sarens morbror) Cambaceres, Sieyes, med flera: Deras förnmsta vilkor för Sveriges nytta af dennal grundlag var att folkets representanter skulle vara li inkorruptible och intagne af allmän anda (Espritl public). : Odet ville, att Marskalken, Fursten af Puntecorvo, rekommendsrade mig hos Konungen at Neapel, Kejsarens svåger, i hvars generalstab jag, i följd af bådas godhet, hade den lyckan att 4810 blifva antagen. Ett år derefter afsindes jag att inhemta sinnesstämningen i ö:ra Italien, Schweitz Raentrakterne, Wärtemberg, Bayern, Österrike och Sachsen, der jg skulle uppsöka Konung Joachim. Överallt skröt jag ej förgäfves med den Svenska konstitutionen af 4809. Bland statsmän och lärde, då jag derifrån ej ens undantager Österrike, hvarest Prince de Ligne aflockade mig et! exemplar, och dåvarande grefve Metternich (au Fursten) gillande sättet, yttrade att saken var ett pallativw, som i Österrike Gudi lof ej tarfvades. Ö vera!lt, säger jag, fann jag sådane beundrare deraf, att jag ej kan beskrifva deras förtjusning med mindre än att citera det svar i dylik kasus Gustaf den 3:dje erhöll af en Svensk skald, till hviiken ban stälide år 4773 denna fråga: Hvad tycker ni om min regeringsform? Ska!dena svarade: För Gustaf har det kunnat lyckas Att bringa friheten derbän, Att sjelfva Fan ej får örtryckas Och Gud ej bliva suverin.n Så fuaso äfven 4812 års kontiseniens statsmän vår grundlag af 4809 vara uppatted. Denne grurdlags stiftara hade sugit vishet ur R kets framfarma öden. Da funno att de tidehvarf, då Sver;e b:stämde Europas vågskåls ställSing, hade a!drig inträff:t om ej Sv2nska Konungarne ägt tillräcklig makt och derföre bestämde de, så om hjertrot för statsförfattningen, den S s:m söcer att sKonungen skall allena styra Ri ket. Å andra sidan insågo de bebofvet af er hejdande makt och derföre ib!and anunat bibehö!lo de kollacialstyrelsen. — Ministerstyrelses för1 hatlighet inför Svenskar kände de, och de roindes att, för att blifva af med Fylkeskungarne, man nödgats inneb:inna dem; derföre är chorus till 4809 års grundlig. denna sång: Ea Gud! esl Kung, ett land! skall Svenskars lösen vara. Även Napoleon, dense den moderna tidensj största organisatör, förstod konsten ati centrälisera, Hen ordnada sitt Frankrike ej så, att mål af som-) ma natur skule afdömas af två serskilda koltegier; han skulle ej bagripit finessen deruti att må! röranie militie-boställer böra dömas at ett krigs-kollegium, och mål rörande, till kronan indragare militie-boställen, böra döms:s af kammarkole;ium, många andra kollegialslyftigbeter att förtiga. : Den Kung, som afväger sitt R-kes öden och i ena vågskålen har vidsträckt makt, bör i den 2ndra hava ett deremot svarande politiskt samvete. Två Svenska Kungar hafva trott sig kunna umbära detta sednare. — De hopad2 derigenom . olyckor öfver Sverge. — Deras namn äro: Carl den XII och Gustaf den IV:de. S:raxt efter 4809 tar Svenska folket för länge vandt, vid att blindt läta sig ledas, för att dess resresentanter redan då skulie kunna utgöra en politisk motvigt att i administrationen begränsa konungamagter; xeen nu sedan såväl emellan, som under riksdagarne, nitioren företedt noggranne revisorer och nitiske kontrollanter, så alt såväl skatterna3 belopp innan de beviljar, som ock derss användande evligt bestämda afsigter, på det nogaste bevakas, och sålun?a den Kongl. administrationen fått en aktiv, konstirutionel cränsbevakning, — är den koilegizle hållhzken ej mers af nöden. Så, som i djurens kroppar blodet går ur hjertat i art erne, derifrån i de smärsta ådror och sedan tll bjertat åter, så bör äfven i statskroppen verkstäliandet af en upplyst konungs vijs snabbt så till målet, igenom alla administrationernes kansler, och isåa Mojestätet till Fjerdingsmannen, en elektrisk ledring fionas. Denna ernås igenom det beanteficium , som departementalstyrelsen afser, och bvarigerom ej allenast förmöågan verkar uppifrån och ner, utan behofven göra sig kände nedifrån och uppåt. J:g siger beneficium, ty man bör vara glad att hafva kommit emellan de kåta Ciryblis och Scylls: minister styrelsen och kollegisl-administrationen. . När nu depariemental-styrelse är fiaförd, blir dei angeläget alt tillse det machinens hjul — dessa nya, — pas-a tillsammans alltigenom. Men till denna harmoni vågar jag anse de kollegiale kuzgarne opassar da. Dsta är hvad jag ämnar anföra om saken. Hvad sättet avgår, väntar jag mig det inkast, alt motionären hoppat i oritt hytta; alt ämnet tilltör Konstitut ons-U:skottet. Nå väll! om tankin Er af beskefferhet att befordra Sverges väl, bryter den sig nog vä. Hvad betyder det imedlertd, med hvilken byta men hemtar, helsovillen. . S:riden kan ej usdså att blifva het. Sveriges 4. os sasso la prAsne är elt V smMmMalt garden. om