Då således den föreslagna förändringea otvifre!aktigt blefve välgörande för de rustande och snarare gagnelig än skadlig för truppens tjenstbarhet, återstår intet annat skål för det af Utskottet pu fattade beslut. än att militär-lyxen fordrar denna uppoffring af de rustande. Vi veta likväl, att till och med Lif-gardet till häst, som torde kunova anses som det egentliga paradregementet inom kavalleriet, fiones remonteradt med hästar af snart ssgdt alla färger; och då härtill kommer, att Rikets Ständer redan vid tvänne föregå ende riksdagar gjort uvderdånig framställning i samma syfte, som motionen afser, ehuru den dåvarande regeringen af anledningar, dem vi alla käona, ej fästat afseende derå, kan jag icke anse det vara med billigheten äfveronsstämmande, att för ett skäl af så ytiig beskafferhet, som det jag uppgifvit, motsätta sig en reform, hvilken utan att betunga öfrig2 samhällsklasserne, kunde åt de rustaode bereda en lindring, hvaraf de i högsta måtto äro i behaf. För min del kan jaa åtminstone icke biträda en sådan åsigt, utan bifaller motioneu. EksonomiUtskottets belänkande 34 40, i anledning! af väckt motion att Myntioch Kontrollverken målie ställas under Bergs-kollegii öfvsrinseende. Borgareståndet bade remitterat en motion af Hr E. E. Falhem, hvari motionären framställt dena önskan, att Rikets Ständer måtte hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla, att öfverinseendet af myntoch Kontrollverken varder från Statskontoret förflyttadt och ånyo uppdraget åt Bargs-kollegium. Motionären har, till stöd härför, åberopat StatsU:skottats vid sistlidnue riksdag utlåtande AM 208 i samma ämne, deruti Utskottet til!styrkt bifall till e:t likadant. då väckt, försag och såsom skäl dertill anfört, att, för ett äsdamålsenligt bestridande af öfverinseendet! öfver -myntoch koatrollverken, onekligen erfordräs sådana kunskaper i metallargiska och dermed sammanhang ägande vetenskaper, hvilka icke kunna förutsättas hos ledamöterne af Statskontoret, till hvars befättniog endast höra uppbörden och redovisningen af statsverkets tillgångar, men så beskaffade insigter deremot såsom en huvudsaklig beståndsdelingå bland der kusskapsprof, som skola efliggas för vinnande af iaträde i. Bergs-Xollegium. Dessutom har motiorären fästat uppmärksamheten derå, att det förmenta hinder emot hans förslag, som skall ligga deri, stt Bergskollegii mål i allmäohet föredragas genom Civil-depertementet samt myntoch kontrollverkens genom FiNäns-departementet, cj kan-utgöra bvågot sådant, enär redan en del af Bergs-kclegii ärenden, såsom förmedlingsmil, föredragas genom Finans-departemenatet. Slutligea bar motionären ansett en ytterligare anledping sör bifall till hans förslag böra -hemtas från del uti Rizets Ständers Revisorers berättelse år 4843 intagna anmärkningar, rörande myntoch koutrollverken. Vid remilterandet af denna motion hafvå vice talmannen Hr Briack samt med konom flere af Ståndets ledamöter iastämt i deosimma. Då Rikets Ständer vid sistlidne rTiksdag anbållit, att Kovgl. Moj:t måtte aflåta proposition om Beorgs-kollegii indragning, men Koog!. Msj:t ännu icke till afgörande föritagit denna fråga, enär Bergs-kollegij aeröver redan den 29 September 4241 infordrade utlåtande först nyligen afgifvits, såanser Utskottet det ej vara lämpligt, att tillstyrka bifall till motionärens förslag, hvarigenom åsyftas att åt Bergs-kollegium uppdraga ett nytt och vigtigt åliggande; hvaaan och då dessutom K. Mej:t i dess Tal till Rikets Ständer, vid innevarande riksdags öppaande, behagat yttra, att K. Maj:t skulle egna oafbrutna omsorger åt den inre förvaltningens förenkling, Utskottet hemställer, att Hr Falbems ifrågavarande motion icke må till någon Rikets Ständers åtgärd föranleda. EkonomiUtskoltels betänkande Je 41, i anledning af väckt fråga, om ändrad beskaffenhet af så väl gästgifverierne, som dervarande åkaon för resandes fortskaff nde. Uti en till Ridd. och Adeln irgifven motion, hade Hr von Tsoll, E., hemställt, huruvida icze bättre qvarter och beqvämligare åkdon borde finnas tillgänglige för resande och, såsom ett hufvudsakligt vilkor för den förstnämnda förbättringen, uppgifvit, att hvad han kallar ambulatoriska gästgifverier måtte sammandragas, samt för den sednare föreslagit, att hvarj Landshöfdinge-embeta borde få fastställa en efter ortens beskaffenhet afpassad modell för åkdon, hvilka inom länet skul!e tillhandahållas åt resande mot en argift af Tolf skillingar för enbetsvagn och Aderton skillingar allt Riksgäds för en parvegn per mil. Den ge. mensamma besksffenheten kos dessa åkdon skulle vara ätt, antingen till korg eller säte, hvila på fjidrar a jero eller trä, hafva stoppad sitts, vara försedda med fotsack och flyglar samt så inrättade, att medförjavde person ej sitter bredvid den resande, hvarigevom den ne, då vägarne äro djupa, löper fara att blifva ned. smutsad; men att, för öfrigt, dessa åkdon ej behöf des kostbarare, än att de kunde förfärdigas ar handtverkare på landet. Utskottet bar tagit denna motion i öfvervägande och vä! funvit önskvärdt, att bättre åkdon vore tillgänglige för de resande, men ansett denna fråga vara väckt för tidigt, enär man ännu ej vunnit erfarenhet af de följder, som, äfven i detta afseende, kurns uppstå genom K. Moöj:ts Cirkulär af den 2 Augusti innevarande år, angående tillvägabringande af entre prenader för skjutsbållningen; men i afseende på de så kallade ambu!stotiska gästgifveriernes afskaffande har Uiskottet tillstyrkt Rikets Ständer, att hos Kgl. Maj:t achålla: att på de ställen, der sådant sig göra låter, det hittills varande bruket, att gästgilveriskyldigheten flyttas emellan serskilda åboer å de olika delarhe af det eliter de till gästgifvaregård bestämda sån unnhirA Nn TT