(Insändt.)
RECENSION.
Uti tvenne skrifter tryckta i Fahlun med tite!
Bandbok i ståljernsberedningen, hvaraf 4 dele
med 428 pag. och en planch utkom förlidet år
och 2 delen nyliten lemmnat pressen, söker förfat
taren, som icke uppjifvit sitt namn, förklara or
saken till svenska jersets mindre begärlighet oci
nedsatta pris nu emot fordom, samt den våda
som hotar hela vår jernhandtering, om de härtil
bidragande orsaker än vidare få fortfara, unde
det andra länders jaratillverkningar, genom vid
tazne förbättringar stiga så i pris som begärlighe
och duglighet, hvilken orsak utan tvifvel förtjena
både herrar bruksegares och alla deras synnerlig
uppmärksarchet, som mer eller mindra direkt hafv
sig anförtrodd den närmare tillsyn och vården a
denm2 vårt lands förnämsta export. Uti inlednin
gen till 4 delea yttrar författaren, som synes vä
hemrmastadd med de ämnen han afhandtr: Ja
medsgifver, att titela Handbok i ståljernsberednin
gen är vågad och framställer högre anspråt p
follkomlighet, än en annan titel skulle hafva gjord
och första försöket i denna väg kan lemna. Ja
har dock valt den, dels för att visa, inom hvilk
trånga gränsor jag ämmar röra mig, dels för at
undvika alla subjektiva misstydningar af benäm
ningarne mjukt, godt, tätt, rent och fast jern
hvaraf isyanerhet den första och sista benämain
gen numera spela ea så stor och för alla oftas
obegriplig role.n
Efter desna utstakning af planen för sitt arbete
afhandlas uti denna del malmrostningen, hvarutu
här nedan meddelas några utdrag, för att vis
huru författaren ser och behandlar sitt ämne. Pg
9. De begge sednaste århuadraden hafva utmärk
sig genom ea serdeles Iflighet inom jernhandte
ringen, genom en: sträfvan framåt, och ett begä
att lossa alla de band, som i århundraden qvarhålli
denna Sveriges vigtigaste industrigren på eamm
punkt. Denna rörelse bar de sednaare åren genon
Jagstiftningen fått tvenne bestämdt okka riktnvinga
Hos eomliga bruksegare, olyckligtvis fåtalet, bä
den stämpeln af ett sträfvande att förädla jernet
att förbättra det, vore det äfven förenadt me:
uppoffeingen af ett något högre tillverkningspris
ho: den stora mängden deremot yttrar den sig
en sträfvan att uppdrifva tillverkningsmängden fö
året till det högsta möjliga skeppuadtalet, för at
derigenom söka nedtrycka tillverknirgspriset, hvi!
ket ellt naturligtvis måste ske på bekostmd
varans godhet. Denna olyckliga tendens, som ä
följden af den oktoka tillåtelsen, att med begrär
sade verkstäder få smida nära nog så mycket ma
vy och kar, i stället för att man borde ha bf
gränsat qvantiteten, men lemnat tillverkningssätt
fritt, gör ait alla bruksidkares uppmärksamhet er
ast stadnar vid de råd, som påskynda srbetsdri
ten i verkstäderna, men deremot halkar förbi d
upptäckter, varnnger och rön, som bidraga a!
förbättra varan. Huru kunde man ejest förkla
det factum, att vid flora större bruk, hvilkas eze1
göra anspråk på stt ega insigt i handteringen, sm
derna på skiftet få nedsmälta 23, 30, 34 till 3
LT tackjern, att brukens förvaltare opåtalt få dri
va i hyttan så fort da behag?, utan afsesnde I
om malmea är bränd eller rostad, om den är gor
artad eller rödbräctt, om hyttan går med daglig