a - mmmao ooo
klippingsnäfvar och begifvit mig vidare. Denna
sång tog blåsten i mig från ett avnat håll och
förde mig saedt över sand- och ljunghesar ned-
åt Ystad. Jag fick likväl härunder för ett ögon-
blick snudda förbi den våckra Ring-sjön, vid hvars
bokskuzgade stränder man tror sig förflyitad till
Blekingens vackraste nejder. På denna tur har
jag baft det nöjet att räkna bortåt tvåhundratusen
gäss. Eno gynnsam usigt för vår litteratur, rär-
deles för fruntimmers-romanskrifveriet!
Ystad är en ort, som i flera afseenden har ett
alldeles makalöst läge, hvaraf den naturliga följ -
den också är att man h.r fioner mera rikedom
bopträngd inom en liten periferi, än kanske i de
flesta Skånes öfriga städer tillsammantagna. Men
Ystad är, uppriktigt taladt, ingen vacker stad;
den är att betrakta som en. flicka, hvars behag
ligger på kistbotten, hon har nog ändå alltid den
som tycker om henne.
Eao ostlig orkan bar fört mig från Ystad till
Malmö, öfver den stora Slätten, denna slätt par
excellence, som utgör Sveriges fruktbaraste styc-
ke jord, der det växer så man hör det på fler
mils afstånd och der man blott behöfver st:cka
ett halmstrå i jorden, för att få upp den herrii-
gaste hveteskörd. Jag har i förbifarten tagit i
betraktande det ståtliga Dybeck, der, enligt Bevzelii
oefterhärmliga beskrifning öfver Malmöhus Lin, en
stenbrygga förer öfver inkörseln, samt det icke
mindre dråpliga Jordeberga, der professor B unii
arkitektoniska snille, i förening med egarens ari-
stokratiska frikostighet, framkallat en mingd te-
gelstensskapelser af den näpnaste gothicism. Man
bar här ett götiskt stall, en götisk Jaduzård, ett
götiskt orangeri, och på sjelva den gamla, men
uppstufvade karaktersbyggnaden ett tillbyggdt gö-
tiskt torp, götiska portar, götiska trappor, till oc
med götiska rullgardiner för fönsterna. Alt detta
är utan tvifvel ganska vackert i sig sjelft, ehuru
någon måhända skulle anse den sublima götiska
Ibyggmadskoasten litet förnedrad genom att sålua-