det förslag till representation, som genom den
så kallade Reformvännernes, kommitt i Stock-
holm, blifvit utarbetadt, synes på kanske det
enda sätt, som med hopp om framgång äfven
hos andra opinioner för närvarande låter sig
göra, hafva afsett båda dessa fordringar. För att
utröna huru den föreslagna val-census och röst-
beräkningen skulie inom denna provins taga sig
ut, hafva utdrag ur taxeringslängderne för 3:ne
serskildta delar af länet blifvit gjorda, hvaraf, på
sätt bilagde sammandrag utvisar, inhämtas, att en
icke obillig proportion af rösträtt emellan de oli-
ka förmögenhets-innehafvarne för det mesta kom-
mer att äga rum. Det synes således, som skulle
de skattdragandes gemensamma intresse, genom
denna val-lag, kunna göra sig inom representatio-
nen gällande. Till skyddande af de anspråk på
representations-rätt, man velat tillerkänna bildnin-
gen, hafva alla embetsmän, såväl i tjenst varan-
de som afskedade, i denna egenskap, rättighet att
för sin person afgifva en hel röst till valman. Ge-
nem stadgandet att jordegeniom, då den icke är
i mantal satt, icke meddelar rösträttighet, då dess
taxeringsvärde understiger 4,000 Rdr rgs, bar man
sökt att lugna de farhågor för massans öfvervigt
vid valen, hvilka angåfvos såsom det största hind-
ret mot det af 4840 års Konstiutions-Utskott upp-
gjorda förslagets antagande.
De ömsesidiga anspråk med afseende på grun-
derna för bildandet af den äldre kammaren, hvil-
ka inom det liberala partiet blifvit framställde,
och af åtskilliga andra delade, att nemligen de
representanter, hvaraf denna kammare skulle ut-
göras, å ena sidan borde genom folkets val utses
och å den andra äga de qvalifikationer, som, för-
vissade om mogmre erfarenhet och grundligare
sakkunsksp, synas äfven uti omnämnde kommit-
terades förslag hafva blifvit, med hänseende till
mängdens nuvarande begrepp derom, sammanjem-
kade. Men her nemligen fördelat denna kamma-
re uti vissa klasser, omfattande de kathegorier,
inom hvilka man förmodat den högre bildningen,
erfarenheten och förmögenbeten kunna vara att
påräkna, samt bestämt antalet af de representan-
ter inom hvarje klass, hvilka samtelige skulle at
de yngre, genom nationen valda, kammaren till-
sättas.
För dem, som fordra ett på den rena samfäålta
val-principen grundad och i dess detaljer fullt
utfördt system, är vid detta kommitterades för-
slag visserligen ganska mycket att anmärks; men
dels har raan funnit huru det misslyckats att ge-
nomföra det i denna andra mera utarbetade, ny-
ligen förfallna, rapresentations-förslaget, dels har
man trott att igenom ett nytt dylikt förfela det
sökta ändamålet att, genom koncessioner i form,
samla omkring förslaget det största antal af an-
hängarne till den samfilta valprincipen, och deri-
genom erhålla dezma den virtigaste hufvudgrua-
den för represeatationens bildande stadgad. För
ett sådant, så högt önskvärdt, ändamål syne-
kommitterades förslag icke vara olämpligt. Med
få ord — föralsgets största förtjenst ligger deruti,
att genom dess antagande fröet vore lagdt till möj-
ligheten att på konstitutionsanlig väg successift
gifva representatioaens form den utveckling, som
öfverenasståmmaer med förändrade tid:förbållanden
och bildningens framaskridande, samt att det är
uppställdt i en anda, som icke Jelmnar för dom.
hvilka ärligt nitälska för en bättre sgakeraag ord-