Imedl!ertid börjar tiden lida, och vår Finne finner för godt att fortsätta färden. Framför oss, vid den motllizgande stranden, sträcka sig nu åtskilliga skogbevexta berg öfver hvarandra, af hvilka de båda Wålbergen, begge fäbodeställen, synnerligast utmärka sig. Det södra Wilberget lemnar solen blott för en timma mid:ommartiden, och ifrån dess spets vidgar sig en omätlig utsigt, der äfven sockenkyrken och Boda kapell äro syaliga. Hvad deremot i Tuvelds och andras geografer söges om ett be;g, katladt Falitopp, från hvilket midsommarsso!en hela natten skulle syms och hvilket skulle vara beläget i dessa trakter, så känner folket här hvarken till namnet eller ens. kan förstå, hvilket berg dermed månde menes.) Snaart förer vägen äfven oss emellan dessa berz och i deras numera ganska medtagna skogar. Der ligger bredvid vägen en stor rishög: älven vår skjutskarl bidreger med en qvists dit kastande till dess förökande, ty en per:on her på detta ställe uppgifvit andan, och det är ej råd ligt att fara här förbi utan ett dylikt offrande Ett stycke bärifrån varsna vi ett slogs botten få. stad högst upp i kroaorna emellan tvenne respek: tsbla tallar. Det är några björnjigares nattliga tillhåll, der de böstetiden lura på nalle, hvilken in—— ) Sedan detta var skrivet, bava vi förrummit, sti det i några äldre antecksingar, som förvarasi Räv viks kyrka, skal htta: Nära intill Rådaberg är et ödelagdt fåboställe på södra sigap. Söder ut här ifrån finnes Råda topp, scm är ganska hög med glomn(?) bevexter; här uppå derna Rådatopp, ä ven kallad Falltopp, item Vattbergstopp, söga åtskillige trovärdige män, att de sommartiden set solen hela natten. I