2TBEE MMM IV MP TISCAR UDI, HYTIBCU al faR!D OIRl Lök
uaderkasted. Är detta omdöme riktigt, så önskar åt-
minstone jag icke, att fördelarne af trafixens ökands
i hufvudstaden måtte köpas genom ett sådant medel.
Mi vi då heldre lida, blott lagarna fullgöras. Jast
dat förhålande att tolagens belopp på vissa ställen ha-
stigt och betydligt höjt sig, usder det den på anara
lika snabbt sä kt sig, har uti Konungens proposition
blifvit förbisedt, då här blout 2 års tid är lagd til
gruad för ersittni g-beräkvingen, hvarigenom mingen
stad fått sig tillerkänd en hgre och mårgen en mir-
dre ersittnicog, än hvad motsvaredes af tolagen i me-
deltal på längre tid bafde inkomster. ÅS detta skäl
har staden Ca:mar också biifvit bland de mest gyn-
nade. Uti propositionen har jag funzit, att maa der-
om hat omsorg, att tolagen icke måtte bli törryckt
från sitt ärdamål, och jag gillar detta. M-n deremot
här man icke sörjt för, att städerna ailt framgent,
oberoende af Stäsdernes godifisraade, få uppbära
denna erdättniog. Eit sådant förbehåll torde dock,
hvilket äfven H: Petrå benäget föreslagit, böra göras
och det är så mycket nödväxsdigare, som ejast genva
stapelstädernes inkomst vid hvarje Riksdag skulle gö-
f1a3 beroende af 2:ne Ståad och en röst de utöver;
hvar och en inser, att Borgareståndet derigerom skulle
kunna bållas i schack af medstånden. Det är ej og
att mot ett sådant äfrsentyr uppställa sia förhoppning,
endast att nigot dylikt ej kan ifrågakomma, och jag
tror icke, att ett riksstånd på ena så löslig gruzd bör
til någon åtgärd lemna sitt biall. — På ds:ssa skäl
har jag apsett remiss af en fråga, som rörer städer-
nas privilegium, icke borde ske till StatsUtskottet, och
trott, att man kuade hemta någon ledsing af ett an-
Dat Stånds handlicgssätt vid ett likartadt fall. Hos
Ridd. och Adeln väcktes denna Riksdag en matiov,
som å:yftade en fultkomlig omb ldnisg af detta Siånds
representationssätt, då motionären föreslagit, aut Adeln.
i stället stt nu hvarje dess medlem eger säte vid Riks-
dagen, borde regresenteras af vaida Isaamöter. Ridd.
och Adela förklarade motiosen ase er privilegiifråga
och hänsköt den till sitt enskildta Utskoit, som a-
styrkte saken, såsom inzebärande en rubbniog uti
Ridd., och Adelnas privlegier, hyarefter motioaen i
Ståndet blef aslagen. Om Borgareståndet på lika
sätt remitterade den Kong!. provositionea till sitt en-
skildta Utskott, för att d-tsamma måtte närmare ut-
röna af hvad natur tolagen är: ty ehuru jag och fler:
med mig ansett den vara ett privilegium, bafsa dock
andra byst en motsatt åsigt, hyarföre, om uodersökviog
vore på sitt ställe, så kusde detta Uiskott, i fall så
prövades nödigt, föreslå en skrifvelse till Konungez,
som uttryckte Swåadets bekymmer öfver den ifråga-
satta åtgärden samt öaskan af det tillägg til der
Kongl. propositionen, att Ständerna, uider erkäanan-
de att tolagen vore ett privilegium, måtte åt den i
ersättning derför åt städerne beviljade andel af twl-
medlen gifva dea helgd och orubblighet, som tillhör
ett sidaut, samt för deasamma bibehålla benämningen
af ptolac. Talarea slutade med en varaing för atv
remittera propositiouen till StatsUiskottet, emedan det
pvore bättre att nu draga sig tillbaka, än taga första
steget på en bana, hvarifrån det sedan torde vara
svårt att afvikan,
Hr: And. Berg fann frågan tillräckligt utredd af
herr Eklund och Schartau; gillade privcipen för den
Koagl. propositiones, som afsåg konformitet, hvarige-
pom den nu mellan tolsg för olika ställen och tider
herrskande ojemnbet kunde försvinna; men kunde icke
gilla, att propositionen i dess nuvarand skick åsyfta
de att fråctaga stapelstäderne ett privilegium, i stäl-
let för hvilket den lemnade dem utxigten att i form
at nådefgåva af Ständerna emottaga, hvad som utgör
en rättighet. Faan, i likhet med herr Scha tsu, att
Borgsreståsdet genom sitt votum i representationsfrå-
gen förkiarat sig villigt att uppgifva äfven detta pri-
vilegium, men då var förhållandet annorlunda. Ni
mean på anvat håll envist vidbänger sina privilegier,
borde Bo:gereståndet ej heller vara alltför beredvil-
ligt att uppcffra sisa. Talaren, som tvekade i afse-
ende på hviiket Utskott propositionen borde remitte-
ras till, ansig lisväl rättast, st! det skedde till Stats-
Utskottet, der han vidare vie yttra sig i frågan.
