pade under strid emot Sveriges och deras egen valde
Konung. EP (Slutet fö!jer.)
Z A-
———EREEEEE
RR. Ran
— Ridderskap:t och Adelrs plenum i går af-
ton upptogs, utom protokollsjusteriog, endast af två
ämnen. Presidenten baron Cederström uppläste nem-
ligen, i anledning af ett föregående yttrande, som han
haft vid föredragniovgen af sjette hufvudtitelm, en sär-
deles originel skritt af Hr professor Sefström, inneat-
tande ett utlåtande rörande koppar- och si:fvermalms-
anledningen vid Schärgeli berg uti Norrbotten, med
afseende å ifrågasatt statsanslag till uadersöksing om
en väganläggnirg från nämnde berg till norska ku-
sten, hvilket baron Cederström förordade. Denna prof.
Sefströms skrit, som vi efter protokollsjusteringen skole
meddela, remitterades till StatsUtskottet, jemte frih
Cederströms yttrande och några anmärkningar af Hr
L. Hjeta.
Derefter följde en temligen vidlyftig och animerad
diskussion angående invalidinrättningen vid Ulriksdal,
hvars upphörande Stat.:Uiskottet tillstyrkt på grund ar
anstä!ld kalkyl, att det ej skulla kosta mer än hälften
emot nu, om invaliderne pensionerades och fingo in-
ackordera sig på landet. Proposition var redan fram-
ställd på bifall, då H. E. grefve Bjärnstjerna anmälde
sig, och utan att precist vilja motsätta sig bifall till
Utsk:3 tillstyrkan, elier neka riktigheten af dess skäl i
ekonomiskt hänseende, sökte visa nyttan af inrättningens
tillvaro genom den morali ka verkan det skall utöfva
på den i ijenst varande soldaten. Friherre J. Ceder-
ström åter begärde bestämdt afsiag, dels under in-
stämmande i Grefve Björnstjernas åsigt, dels derföre,
att invalidinrättningens fonder till en del skulle vara
tillkompe genom enskilda bidrag. Till en del talade
äfven Friherre Nils Palmstjerna på denna sida och
ville bifalla en del, men afslå en del af betänkandet.
På andra sidan ytsrade sig Hrr Mannerskants, L.
Hjerta, von Hartmansdorff och Gripenstedt. Hr Ro-
senblad fann väl betänkligt att vidröra en inrättning,
som hade till skapare den store härföraren Carl XIV,
men efter öfvervägsnde af öfriga skäl, slutade han
dock med att bifalla Utskottets förslag. Detta föran-
ledde äfven Presidenten Westerstrand, som i början
tycktes opponera sig, att instämma. Krigsministern,
Frih. Peyron, yttrade sig äfven helt kort i denna frå-
ga, att ändamålet med inrättningen från början var
vackert, men ansåg, med afseende å nuvarande förhål-
landen, bäst att bifslla betänkandet. Vid proposition
från Landtmarskalken, hördes ock ett nästan allmänt
Ja; men Frih. Cederström begärde votering, som ut-
föll med 74 Ja för bifall mot 22 Nej.
— Uti Presteståndets p!enum i går afton disku-
terades Lagutskottets betäskande JM 48, i anledning
af väckt motion om ändringar i ansvarighetslagen för
statsrådets ledamöter. (Se A. B. för d. 24 sist!. Okto-
ber.) På flere talares yrkaode ble! ingressen återre-
mitterad, emedan man ville hafva den indelad i ps-
tagrafer, samt dess i allmänna ordalsg affattade före-
skrifter mera bestämdt uttalade. Tillägget till 4
att den statsrådsledamot, hvilken tillstyrker emot verk-
ställigheten af tryckfribetslagen stridande åtgärder, el-
Jer underlåter att deremot göra föreställniog, ej vidare
fingo i rikets tjenst nyttjas, afslogs, såsom varande
alltför strängt. Förslaget argående införande al ett
moment om ansvar erligt 1 kop. 42 rättegångsbal-
ken för statsrådsledamot, som i andra, än de i ansva-
righets!agen serskildt uppräknade fall, uppenbarligen
handlar emot grusdlagarnes tydliga föreskrift etc., för-
anledde någon diskussion, hvarvid doktor Säve skrift-
ligen utvecklzde motizerna för sia motion, hvilken förar-
ledt utskottets fö:slag, och doktor Ödmann talade om
Rödvändigbeten af en straffdeståmmel!so, enär grund-
lagen anbefeller, att anmärkniogar, då fog dertill fin-
nes, skola görss cmot statsrådsledsamöterna. Biskop
Hallström var af samma tanka. Deremot fuano bi-
skop Holmström samt doktorerna Anjou och Norström
ifrågavarande stadgande aildeles olämpligt. Vid vote-
ring afslogs iörsleget med 26 röster mot 15. I biskop
Hallströms mot besutet afgifna reservation instämde
flera. — Vote:isg om bibehållande elier uteslutande
af 6 S, som derefter anstäildes, ut ö:l med 29 ja och
13 nej. — Hrr Homström och Lunzblad bråkade li-
tet med ordet pbevisiiger, hvilket skulle hafva icflu-
tit på orätt ställe i den föreslsgna 7 , hvadan donna
S. som i öfrigt biölls, blef återremitterad.
Lsgutskottets betänkanda angående den uppenbara
kyrkoplikters afskeffsnde i vissa fall, företogs derefter.
Hr Odelberg hade ett skriftligt anförande om bittra
rukter af den filantropiska riktnisg lagstiftningen på
jednare tider tagit. Talsren yrkade återremiss och
att den uppenbara kyrkoplikten måtta bibehållas för
passande uppföraade i kyrka och för våld mot föräl
rar. För den förra sortens förbrytelser vitle äfven
prosten Sidner hafva kyrkoplikten qvar; men för öfrigt
önskada han dess afskaffande, sedan den frångått sin
bestämmelse, så att den numera alstrade förbittring
marare än förbättring. Doktor Reuterdahl sade sig ej
heller vara någon vän af pliktpall:n, men trodde att mar
kunde dröja med alla fösändringar i detta hänseende,
ilis förslagen till ny kriminal- och kyrkolag inkomme.
Betänkandet afsloge.
Statsutskoitets betänkande 4 45, hvilket tillstyr-
st upplösning af invalidiorättniogen på Ulriksdal, bi-
3.
NR RR
