JAg CN UeLel. UISKOLCLS DU lOorcuragna forslag UH IOTändringar i myntväsendet är icke af behofvet påkalkalladt. Det skulle ock i början alstra mycken förvillelse bland det okunniga folket, och derföre yrkar jag återremiss af förslaget i dess helhet. Anders Nilsson fråa Östergöthlands län: ,Åfven jag hade övskat, att BankoUtskottet, i stället för det nu vestilerade förslaget, aflåtit ett vida argelägnare, nemligen till afbjelpande af rikets ponningenöd. Svenska folket är icke missbelåtet med närvarande räknesätt, hvarföre jag afstyrker all förändring deri, ogillar betänkandet och yrkar återremiss deraf.n Pelter Haraldsson från Eifsborgs län, skriftligen: SÅtt nu införa ett pytt myntsystem, då så nyligen det nu gängse är antaget, ty med skäl kan man säga att det nyligen skett, då man vet att först nu på ett par år allmogen börjat nyuja Riksdalersoch skillingsräkniogen, i stället för den i låogliga tider brukliga Daletsoch styfversräkningen, kan hvarken hafva någon nytta med sig eller för landet bereda några fördelar; tvertom kommer vid tillämpningen kbärat mycken split och oenighet att uppstå; jag vill icke tala om den upplysta delen af nationen, den bör väl snart kunna uppfatta det föreslagna nya decimalsystemet, men så blifver icke förhållandet med allmogen, den kan icke så lätt vänja sig vid ett heit och hället främmaade raknesätt, utan är bäst belåten med att få hafva myntberäkningen sådan den nu är. At decimalsy:temets införande skulle, såsom Utskottet i sitt förslag säger, medföra enkelhet och lätthet i liqvider och räkningar, vill jag icke motsäga, om man nemligen tänker sig dem endast i större skala, och der en van räkenmästare sköter affärerna, men så blifver icke förhållaudet på landsbygden, der bonden måste vara sin egen bokhållare; — svarare skulle jag tro, och man kan nästan bestämdt antaga att så sker, att den industriöse ,vid tillämpningen af det nya systemet, om det skulle komma till stånd, kommer att ockra och vinna på den oupplystes och okunniges bekostnad. Huru många olägenheter skulle icke, genom decimal;äkningens införande, uppstå vid bouppteckningar och arfskiften å landsbygden; mången bonde, som vid det nuvarande räknesättet kan handbafva ett dylikt ärende lika väl, cfom en mera kunnig och upplyst person, skulle då icke våga åtaga sig en sådan betattoing, och allmogen således, uti ärenden af dylikt slag och som för dem äro af så mycken vigt, icke kunna vända sig till en af sina likar, för hvilken de hade förtroende, utan till en måhända för dem alldeles främmards person, endast derföre att denne vore nog lycklig att bafva fått lära decimalräkning. En icke obetydlig olägenhet komme äfven att uppstå vid allmogens utgörande af skatter och onera, då ingen visste hvad han rätteligen borde erlägga, utan måste derom rådföra sig, måhända mången gång med långt aflågse boende personer, och säkerligen skulle mången, som kunde och förstod att lemna dylika upplysninkar, begagna tillfället, för att bereda sig en inkomstkälla på den fattiges och obemedlades bekostnad. Att decimalsystemets införande i andra länder icke mött några svårigheter, kan jag hvarken bejaka eller bestrida, säsom varande för mig okäsdt; men hvad jag känner är, att svenska allmogen icke ännu har den upplysning, som erfordras för ett hastigt inhemtande af detta system; och jag är öfvertygad, att om allmänheten sjelf kunde framföra sin talan, skulle rösterna snara varr räknade, som talade för den föreslagna förändricgen, men deremot nära oräkneliga för bibehålandet af vårt nuvarande räknesätt. — Yrkade afslag. Lars Johan Gelzelius från Stora Kopparbergs län: pIfrögavsracde Utskottsbetänkande töreskrifver, att mynterheten skulle antagas i förening med ordet Cent, hvilken benämning, efter mitt förmenande, är en för Sverges allmoge alldeles ny uppfinning, som troligen skulle alstra missnöje hos den mindre uppJysta allmänheten och vålla mycken oreda uti landt-. handeln och andra förbållanden. För min del tycker jeg. avt i vårt penniogawiga land, Sverge, gilves villräckligt många sorters myut och benämningar. Om nu det af Utskottet löreslagova äfven komme att blifva i rörelsen gäcgse, stulle derigenom endast förvillelsen ökas och blifva slitför besvärlig för den mindre räknekunriga allmogen. Jag anser det nuvarande räknesättet så fullt motsvara den lätthet och redighet, man Önskar fiupa uti våra räkneoch handelsförbållanden, att jag hvarken bör eller kan instämma uti förslaget till äodring deri, samt yrkar alltså, att betänkandet mätte återremilteras,, Andreas Benglsson från Jönköpings län, skriftligen: Jag kan väl icke annat än erkänna, att den föreslagaa myntbestämmelsen är till sin grund både enkel och lätt, att i större bokföringar och räkenskaper uppfatta och summera, samt dessutom blir bättre i anseende till Banko-benämnicgens bortgång; men ehuru dessa fördelar äro erkända, kan jag icke finna mig föran!åten att detsamma för min del antaga. Det nu gängse och gångbara. myntet, under benämningen Riksdaler, skilling och runstycke, har knappast förrän pu blitvit bekant i allmänhet uti landsorterne; det har nu vidare ingen svår ghet eller villa med sig. Skulle nu en annan myntbenämning införas, under namna af Cents, hvilka efter Utskottets förslag skulle utgöra 400 på Riksdalern, uppkommer alltid ett högt siffertal, t. ex. 4 Rdr 80 Cent, 4 Rdr 90 0. 8. V., hvilket ej torde blifva så fördelaktigt vid alla tillfållep. Härigenom torde äfven en svårighet uppkomma i början, ej mindre i allmänna rörelsen, än äfven i alla uppbördsverks liqvidationer, samt i hvars och eps enskilda affärer. Allmogen. har alldeles tillräckligt att känna de många myntsorter, vi nu hafva; rär maa med Riksbankens myntsorter sammanräknar Privatbankernes samt enskilda personers assignationer, är det nära ett studium för den enfaldige, innan han fått lära sig att känna dem alla. Skulle det nya myntsystemet införas; hvad bråk och hvad oreda skulle det icke medföra, innan det blefve allmänt kändt; ty i alla verk och vid uppbörder, för enskilda räntegifvare och räntetagare, i allmänna rörelsen, isynnerhet i minuthandeln, der sällan Riksdalern kommer i fråga, i liqvider för dagarbetare i låndsorten, ochvid flere andra tillfällen; och lägger man härtill kostnaden och besväret af ommyatningen och präglingen af det gamla myntet, torde det icke blifva så obetydligt besvär. Jag skulle aldrig bestrida en sådan förändrad myntbestämmelse, om den vore af behofvet påkallad, om någon allmän klagan deröfver hördes i landet, om någon nytta dermed vore förenad till uppbjelpande at len allmäsna penningeförlägenheten, om det ökade och. upplifvade industrien, men händelsen hvarkon är aller kan blifva den, att våra financer derisannm