sina embeten och andra tillsuttes, hvilka helt och
hållet upphäfde statsiörfattningen. De öfriga må-
ste aflägga tro- och huldhetsed -till regeringen,
och äfven på hedersorå försäkra, att de voro fria
från all medbrottslighet. Beslutet var imeålertid
svårt att verkställa; de liberala utvecklade här-
vid bela sin öfverlägsenbet, och visade, att det
vore en kränkning af sjellva den nya författnin-
gens bud ätt fordra en sådan ranings-eda af-
läggande, samt att man derigenom usurperade do-
marekallet. Till och med en af motpartiets män
yttrade betydelsefullt: Vi återropa alltid för-
fattningen, men kränka den hvarje ögonblick; om
vi vilja att den skall vinna aktning, skola vi först
efterföja der. De båda andlige, som enligt för-
fattningen sitta i rådet, biskop de Preux och
chorherren de Rivsz, uppfyllde af hat och bämnd-
begär, geaomdrefvo det oaktadt beslutet. Sjelive
de två nyvalde ledamöterna från Martinach, BP.
Tarrent och Parvex, ville blott under vissa vil-
kor medgifva säte och stämma i rådet åt dessa
Caristi tjenare, hvilka exdast åsyftade att inveckla
alla Liberala i en ändlös process; och ehuru de
ej kunde genomdrifva sin plan, uppnådde de i-
medlertid så vidt sin afsigt, att den närvarande
tillitelsen för dem att sitta istora rådet ej skulle
befria dert från, att framdeles: kunna försättas i
acnklagelsetillständ.
Derpå företogs frågan om statsförfattningens re-
vision. Iansn likväl statsrådet utarbetade utka-
set till denna, föregick en öfverläggning med bi-
skopen. och rasa ken antaga att denne, genom
sin irflytelse, ledde hela revisionen. Blott i få
punkter wisade statsrådet en visssjelfständighet;
men under diskussionen i störa rådet måste äfven
den vika för den ondliga öfvervigten Vid för-
ändringen syntes man utgå från två synpunkter:
4) böjelsan för den gamla feodalismen och oligar-
kien, bviika genom 4839 års författning lyckligt
hade biifvit öfvervunna; 2) säkerhet och utvidg-
ning af presterskapets immuniteter och förmåns-
rättigheter. I sjaifva verket hade preiterskapet
äfven hittills vjulit af dessa förmåner; men de
liberala hade bekämpat dem, och detta hade ät-
ven blifvit ett hufvudskäl till reaktionen. Detta
Parti ville att allmäncna undervisningssystemet säul-
le blifva statens sek; men genom revisionsartik-
larna över!emmas bela uppfostran i kyrkans hän-
der. Referendum (olkets veto emot lagarna) skall
blott kuana utövas af boörgarne vid frågor om
fisanslagarna och militär-utstrifningen; men vid
alla andra lagfrågor kan det endast utöfvas af de
deputerade från församlingarna. Denna ändring
kunde under andra omständigheier gälla som ett
framskridande, men i Wallis leder den till herra-
välde öfver bönderna. i
Dat är egentligen öfver den andra af dessa två
puukter, som jag utörligare vill berätta. Den 51
Augusti började diskussionen i stora rådet öfver
författningsrevisionen. Straxt vid andra artike!n,
hvilken säger: ,blott den romerskt-apostoliskt-
katholska kyrkan utöfvar en offentlig gudstjenstn,
åstadkom en lång och märkvärdig a!handling.
Satsrådet bade bibehållit denna artikel; men en
del af stora rådets kommission ville utstryka or-
det noffentlig,, så att den enskilda gudstjensten
för ungefår 300 protestanter, till största delen
schweitzare från andra komtoner, hvilken bittills
j tysthet blifvit tolererad, hädanefter skulle såsom
otillåten förfö!jas. Deremot upphäfde sig de li-
berala och till och med en del ai de konserva-
tiva. Den o5ildade och räd Josse (cHef vid mör-
dandet i Trien!) predikade den mörkaste intole-
rans, och de bege andlige, biskopen och chor-
herren, instämda med honom. Berge uppställde
den läran: Katbolska religionen utgår från den
grundsats, att den är allena saliggörande, och kan
följaktligen ej tillåta någon annam religioasut-
öfeing. — Protestantiska religionen, deremot, kap
ej anse sig för den enda sanna, och kan der-
före ej förbjuda utöfningen af katholska gudsijen-
stenn. Med. denna mörka sofism skulle de libe-
ralas åberopande på toleransen med katholiker-
nas religionsutöfsing i de reformerta kantonerna
nedersiås. Midt under diskussionen inlemnades
en böneskrit från de reformerta, hvari de begärde
tillåtelse att i sina hus få hålla gudstjenst och att
få jordfästas på kyrkogårdarne, samt anmärkte,
att dessa religiösa välgerningar voro katholikerna
medgifna i protestentiska kantonerna Bern, Basel,
Zurich, Waadt, Genf ete. och att tillooch med
detta var tillåtet för de reiormerta i kantonerna
Lvzern och Solothurn. Dessa anspråk på en öra-
sesidig tolerans bisfvo utan all verkan, på dessa
hårdnackade zeloter; ja, eborherren de Rivaz tog
deraf anledning till en hbatiull digression öfver en
föregifven hemlig plan af de reformerta, att göra
hela kanton. Wallis protestantisk: ett förtal af
hvilket detta parti betjenor sig vid hvarje till-
fälle, för att på nytt väcka fanatismen mot pro-
testanterna. Med stor pluralitet borttogs ordet
ä