sarens morbror) Cambaceres, Sieyes, med flera:
Deras förnmsta vilkor för Sveriges nytta af dennal
grundlag var att folkets representanter skulle vara li
inkorruptible och intagne af allmän anda (Espritl
public). :
Odet ville, att Marskalken, Fursten af Punte-
corvo, rekommendsrade mig hos Konungen at
Neapel, Kejsarens svåger, i hvars generalstab jag,
i följd af bådas godhet, hade den lyckan att 4810
blifva antagen. Ett år derefter afsindes jag att
inhemta sinnesstämningen i ö:ra Italien, Schweitz
Raentrakterne, Wärtemberg, Bayern, Österrike
och Sachsen, der jg skulle uppsöka Konung Joa-
chim. Överallt skröt jag ej förgäfves med den
Svenska konstitutionen af 4809. Bland statsmän
och lärde, då jag derifrån ej ens undantager Öster-
rike, hvarest Prince de Ligne aflockade mig et!
exemplar, och dåvarande grefve Metternich (au
Fursten) gillande sättet, yttrade att saken var ett
pallativw, som i Österrike Gudi lof ej tarfvades.
Ö vera!lt, säger jag, fann jag sådane beundrare
deraf, att jag ej kan beskrifva deras förtjusning
med mindre än att citera det svar i dylik kasus
Gustaf den 3:dje erhöll af en Svensk skald, till
hviiken ban stälide år 4773 denna fråga: Hvad
tycker ni om min regeringsform? Ska!dena svarade:
För Gustaf har det kunnat lyckas
Att bringa friheten derbän,
Att sjelfva Fan ej får örtryckas
Och Gud ej bliva suverin.n
Så fuaso äfven 4812 års kontiseniens stats-
män vår grundlag af 4809 vara uppatted.
Denne grurdlags stiftara hade sugit vishet ur
R kets framfarma öden. Da funno att de tide-
hvarf, då Sver;e b:stämde Europas vågskåls ställ-
Sing, hade a!drig inträff:t om ej Sv2nska Konun-
garne ägt tillräcklig makt och derföre bestämde
de, så om hjertrot för statsförfattningen, den S
s:m söcer att sKonungen skall allena styra Ri
ket. Å andra sidan insågo de bebofvet af er
hejdande makt och derföre ib!and anunat bibehö!-
lo de kollacialstyrelsen. — Ministerstyrelses för- 1
hatlighet inför Svenskar kände de, och de roin-
des att, för att blifva af med Fylkeskungarne,
man nödgats inneb:inna dem; derföre är chorus
till 4809 års grundlig. denna sång: Ea Gud! esl
Kung, ett land! skall Svenskars lösen vara.
Även Napoleon, dense den moderna tidensj
största organisatör, förstod konsten ati centrälisera,
Hen ordnada sitt Frankrike ej så, att mål af som-)
ma natur skule afdömas af två serskilda kolte-
gier; han skulle ej bagripit finessen deruti att
må! röranie militie-boställer böra dömas at ett
krigs-kollegium, och mål rörande, till kronan in-
dragare militie-boställen, böra döms:s af kammar-
kole;ium, många andra kollegialslyftigbeter att
förtiga. :
Den Kung, som afväger sitt R-kes öden och i
ena vågskålen har vidsträckt makt, bör i den 2n-
dra hava ett deremot svarande politiskt samvete.
Två Svenska Kungar hafva trott sig kunna um-
bära detta sednare. — De hopad2 derigenom . o-
lyckor öfver Sverge. — Deras namn äro: Carl
den XII och Gustaf den IV:de.
S:raxt efter 4809 tar Svenska folket för länge
vandt, vid att blindt läta sig ledas, för att dess
resresentanter redan då skulie kunna utgöra en
politisk motvigt att i administrationen begränsa
konungamagter; xeen nu sedan såväl emellan,
som under riksdagarne, nitioren företedt nog-
granne revisorer och nitiske kontrollanter, så alt
såväl skatterna3 belopp innan de beviljar, som
ock derss användande evligt bestämda afsigter,
på det nogaste bevakas, och sålun?a den Kongl.
administrationen fått en aktiv, konstirutionel cräns-
bevakning, — är den koilegizle hållhzken ej mers
af nöden.
Så, som i djurens kroppar blodet går ur hjer-
tat i art erne, derifrån i de smärsta ådror och
sedan tll bjertat åter, så bör äfven i statskrop-
pen verkstäliandet af en upplyst konungs vijs
snabbt så till målet, igenom alla administratio-
nernes kansler, och isåa Mojestätet till Fjerdings-
mannen, en elektrisk ledring fionas. Denna er-
nås igenom det beanteficium , som departemental-
styrelsen afser, och bvarigerom ej allenast för-
möågan verkar uppifrån och ner, utan behofven gö-
ra sig kände nedifrån och uppåt. J:g siger bene-
ficium, ty man bör vara glad att hafva kommit
emellan de kåta Ciryblis och Scylls: minister
styrelsen och kollegisl-administrationen. .
När nu depariemental-styrelse är fiaförd, blir
dei angeläget alt tillse det machinens hjul —
dessa nya, — pas-a tillsammans alltigenom. Men
till denna harmoni vågar jag anse de kollegiale
kuzgarne opassar da.
Dsta är hvad jag ämnar anföra om saken.
Hvad sättet avgår, väntar jag mig det inkast,
alt motionären hoppat i oritt hytta; alt ämnet
tilltör Konstitut ons-U:skottet. Nå väll! om tan-
kin Er af beskefferhet att befordra Sverges väl,
bryter den sig nog vä. Hvad betyder det imed-
lertd, med hvilken byta men hemtar, helso-
villen. .
S:riden kan ej usdså att blifva het. Sveriges
4. os sasso la prAsne är elt V smMmMalt garden. om