Å b j lkredit upptag hvarken för socker eller kaffe. Jag har -tvertom vidlyftigt anfört motiverna, hvarföre jeg ar) ; ; BR FP ERE Eade nu kollegium uppgifvit äfven tullvärdet, hvilket!s varit Ör detsamma gavuska lätt, så bade mot onärensl: mi stag varit omöjligt. Nu är den differezs emellan export och import som årligen visat sig, enligt hvad! h rr Hjrta ganska rigtigt anmärkt, atdeles icke al: den beskaffenbet, som motionären trott, men deru:il! isnefattas både bandelsoch fraktyinsten tillsamman, !! och denna handelsvinst synes gå til 5 å 6 millionert årligen, bvicket bögleflige Bevill:ingsutsk. icke tordel: känna, men hvarom det kunze få begrepp om Kom.-ls coll. uppgifter varit något mera ful:ständiga. Att fål: desna handelsvinst skijd ifrån fraktviosten har jag: förgäfves försökt. Jag bar i det afseendet vändt mig! icke allsnas: till embetsmän icom kollegium utan äf-l! ven till grosshandlare, och de hafva sagt att det är alldeles omöjligt att derom gifva någon upplysning. J:g lemnsar derbän huruvida kollegium fusnit någo: intresse vid att gifva allmänheten ingen underrättelse : 0:a det summariska värde, på grund hvaraf tulltaxani är uppgjord. I sådan hände!se hade åtskillige calculer! kunnat göras mera såkre och såJase misstag undvi-l:! kas, som motionären begått. Nu anhåller j:g at: en-: dast få förnya den refl:xion, med hvilken jag böjade,l: nemiisen, utan klander at kollegii uppsatser få det hela, hvilka tvärtom äro med mnoggravhet uspgjorde,l anser det bästa beviset för ogagneligheten af det in-l förda systemet, att afgifva en sådan berättelsa utan en sammandrazen öfversigt öfver det hela, ligga deruti alt tvänne sårana tidoingsredaktioner som Aftonblad:t och Vinterbladet hafsa misstagit sig på kollegii beräit:lse och propsgerat detta misstag på motionären. Hr ROSENBLAD, B.: Emot ett sådant skäl som det den siste värde talaren anfört, såsom bevis för kommersko!legii försummelse vid upprättandet af dess beräknipgar, fiones naturligtvis intet svar. Deremot fortfar jag att tro, att den som läser kollegii berättelser, med afsigt att förstå deras innehåll, lätteligen i dem finner den utredning, jag nyss haft äran lemna. För den deremot som icke vill förstå och ändock dövna äro alla forklaringar förgäfves. Såsom ledamot af kollegium och som i sådan egenskap upprättat en stor del af dessa handlingar, erkänner jag gerna, att jag anser det fullkomligen omöjligt för oss och för hvar och en annan att göra dessa meddelanden sål fu!lständige som vi skolat örskat, men att gå längre och lemna uppgifter der inga data för våra beräkninger funnits, och der således allt måste inskränka sig till gissningar, det har varit ett arbete kollegium ieke velat företaga sig och hoppas få slippa. Hvad argår de anmärkningar den siste värde talaren gjort mot de grunder kollegium följt vid sina beräkningar, så tror jag att de äro tillräckligt besvarade genom den förklaring jäg deröfver afgifvit, och hvilken jag anhåler att få återkalla i Ståndets minne. I afseende åter på hans önskan att kollegium skulle hafva jemte sina egnoa äfven upptagit tullverkets, på tulltaxanp grundade, beräkningar; så anser jag detta ej skulle hafva varit till någon nytta. Dessa beräkniagar äro af annat slag och kunna icke, ehuru de hafva det för sig, att dylike uti Ebgland under 446 år varit begagnade, lända till någon upplysning om hvad de varor verkligen kostat, hvilka bliivit för svensk räkniog importerade, emedan dessa varor icke inköpts efter det i tu!ltaxan åsatte värde. Hr LEFREN, J. P.: Jeg instämmer till alla delar i motionärens åsigter. Jag finner naturligt, stt der breditupplag eger rum, måste det alltid leda till en onödig import af varor, i beräkning på framtida försäljning. Den saken är klar. Jag vill ej säga flera ord än dessa, anhållande ett de få åtfölja remissen. Hr NORDENANCKAR. Mad undantag af de acmärkningar, som den forsta värde talaren mot min motion framställt, tror jeg ett diskussionen tagit sin gång på sidan om ämnat. Da flesta talareca syras nemligen endzst velat apmärka det misstag jag begått då jag såsom grund för motionen upptagit kommersko:legii beräkningar och hr Rosenblad har serskid: velat förklara skälet, hvarföre kommerskollegii beräkvingar icke kuanat biiva öfversosstämmande med tullstyrelsens. Den, som behagar genomiläsa min motion, skall finsa, att jag icke sjelf satt fullt förtroende till kommerskollegii beräknivgar. Jeg har uttryckligen förklarat att kommerakollegii baräkniogar äro med förtjänst uppsjorde och att således intet fel är af detta kollegium begåoget; men det hör till sakers natur, alt sådane beräkningar icke kunna blifva till siff.an fullt till:redställande, men då jag såsom motiv till det bhof ef an förstärkt tu!lbevakvisg, som jag framställt, önskade för mig kunna utreda den siffra, hvartill den olofliga importen kunde antagas, egde jeg för depna beräznivg icke någon annan giund än da officiella sballer, som kommerskollegium framlagt. Dertill kommer äfven fräktfortjenster, -eHuiu äfven denna icke tunnat aunet är spproximativt beräknar. Jag borde atven göa afseenda på den utländska skuld genom hyporhekskesian. som är almänt känd och som är upptagen till 3 000,000 Rir silfverspecie. Jag har de-igenom kommit till den siffra af 48 !; millioner, som uti mia moion uppgifves. Sjalf misstroende dessa uppgifter, derföre att jeg visste det kommer:skoileall beräkniogar, ehuu med förtjenst uppgjorde, icke sunde vara till siff an pålitlige, har jag vidare yttrat att, putan att kunna erkänna dessa siffors fulit bevisande krafip, jig likväl derutaf måste leda mig til den sjutsatsen, att en betydlig tulförsvillnicg egerrum. Någonting anvat har jag ej sökt bevisa och långt ifrån att deruti vedarlägga mig, har hr Rosenblad sjell täckts antyda, att don siff.an, hbvarmed fin beräkning slutadeg, nemligen 48 millioner, troligen icze vore mycket för hör. Mitt misstag i detta fall synes således icke vara betydligt. Hr Rosenblad har äfven i ett annat all gifsit mig anledving att tro, det han ej ganomläst min motion. I fråga om kreditupp!aget har han 1talat om oriktigheten att förbjuda kreditupplag al socker och keff, Usi min motion yrkas icze förbud a satt ett sockerhandela borde serskildt skyddas och ät ven för kaffe är undanteg gjordt. De vigtigsste anmärkningar emot min motion hafva biifvit gjorde af den förste värde talaren, som indelat sina eumärkniogar i tre delar. Den första angår olämpligheten ef att förhöja tullargifter. Jag ber di ats få festa hans uppmärksamhet derpå, att jag icke Iyrkat förböjoiog af tull på någon enda artikel med undantag af fina stålarbeten, Jag tror således, att älvan denna anmärknisg går på sidan om mitt förslag. Hu uvida kreditupp!ag böra bibehållas eller ej, är dez landra vigiiga frågar. Den värde talaren har sagt, au dl oo osssioharam till kredituoplag bortteges. så skulle