2TBEE MMM IV MP TISCAR UDI, HYTIBCU al faR!D OIRl Lök uaderkasted. Är detta omdöme riktigt, så önskar åtminstone jag icke, att fördelarne af trafixens ökands i hufvudstaden måtte köpas genom ett sådant medel. Mi vi då heldre lida, blott lagarna fullgöras. Jast dat förhålande att tolagens belopp på vissa ställen hastigt och betydligt höjt sig, usder det den på anara lika snabbt sä kt sig, har uti Konungens proposition blifvit förbisedt, då här blout 2 års tid är lagd til gruad för ersittni g-beräkvingen, hvarigenom mingen stad fått sig tillerkänd en hgre och mårgen en mirdre ersittnicog, än hvad motsvaredes af tolagen i medeltal på längre tid bafde inkomster. ÅS detta skäl har staden Ca:mar också biifvit bland de mest gynnade. Uti propositionen har jag funzit, att maa derom hat omsorg, att tolagen icke måtte bli törryckt från sitt ärdamål, och jag gillar detta. M-n deremot här man icke sörjt för, att städerna ailt framgent, oberoende af Stäsdernes godifisraade, få uppbära denna erdättniog. Eit sådant förbehåll torde dock, hvilket äfven H: Petrå benäget föreslagit, böra göras och det är så mycket nödväxsdigare, som ejast genva stapelstädernes inkomst vid hvarje Riksdag skulle göf1a3 beroende af 2:ne Ståad och en röst de utöver; hvar och en inser, att Borgareståndet derigerom skulle kunna bållas i schack af medstånden. Det är ej og att mot ett sådant äfrsentyr uppställa sia förhoppning, endast att nigot dylikt ej kan ifrågakomma, och jag tror icke, att ett riksstånd på ena så löslig gruzd bör til någon åtgärd lemna sitt biall. — På ds:ssa skäl har jag apsett remiss af en fråga, som rörer städernas privilegium, icke borde ske till StatsUtskottet, och trott, att man kuade hemta någon ledsing af ett anDat Stånds handlicgssätt vid ett likartadt fall. Hos Ridd. och Adeln väcktes denna Riksdag en matiov, som å:yftade en fultkomlig omb ldnisg af detta Siånds representationssätt, då motionären föreslagit, aut Adeln. i stället stt nu hvarje dess medlem eger säte vid Riksdagen, borde regresenteras af vaida Isaamöter. Ridd. och Adela förklarade motiosen ase er privilegiifråga och hänsköt den till sitt enskildta Utskoit, som astyrkte saken, såsom inzebärande en rubbniog uti Ridd., och Adelnas privlegier, hyarefter motioaen i Ståndet blef aslagen. Om Borgareståndet på lika sätt remitterade den Kong!. provositionea till sitt enskildta Utskott, för att d-tsamma måtte närmare utröna af hvad natur tolagen är: ty ehuru jag och fler: med mig ansett den vara ett privilegium, bafsa dock andra byst en motsatt åsigt, hyarföre, om uodersökviog vore på sitt ställe, så kusde detta Uiskott, i fall så prövades nödigt, föreslå en skrifvelse till Konungez, som uttryckte Swåadets bekymmer öfver den ifrågasatta åtgärden samt öaskan af det tillägg til der Kongl. propositionen, att Ständerna, uider erkäanande att tolagen vore ett privilegium, måtte åt den i ersättning derför åt städerne beviljade andel af twlmedlen gifva dea helgd och orubblighet, som tillhör ett sidaut, samt för deasamma bibehålla benämningen af ptolac. Talarea slutade med en varaing för atv remittera propositiouen till StatsUiskottet, emedan det pvore bättre att nu draga sig tillbaka, än taga första steget på en bana, hvarifrån det sedan torde vara svårt att afvikan, Hr: And. Berg fann frågan tillräckligt utredd af herr Eklund och Schartau; gillade privcipen för den