Öfverallt inom riket finna vi, att sällskap af sam-
na slag, som detta, inom loppet af några få år upp-
tätt, och åkerbruket delar den stora rörelse, som
keriomgår alla industrigrenar i vårt fädernesland.
Landtbrukarne insö, att det är nödvändigt för deras
gen föfdel, att handla helt annorlunda än farfar och
arfarsfar. I våra dagar får ingen menniska stå stilla.
Förbättringarne måste gå sin gång. Och öfver hela
andet ser jag tillfredsställande bevis, att förbättrin-
sar äro i verket med lika drift inom åkerbruks- som
manufakturdistrikten. Och fastån jag ingalunda kan
itaga mig att positift påstå, att för det en omstän-
dighet inträffar omedelbart efter en annam, dossa om-
ständigheter till hvarandra stå i förhållandet af ver-
kan och orsak, så kan jag dock icke ett enda ögon-
blick betvifla verkan af täflan och jamnt underhållen
gemenskap, hvilken de mångfaldiga sällskapen af detta
elag åstadkomma. Och om jag kastar mina blickar
på vårt eget närmaste grannskap, och jemnför den
ställning, hvari vi befinna oss, ehuru mycket återstår
för oss att lära och förbättra, så tror jag mig icke
säga för mycket då jag påstår, att förbättringarne i
boskapsafveln och åkerbruksmetoderne på de sednaste
14 åren, hvilka ingen menniska med ögon kan för-
neka, i betydlig mån böra tillzkrifvas varkningarne af
den gemenskap emellan åkerbrukarne och andra sam-
bällsklasser, som detta sällskap varit ett medel att
underhålla. Till och med inom de sista 4 å 5 åren
ser jag steg framåt, bvilka äro gigantiska, då de jemn-
föras med hvad som gjordes förut. Jag tror att det
ej är mer än 4 å 5 år sedan då jeg, vid en sam-
menkomst af korgl. engelska åkerbrukssällskapet, först
såg såsom någonting nytt rekommenderadt ett slags
gödsel, guano. Om jag icke fått oriktiga underrät-
telser, så har innevarande år blott från den enda
hamnen Liverpool 450 fartyg utgått, för att hemta af
denna sort gödsel för engelska åkerbruket. Öfverallt
ser man gamla odugliga stängselsätt försvinna, åker-
fälten tilltaga i vidd, förbättrade odlingssätt använ-
das, och icke blott här, utan öfverallt i Eogland, dik-
ning begagnas såsom. grund för alla förbättringar i
åkerbruket. -Talaren omnämnde sedermera, att på
bans faders gods förlidet år. djupa diken, till en sam-
manräknad längd af icke mindre än 300 engelska
mil, blifvit gräda, med en koztnad af 5 å 6000 Zst.
— Som bekant. är, hafva de fleste naturfor-
skare antagit, att den s: k. guano ej är annat än er
under årtusende hopad samling af fogelspillning. Ern
del hafva funnit denna mening osannolik; följande
berättelse ur en mnorik tidniog visar imedlertid, at
ingentiog omöjligt ligger i den anförde suppositionen
Sedan uppmärksambeten i ett norskt blad blifvit fä
stad derpå, att ofantliga massor af fårspillsiog skull
finnas i flera bergsbålor vid norska kusten och på
derinvid belägna öar — till hvilka de på bete ut
släppta fåren taga sin tillflykt i fult väder — ha
sällskapet för Norges väl låtit anställa undersökningar!
derom; och man hår funnit, bland annat i Sjaang:
hålan på Sändmösr; som består af flera afdelningar
en betydlig massa fårspillning, på sina ställen i lagei
af ända till 3 alnars tjocklek. Det öfversta lärer vars
alldeles frisk gödsel, derefter kommer ett lager, för
brändt som kol; och derunder åter ett af friskare ut
seende.
—— ——