förbrinna titt invid och framför foten vid mynnn
gen, hvarigenom den delen af beskickningen, som
nedyår midt i ppan, möter en lägre temperatur
än öfver formar, och stt den malm, som ned-
kommer efter blåsvig en, ej kan b.ingas till full
komig smältninz. Under fådara förhållanden bil.
da: färskor på den kallare delen af pipmuren oct
öfver stället, hvilka, då de ej längre förmå qvar
håila sig, fa!la ned i stället och vålla kok. Fler
lager af olika tickjern uppkomma deraf i stillet
och det ena utslaget är icke Likt detand:a, hvar-
ken i dess inre eller yttre egenskaper. — — —
Till föret Oommonde sf dessa olägenheter, bör for-
man så inrättas, alt dess största effekt framkallas
midt i stället, och att blästern sprider sig Nklor-
mist öke alit. Til vinaande af detta ändamål
bör densamma vara xågot mindre än tittan, så
att när msn pärmar banden till tättmynningen,
blästern kännes lika som packad i forman och
något återsulsande, bvarigenom den ickommer
mera koopriserad i stället, och utvecklar cn
högre temperatur. Pressionen, samt form- och
ttiöppasinsarnes rätta siorlek till hvarsjadra, be-
roe.de på kolens och malmernes förbå!lande, ut-
röpes lärt genom låsaos fårg inuti stället.
Till denna simpl:, enkla och lättfattliga åtsärd
reducera sis alla dessa pompösa formler för den
luftmängd, som under en gifven tidsrymd nöd-
vändigt måste inkastss i en masusns pipa, och
alla de halsbrytande beräkningar Ö:ver tättans och
formans arer, genom hvilka en viss kubik-rymd
lut i sekunden skall inslippas i pipan.
Upplysaingsvis bör tilläggas, att sedan jag in-
fört denna reime vid min bytta, der 2 former
användas, och der, eburu pipan är 48 Y, aln, al-
driz hö re pression nu mera användes än 410 linier
på 40 tunnor kol, jag derigenow besparar 2 tunnor
kol pr skeppund, blåser med 3 å 4 proc. riäare ba-
skicknping ur samma malmer som förut, och er-
håller 20 å 30 skeppund mera tackjern i veckan,
ehuru drifoiegen sällan öfverstiger 24 och någon
gång 25 sittningar i dygnet. Således med beipe-
ring af tid, arbetslöner, bränsle och jera.
0 a beskickningen är mycket basisk af talk
eller manzan, så förorsakar detta tackjern, formadi
i coquiller, en alldeles obandterlig slagg i härden,
1jock, tung och trössmält, som hindrar värmnir-
gen och för vällningen nästan omöj!ig. Utgjutes
deremot dylikt tackjern i ssnd, så går det ypper-
ligt i hirdena och utan synnerlig jernförlust, eme-
dan den qvarts, som gösarne fastsmälta på ytan,
i bärden iörenar sig med tackjerrets basiska jord-
metaller, och med dem bildar en utmärkt tunn
och lätt handterlig slogg. Denna erfarenhet är
orsaken, hvarföre man på minga stillen bortlagt
eoquillerne.n
Om varma luftens inflytande yttras, paz. 289
och följande: Dat torde anses förmätet af en
så föga vetenskapligt bildad praktisk bergskarl, att
våga offentligen framträda med sina åsigter, i ett
ämne över hvilket alla Sveriges bergsembetsmän
afgifvit sina betänkanden, hvilka genom tryck
blifvit offentliggjorda. Men dels anser jag mig
icke med tystnad kunna förbigå en tillställning i
våra verkstäder, som äfven på ståljerne-tillverk-
ningen i alimänhet utöfvat ett dåligt inflytsn-
de, dels; tycker jag mig i dessa betänkanden
upptäcka så mycken motsägelse, och så mycker
osäkerhet, ati jg och många med mig efier ge-
nomlisningen, icke vet säkrare än förut, om de
befunnit varma blästern skadlig. eller icze, under
loppet af de 40 år, som de med sådan ifver in-
fört densamme, icke allenast i våra berg:man:-
hyttor, utan även vid bruken, och är derföre be-
rättigad att hoppas, det hvarje erskilts praktiska
erfarenbet bör blifva ett välkommet tillskott i
den brist på egna praktiska rön, vår ercbetsman-
nakorps sålunda blifvit tvungen, att för sina prin-
cip2ler i Jernkontoret bekänna i ett ämne, om
så mäktigt och våldsamt ingripit i nöringen.,
Litt bade denna undersökning kunnat försig;å,
emedan frågan om varmapparsternes dusligbet
vid deras iaförande hos oss-redan på mings
ställen var besvsrad, samt svarens olika och sig
inbördes motsägande beskaffenhet hade bordt vara
en såker ledare för våra åtgärder, med kännedom
tillika om de olika loksiförhållanden, som inver-
kade på de skiljta ländernas olika resultat. Ty
redan omkring 4834 ansågs det Engelska varm-
blåsta tackjernet vara simre än det kallblåsta.
som betaltes högre, och man erbjöd med nöje 4
sterling pr tons mera för kallblåst tackjern,
för angelägnare behof, finnande deruti en icke o-
betydlig -vinst, och vid en del Engelska masugnar
bartlades småningora den varma bästern, emedan
den otro!iga tids och kolbesparingen ej förmådde
ersätta den betydliga prisnedsättningen, som blef
en följd af den försämrade varan.
Samtidigt härmed började äfven varm luft att
införas vid masugnarne i Tyskland. . Uppgifterne
derifrån under åren 4836 och 1837 äro alldeles
motsatta de ergelska och en del franska; do tal
nästan ala om ett förträffligt och många om ett
förbättradt jen, och de sednare årens rapporter
derifrån jäfva ingalunda de första årens rön.
ru - s ac -. -