berämnirg Riksdaler silfver. Ean ville stt den skulle:
benämpas Riksdaler specia, en annan ville kalla den .
Riksdaler silfver, en tredje föreslog att ömsom begag-,
na båda benämnicgarne, och en fjerde att låta Silf-!
verriksdalern behålla sitt nuvarande namn; Ståndet
beslöt, att den bädanefter som kittills skulle benäm-
nas Riksdaler silfver specie.
Ståndet biföll, att räkneenheten måtte bestämmas
till ett värde, motsvarande en Riksdaler Riksgäld;
men man vil!e hafva ett epithet till denna Riksdaler,
så att den skulle kunra skiljas från Silfverriksdalern,
och föreslog således en, att berämna den Riksdaler
kurant, en annan Riksdaler riksmynt, en tredje Riks-
daler svensk, en fjerde Riksdaler riksgäld. ÅA ena
sidan hade man på sednare tider funnit det tisnämn-
da ordet stötande, men å andra sidan vore folket så
vandt dervid; det högv. Ståndet befann sig en stund
i valet och qvalet; ändtligen gjorde professor Graf-
ström slag i saker, då han förklarade, att gäld bety-
der mynt, och följaktligen riksgäld — riksmyat. Vid
voteringen röstade 33 för riksgäld och 414 för ku-
rant (?). Ståndet beslöt således, att den nya räkne-
enheten skulla benämnas Riksdaler riksgäld.
Riksdalerns indelning i 48 skillingar bifölls.
Om skilingens indelning i 4 styfver, i stället för
42 runstycken, anställdes votering, hvarvid styfvern
segrade med 25 röster mot 19.
Utskottets förslag om allmänna räkninr gssättet i han-
del och vandel, samt vid bokföring, bifölls, men vid
punkten Db skulle ordet riksgäld tilläggas, och purk-
ten d skulle bortgå.
Hvad Utskottet föreslagit om utmyntningen, bifölls,
Doktor Sandberg reserverade sig mot det jättesteg
på reformernas bana, hvilket högv. Ståndet nu utta-
git, i anseende till de stora omkostraderna för om-
prägling af så väl kopparmyntet som sediarne. Pro-
sten Lundblad reserverade sig äfven, emedan förän-
dringen bvarken vore riksvigtig eller gagnelig. Pro-
sten Thudta och många andra — ja, nästan hela
Ståndet — isstämde.
— Uii Borgareståndet förekom i Oacdags för-
middagsplenum en inbjudning från Ridd. och Adeln,
att deltaga i det beslut Ridd. och Adeln fattat i brän-
viosbränniogsfrågan, hvilken inbjudning, då Siåndet
redan fattat sitt beslut, lades till handlingarne; samt
vidare en af Hr Caderschöld, R. Th, hos R. och A.
väcåt och med Borgareståndet kommunicerad motion
om ett ansag till pension åt generaldirektör Liviins
enka, hvilken motion förordades af några ledamöter
och blef remitterad till StatsUtskottett. Derefter fö-
Tedrogos och biföilos föjande betänkanden: Stats- och
EkonömiU:skottens
MH 2, i anlednicg af väckt fråga om Calmar läns
delaing i tvenne.
JA 3, om rättighet för rust- och rotehållare i åt-
skilliga härader af Skaraborgs län att erbåilla utsy-
ning i närmaste kronoskog för kaektestugors uppbyg-
gando,
MM A, om inköp af ett antal exemplar af svenska
fornskritsäliskapets bandlingar.
Je 5, om rättighet för vissa hemman i Färentuna
härad ait erbålia utsyniog å en kronopark.
Ja 6, om uppmuddåring af sundet vid södra Stäket.
JM 7, om en lånefoxd för jordbrukets förkofran.
JM 8, om extra provircialläkares anställande för Sö-
dertörn.
M 9, om uppförande af en brygga vid Blockbu:ud-
den och rättighet för mindre farkoster att vid tui!-
kammaren i Stockholm erligga hamnpumgälder.
JM 40, i anledning af väckt motion om inköp för
statens räkning af framlidne amiralen af Klintas kar-
tevark.
LagUiskotiets:
JM 23, i anledning af väckt motion angående för-
höjning i ansveret för åverkan och ohägn.
M 94, i ani. af väckt fråga om förändring i 7
och upphäfv2nds af 8 46 kap. Jordabalken.
JA 95, rörande väckt motion om stiftande af en
lag i afseende på gode män elter kompromissarier.
M 96, i anledning af väckt fråga ang. bestämman-
de af tid, hvarinom vigsel efter skedd lysning bör för-
siggå; och blefvo dessa betänkanden bifallna.
Samma Utskotts betänkanden JM 27 och ä 28, i
anl. af återremiss, lades till handlingarne.
JM 29, i anledning af väckt motion om upphäfvande
af 3, 5 och 6 SS, 2 kap., Giftermålsbalken, bifö:ls.
JM 30, rörande väckt motion om förklarieg a! Kgl.
kuagörelsen d. 1 Okt. 1842, om iakttagelser vid bo-
svärsskrifters och ansökningars inlemnande, ogillades,
och Ståndet beslöt en allmän författning, hvarigenom
skall förklaras, att hvad genom Kongl. kungörelsen d.
4 Okt. 4812 är vordet stadgadt derom, att då sak-
egare sjelf ej kan skriffa och således ej egenhändigt
undertecknat basvärsskrift eller ansökning till Kongl.
M:j:t, samt till rikets kollegier och embetsverk ingif-
va, behörig fullmakt dertill skal vara bifogad, bör så
förstås, att då sakegare egenhändigt undertecknat be-
svären eller ansökningen, utgör den omständighet ati
fullmakt saknas icke hinder för besvärens elelr ansök-
ringens upptagande till pröfning.
Besvärs- och EkonomiUtskottets:
JA 73, i eoledsing af väckt motion om upphörande
af rättighet för Calmar stad och domkyrka att upp-
bära bropenningar för underhållet af 2:0e bryggor,
bifölls.
M 74, i anledning af väckt motion om stadgande
af en afgift för öfverfarten af Långebro i Skaraborgs
län, biölls. . .
JM 75, rörande fråga om äläggande för kommers-
kollegium att kungöra hvilka handlingar som erfordras
för bestyrkande at utländska hit arkommande fartygs
nationalitet, bifölls.
M 76, i anledning af väckt motion om upphäfvan-
de af? den genom handelstraktaten med Ryssland stad-
gade nedsatta tull å varor från Finland, bifölls.
Je 77, i anladning af väckt motion om anslag till
löner åt fjerdingsmän m. m., bifölls.
Ea af herr Åkeson väckt motion om ett låneanslag
för staden Ystad, blef remitteradt till StatsUtskottet
äfvensom till BevillniogsUtskottet remitterades en mo-
tion af herr Grape, att Rikets Ständer må öfverlemna
åt H. M. Konungen att efter godtfionande partielt
öka eller indraga den enligt 30 S af underrättelsen
till 4844 års tuiltara till svenska sjöfartens uppmun-
tran på de transatlantiska länderna medgifna tull-
lindring, om den svenska handelns och siöfartens in-
tressen sådant påkallar; uti hvilken motion herrar
Brinck, Norin, Wern, Mechel, And. Berg m. fl. an-
Ara instämde.