Hr Pdtrg: Då jag förra gingen hade ordet, sökte
jag örklara hvad med tolag rätteligen förstås. Jag
gjorde det icke derföre, att jag ansåg en upplysning
i den delen egentligen af nödea, men för att på höf-
ligt sitt förhindra att diskussionen skulle komma att,
till segrande af farhågan för ståser-as undergång, in-
jaga hos de mera förskräc:ta ogrundade misstankar
om rågon för handen varsnie fara för sådana stads-
intrader, hvarom alldeles icke frågan är. Icke desto
mindre, Har jag under förev:rande menirgsstrid trott
mg varseblifva anspel ingar på nöjligheten, att sta-
pelstäderces heta existens vore genom den Korg.
prop. sat på spel. Det är emellertid et factum, ett
en he! hop al männa afgifter till stapelsti:erna ailde.
le; icke ingå i förslagst, eller rättara s-git, på intet
vis tilllöra detssmma. Ex mpeivis vill jag bland de
många intrader Stockholm eger, oberäknadt tolagen,
erinra om härverande vågafgiter. Ssenska jerapro-
dutctionen skattar kanhända 20,000 rdr bko årligen
till Stockholm för jerovågen, eburu dea sisteämnue
på !ångt när icke fordrar dea summan i och för våg-
afgifte:nes rätta ändamål. Man vet, att dessa afgifter
äro tazne i anspråk för bet andra saker, såsom tjen-
stemäns löner m. m., och man må:te således låta vid
detta förfogande bero. Ingen har satt ifråga att
borttaga bvarken dessaellerandra Stockkoln tilliom-
maa inkomster. Hvarföre höjer sig då en sådan a
behof ingalunda påkallad klagan? Hvarföre får den
genljuda såsom gällande för alla stapelstäderna, utan
undantsg? Försigtigheten fordrar kanske, :tr hvarje
representant: talar blott för sig. Jag rämnde försig-
tighet och borde kanske tillägga gravnlagenohet, tyjag
har starka anledningar stt tro, dels att icke alla sta-
pelstäder föreva sig i nomede klagan, d:ls ock, au
inom stspelstådernes samhällen en stor del af de uti
totagen BHärmast intresserade lifligt önskar den förän-
dring i a2seende dertill som Kongl. Maj:t pu föresla-
git. Jag vil såsom exempel uppgifva sjelfva Stock-
helm, d:r Jag erfarit, att besagde förhå!lande röjer sig
temligen emisskänneligt.
För min ringa del är jag långt ifrån att pilla det
sätt på hvilket denna diskussion blitvit förd. Jag hade
önskat att man hållit sig till skål, som gila inför
hvarj2 oväldigt omdöme. Jog hade gjort mig det
hopp, att man icke o-ödigtvis rkulle apellera till
käeslan och väcka vissa för alla riksdagsä-ender utan
undantag så högst förderfliga p:ivilegiifördomar.
Den af brr Scbartau och Berg gjorda sammanställ-
or s af danna talacgandoeläse.. bn. LA sa