Koagl. propositiones, som afsåg konformitet, hvarigepom den nu mellan tolsg för olika ställen och tider herrskande ojemnbet kunde försvinna; men kunde icke gilla, att propositionen i dess nuvarand skick åsyfta de att fråctaga stapelstäderne ett privilegium, i stället för hvilket den lemnade dem utxigten att i form at nådefgåva af Ständerna emottaga, hvad som utgör en rättighet. Faan, i likhet med herr Scha tsu, att Borgsreståsdet genom sitt votum i representationsfrågen förkiarat sig villigt att uppgifva äfven detta privilegium, men då var förhållandet annorlunda. Ni mean på anvat håll envist vidbänger sina privilegier, borde Bo:gereståndet ej heller vara alltför beredvilligt att uppcffra sisa. Talaren, som tvekade i afseende på hviiket Utskott propositionen borde remitteras till, ansig lisväl rättast, st! det skedde till StatsUtskottet, der han vidare vie yttra sig i frågan. Hr Pdtrg: Då jag förra gingen hade ordet, sökte jag örklara hvad med tolag rätteligen förstås. Jag gjorde det icke derföre, att jag ansåg en upplysning i den delen egentligen af nödea, men för att på höfligt sitt förhindra att diskussionen skulle komma att, till segrande af farhågan för ståser-as undergång, injaga hos de mera förskräc:ta ogrundade misstankar om rågon för handen varsnie fara för sådana stadsintrader, hvarom alldeles icke frågan är. Icke desto mindre, Har jag under förev:rande menirgsstrid trott mg varseblifva anspel ingar på nöjligheten, att stapelstäderces heta existens vore genom den Korg. prop. sat på spel. Det är emellertid et factum, ett en he! hop al männa afgifter till stapelsti:erna ailde. le; icke ingå i förslagst, eller rättara s-git, på intet vis tilllöra detssmma. Ex mpeivis vill jag bland de många intrader Stockholm eger, oberäknadt tolagen, erinra om härverande vågafgiter. Ssenska jeraprodutctionen skattar kanhända 20,000 rdr bko årligen till Stockholm för jerovågen, eburu dea sisteämnue på !ångt när icke fordrar dea summan i och för vågafgifte:nes rätta ändamål. Man vet, att dessa afgifter äro tazne i anspråk för bet andra saker, såsom tjenstemäns löner m. m., och man må:te således låta vid detta förfogande bero. Ingen har satt ifråga att borttaga bvarken dessaellerandra Stockkoln tilliommaa inkomster. Hvarföre höjer sig då en sådan a behof ingalunda påkallad klagan? Hvarföre får den genljuda såsom gällande för alla stapelstäderna, utan undantsg? Försigtigheten fordrar kanske, :tr hvarje representant: talar blott för sig. Jag rämnde försigtighet och borde kanske tillägga gravnlagenohet, tyjag har starka anledningar stt tro, dels att icke alla stapelstäder föreva sig i nomede klagan, d:ls ock, au inom stspelstådernes samhällen en stor del af de uti totagen BHärmast intresserade lifligt önskar den förändring i a2seende dertill som Kongl. Maj:t pu föreslagit. Jag vil såsom exempel uppgifva sjelfva Stockhelm, d:r Jag erfarit, att besagde förhå!lande röjer sig temligen emisskänneligt. För min ringa del är jag långt ifrån att pilla det sätt på hvilket denna diskussion blitvit förd. Jag hade önskat att man hållit sig till skål, som gila inför hvarj2 oväldigt omdöme. Jog hade gjort mig det hopp, att man icke o-ödigtvis rkulle apellera till käeslan och väcka vissa för alla riksdagsä-ender utan undantag så högst förderfliga p:ivilegiifördomar. Den af brr Scbartau och Berg gjorda sammanställor s af danna talacgandoeläse.. bn. LA sa