(Insändt.) RECENSION. Uti tvenne skrifter tryckta i Fahlun med tite! Bandbok i ståljernsberedningen, hvaraf 4 dele med 428 pag. och en planch utkom förlidet år och 2 delen nyliten lemmnat pressen, söker förfat taren, som icke uppjifvit sitt namn, förklara or saken till svenska jersets mindre begärlighet oci nedsatta pris nu emot fordom, samt den våda som hotar hela vår jernhandtering, om de härtil bidragande orsaker än vidare få fortfara, unde det andra länders jaratillverkningar, genom vid tazne förbättringar stiga så i pris som begärlighe och duglighet, hvilken orsak utan tvifvel förtjena både herrar bruksegares och alla deras synnerlig uppmärksarchet, som mer eller mindra direkt hafv sig anförtrodd den närmare tillsyn och vården a denm2 vårt lands förnämsta export. Uti inlednin gen till 4 delea yttrar författaren, som synes vä hemrmastadd med de ämnen han afhandtr: Ja medsgifver, att titela Handbok i ståljernsberednin gen är vågad och framställer högre anspråt p follkomlighet, än en annan titel skulle hafva gjord och första försöket i denna väg kan lemna. Ja har dock valt den, dels för att visa, inom hvilk trånga gränsor jag ämmar röra mig, dels för at undvika alla subjektiva misstydningar af benäm ningarne mjukt, godt, tätt, rent och fast jern hvaraf isyanerhet den första och sista benämain gen numera spela ea så stor och för alla oftas obegriplig role.n Efter desna utstakning af planen för sitt arbete afhandlas uti denna del malmrostningen, hvarutu här nedan meddelas några utdrag, för att vis huru författaren ser och behandlar sitt ämne. Pg 9. De begge sednaste århuadraden hafva utmärk sig genom ea serdeles Iflighet inom jernhandte ringen, genom en: sträfvan framåt, och ett begä att lossa alla de band, som i århundraden qvarhålli denna Sveriges vigtigaste industrigren på eamm punkt. Denna rörelse bar de sednaare åren genon Jagstiftningen fått tvenne bestämdt okka riktnvinga Hos eomliga bruksegare, olyckligtvis fåtalet, bä den stämpeln af ett sträfvande att förädla jernet att förbättra det, vore det äfven förenadt me: uppoffeingen af ett något högre tillverkningspris ho: den stora mängden deremot yttrar den sig en sträfvan att uppdrifva tillverkningsmängden fö året till det högsta möjliga skeppuadtalet, för at derigenom söka nedtrycka tillverknirgspriset, hvi! ket ellt naturligtvis måste ske på bekostmd varans godhet. Denna olyckliga tendens, som ä följden af den oktoka tillåtelsen, att med begrär sade verkstäder få smida nära nog så mycket ma vy och kar, i stället för att man borde ha bf gränsat qvantiteten, men lemnat tillverkningssätt fritt, gör ait alla bruksidkares uppmärksamhet er ast stadnar vid de råd, som påskynda srbetsdri ten i verkstäderna, men deremot halkar förbi d upptäckter, varnnger och rön, som bidraga a! förbättra varan. Huru kunde man ejest förkla det factum, att vid flora större bruk, hvilkas eze1 göra anspråk på stt ega insigt i handteringen, sm derna på skiftet få nedsmälta 23, 30, 34 till 3 LT tackjern, att brukens förvaltare opåtalt få dri va i hyttan så fort da behag?, utan afsesnde I om malmea är bränd eller rostad, om den är gor artad eller rödbräctt, om hyttan går med daglig