——1.—-x--2cmemmh kH got unierverk, ty man träffar vida större block ganska allmänt upp åt landet! men på en skånsk slitt är det icke uian att den imedlertid gör en rätt reputerlig fur, och man har också derför från urmicnes tider betraktat den med sådan häpmid, att ea hel trolhistoria blivit fästad vid densamm2. S.eaen är dea så kallade Maglosten och det är härifrån de vidtbaryktada kleacoderna Ljungby horn och pip? förskrifva sig. Historien härom är i största korthet följande: Det fanns i foråna dagar, på den tiden då kurg Orre lyckligsjorde Norden och fridhälsade all verlden; en högst manhaftig och beslutsam dräng vid mma — lika godt! på Ljungby säteri här i irakteo. Denna dräng hade råkat förälska sig i en piga på tolset, en piga, den skönaste som någonsin plockat en skånsk gås. Men pigan var litet fierev och hade blivit bortkollrad af romanläsning. Hon ville icke emna sin hand och sitt bjertan -åt någon anvan än dena som genom ett manligt riddarprof visat sig henne värdig. Har man höst på fan till piga! Nåväl, den uadersköna Boel Måirtensdotter sade alltså en dag till sin älskare: Du går och pratar mig öronen fulla med snack från morgon till väll och tror att du derm:d skall kunna fånga mig i kärlekens garn; men vet alt en flicka med något för hbufsudl på skaft ger sig icke åt den förstkommande pratinakaren eller stackaren! Ar du verkligen så pass modig och oförfärad, som du skryter af att vara, så rid för ro skuil i natt till Maglesten och helsa på trollen! jag skall då erkänna att du är kal för din hatt och jag vill gilva dig mitt ja.n : FDsängen lit icke säga sig detta två gånger, ty hvad gör man icke när mon är kär? Hen sadLide en bäst, tog siz en sup, och bezaf sig åstad När ban kom til Maglesten, böllo trollen just på att dansa, somliga påstå att det var fransäs, mer andra att det var polka, Et par små pipole