berämnirg Riksdaler silfver. Ean ville stt den skulle: benämpas Riksdaler specia, en annan ville kalla den . Riksdaler silfver, en tredje föreslog att ömsom begag-, na båda benämnicgarne, och en fjerde att låta Silf-! verriksdalern behålla sitt nuvarande namn; Ståndet beslöt, att den bädanefter som kittills skulle benämnas Riksdaler silfver specie. Ståndet biföll, att räkneenheten måtte bestämmas till ett värde, motsvarande en Riksdaler Riksgäld; men man vil!e hafva ett epithet till denna Riksdaler, så att den skulle kunra skiljas från Silfverriksdalern, och föreslog således en, att berämna den Riksdaler kurant, en annan Riksdaler riksmynt, en tredje Riksdaler svensk, en fjerde Riksdaler riksgäld. ÅA ena sidan hade man på sednare tider funnit det tisnämnda ordet stötande, men å andra sidan vore folket så vandt dervid; det högv. Ståndet befann sig en stund i valet och qvalet; ändtligen gjorde professor Grafström slag i saker, då han förklarade, att gäld betyder mynt, och följaktligen riksgäld — riksmyat. Vid voteringen röstade 33 för riksgäld och 414 för kurant (?). Ståndet beslöt således, att den nya räkneenheten skulla benämnas Riksdaler riksgäld. Riksdalerns indelning i 48 skillingar bifölls. Om skilingens indelning i 4 styfver, i stället för 42 runstycken, anställdes votering, hvarvid styfvern segrade med 25 röster mot 19. Utskottets förslag om allmänna räkninr gssättet i handel och vandel, samt vid bokföring, bifölls, men vid punkten Db skulle ordet riksgäld tilläggas, och purkten d skulle bortgå. Hvad Utskottet föreslagit om utmyntningen, bifölls, Doktor Sandberg reserverade sig mot det jättesteg på reformernas bana, hvilket högv. Ståndet nu uttagit, i anseende till de stora omkostraderna för omprägling af så väl kopparmyntet som sediarne. Prosten Lundblad reserverade sig äfven, emedan förändringen bvarken vore riksvigtig eller gagnelig. Prosten Thudta och många andra — ja, nästan hela Ståndet — isstämde. — Uii Borgareståndet förekom i Oacdags förmiddagsplenum en inbjudning från Ridd. och Adeln, att deltaga i det beslut Ridd. och Adeln fattat i bränviosbränniogsfrågan, hvilken inbjudning, då Siåndet redan fattat sitt beslut, lades till handlingarne; samt vidare en af Hr Caderschöld, R. Th, hos R. och A. väcåt och med Borgareståndet kommunicerad motion om ett ansag till pension åt generaldirektör Liviins enka, hvilken motion förordades af några ledamöter och blef remitterad till StatsUtskottett. Derefter föTedrogos och biföilos föjande betänkanden: Statsoch EkonömiU:skottens MH 2, i anlednicg af väckt fråga om Calmar läns delaing i tvenne. JA 3, om rättighet för rustoch rotehållare i åtskilliga härader af Skaraborgs län att erbåilla utsyning i närmaste kronoskog för kaektestugors uppbyggando, MM A, om inköp af ett antal exemplar af svenska fornskritsäliskapets bandlingar. Je 5, om rättighet för vissa hemman i Färentuna härad ait erbålia utsyniog å en kronopark. Ja 6, om uppmuddåring af sundet vid södra Stäket. JM 7, om en lånefoxd för jordbrukets förkofran. JM 8, om extra provircialläkares anställande för Södertörn. M 9, om uppförande af en brygga vid Blockbu:udden och rättighet för mindre farkoster att vid tui!kammaren i Stockholm erligga hamnpumgälder. JM 40, i anledning af väckt motion om inköp för statens räkning af framlidne amiralen af Klintas kartevark. LagUiskotiets: JM 23, i anledning af väckt motion angående förhöjning i ansveret för åverkan och ohägn. M 94, i ani. af väckt fråga om förändring i 7 och upphäfv2nds af 8 46 kap. Jordabalken. JA 95, rörande väckt motion om stiftande af en lag i afseende på gode män elter kompromissarier. M 96, i anledning af väckt fråga ang. bestämmande af tid, hvarinom vigsel efter skedd lysning bör försiggå; och blefvo dessa betänkanden bifallna. Samma Utskotts betänkanden JM 27 och ä 28, i anl. af återremiss, lades till handlingarne. JM 29, i anledning af väckt motion om upphäfvande af 3, 5 och 6 SS, 2 kap., Giftermålsbalken, bifö:ls. JM 30, rörande väckt motion om förklarieg a! Kgl. kuagörelsen d. 1 Okt. 1842, om iakttagelser vid bosvärsskrifters och ansökningars inlemnande, ogillades, och Ståndet beslöt en allmän författning, hvarigenom skall förklaras, att hvad genom Kongl. kungörelsen d. 4 Okt. 4812 är vordet stadgadt derom, att då sakegare sjelf ej kan skriffa och således ej egenhändigt undertecknat basvärsskrift eller ansökning till Kongl. M:j:t, samt till rikets kollegier och embetsverk ingifva, behörig fullmakt dertill skal vara bifogad, bör så förstås, att då sakegare egenhändigt undertecknat besvären eller ansökningen, utgör den omständighet ati fullmakt saknas icke hinder för besvärens elelr ansökringens upptagande till pröfning. Besvärsoch EkonomiUtskottets: JA 73, i eoledsing af väckt motion om upphörande af rättighet för Calmar stad och domkyrka att uppbära bropenningar för underhållet af 2:0e bryggor, bifölls. M 74, i anledning af väckt motion om stadgande af en afgift för öfverfarten af Långebro i Skaraborgs län, biölls. . . JM 75, rörande fråga om äläggande för kommerskollegium att kungöra hvilka handlingar som erfordras för bestyrkande at utländska hit arkommande fartygs nationalitet, bifölls. M 76, i anledning af väckt motion om upphäfvande af? den genom handelstraktaten med Ryssland stadgade nedsatta tull å varor från Finland, bifölls. Je 77, i anladning af väckt motion om anslag till löner åt fjerdingsmän m. m., bifölls. Ea af herr Åkeson väckt motion om ett låneanslag för staden Ystad, blef remitteradt till StatsUtskottet äfvensom till BevillniogsUtskottet remitterades en motion af herr Grape, att Rikets Ständer må öfverlemna åt H. M. Konungen att efter godtfionande partielt öka eller indraga den enligt 30 S af underrättelsen till 4844 års tuiltara till svenska sjöfartens uppmuntran på de transatlantiska länderna medgifna tulllindring, om den svenska handelns och siöfartens intressen sådant påkallar; uti hvilken motion herrar Brinck, Norin, Wern, Mechel, And. Berg m. fl. anAra instämde.