Article Image
förbrinna titt invid och framför foten vid mynnn gen, hvarigenom den delen af beskickningen, som nedyår midt i ppan, möter en lägre temperatur än öfver formar, och stt den malm, som nedkommer efter blåsvig en, ej kan b.ingas till full komig smältninz. Under fådara förhållanden bil. da: färskor på den kallare delen af pipmuren oct öfver stället, hvilka, då de ej längre förmå qvar håila sig, fa!la ned i stället och vålla kok. Fler lager af olika tickjern uppkomma deraf i stillet och det ena utslaget är icke Likt detand:a, hvarken i dess inre eller yttre egenskaper. — — — Till föret Oommonde sf dessa olägenheter, bör forman så inrättas, alt dess största effekt framkallas midt i stället, och att blästern sprider sig Nklormist öke alit. Til vinaande af detta ändamål bör densamma vara xågot mindre än tittan, så att när msn pärmar banden till tättmynningen, blästern kännes lika som packad i forman och något återsulsande, bvarigenom den ickommer mera koopriserad i stället, och utvecklar cn högre temperatur. Pressionen, samt formoch ttiöppasinsarnes rätta siorlek till hvarsjadra, beroe.de på kolens och malmernes förbå!lande, utröpes lärt genom låsaos fårg inuti stället. Till denna simpl:, enkla och lättfattliga åtsärd reducera sis alla dessa pompösa formler för den luftmängd, som under en gifven tidsrymd nödvändigt måste inkastss i en masusns pipa, och alla de halsbrytande beräkningar Ö:ver tättans och formans arer, genom hvilka en viss kubik-rymd lut i sekunden skall inslippas i pipan. Upplysaingsvis bör tilläggas, att sedan jag infört denna reime vid min bytta, der 2 former användas, och der, eburu pipan är 48 Y, aln, aldriz hö re pression nu mera användes än 410 linier på 40 tunnor kol, jag derigenow besparar 2 tunnor kol pr skeppund, blåser med 3 å 4 proc. riäare baskicknping ur samma malmer som förut, och erhåller 20 å 30 skeppund mera tackjern i veckan, ehuru drifoiegen sällan öfverstiger 24 och någon gång 25 sittningar i dygnet. Således med beipering af tid, arbetslöner, bränsle och jera. 0 a beskickningen är mycket basisk af talk eller manzan, så förorsakar detta tackjern, formadi i coquiller, en alldeles obandterlig slagg i härden, 1jock, tung och trössmält, som hindrar värmnirgen och för vällningen nästan omöj!ig. Utgjutes deremot dylikt tackjern i ssnd, så går det ypperligt i hirdena och utan synnerlig jernförlust, emedan den qvarts, som gösarne fastsmälta på ytan, i bärden iörenar sig med tackjerrets basiska jordmetaller, och med dem bildar en utmärkt tunn och lätt handterlig slogg. Denna erfarenhet är orsaken, hvarföre man på minga stillen bortlagt eoquillerne.n Om varma luftens inflytande yttras, paz. 289 och följande: Dat torde anses förmätet af en så föga vetenskapligt bildad praktisk bergskarl, att våga offentligen framträda med sina åsigter, i ett ämne över hvilket alla Sveriges bergsembetsmän afgifvit sina betänkanden, hvilka genom tryck blifvit offentliggjorda. Men dels anser jag mig icke med tystnad kunna förbigå en tillställning i våra verkstäder, som äfven på ståljerne-tillverkningen i alimänhet utöfvat ett dåligt inflytsnde, dels; tycker jag mig i dessa betänkanden upptäcka så mycken motsägelse, och så mycker osäkerhet, ati jg och många med mig efier genomlisningen, icke vet säkrare än förut, om de befunnit varma blästern skadlig. eller icze, under loppet af de 40 år, som de med sådan ifver infört densamme, icke allenast i våra berg:man:hyttor, utan även vid bruken, och är derföre berättigad att hoppas, det hvarje erskilts praktiska erfarenbet bör blifva ett välkommet tillskott i den brist på egna praktiska rön, vår ercbetsmannakorps sålunda blifvit tvungen, att för sina princip2ler i Jernkontoret bekänna i ett ämne, om så mäktigt och våldsamt ingripit i nöringen., Litt bade denna undersökning kunnat försig;å, emedan frågan om varmapparsternes dusligbet vid deras iaförande hos oss-redan på mings ställen var besvsrad, samt svarens olika och sig inbördes motsägande beskaffenhet hade bordt vara en såker ledare för våra åtgärder, med kännedom tillika om de olika loksiförhållanden, som inverkade på de skiljta ländernas olika resultat. Ty redan omkring 4834 ansågs det Engelska varmblåsta tackjernet vara simre än det kallblåsta. som betaltes högre, och man erbjöd med nöje 4 sterling pr tons mera för kallblåst tackjern, för angelägnare behof, finnande deruti en icke obetydlig -vinst, och vid en del Engelska masugnar bartlades småningora den varma bästern, emedan den otro!iga tids och kolbesparingen ej förmådde ersätta den betydliga prisnedsättningen, som blef en följd af den försämrade varan. Samtidigt härmed började äfven varm luft att införas vid masugnarne i Tyskland. . Uppgifterne derifrån under åren 4836 och 1837 äro alldeles motsatta de ergelska och en del franska; do tal nästan ala om ett förträffligt och många om ett förbättradt jen, och de sednare årens rapporter derifrån jäfva ingalunda de första årens rön. ru s ac -.

16 oktober 1844, sida 2

Thumbnail