kom rätt öfverens om sättet för föredragninge hvarunder friherre Hermelin uppläste ett skrif ligt anförande, som angick det bela affrågan. S dermera ble!, på proposition hufvudsakligen af kam marh., frih. Hugo Hamilton, beslutadt, att föredrag förslaget punktvis. Den sakdiskussion, som här efter börjades, och hvilken angick bestämmelserr om vilkoren för deltagande i valrätt och undan tag derifrån, var ganska intressant och liflig, oc serskildt förtjenar dervid omnämnas ett vacker mundtligt anförande af Hr kammarherren Carl vo Paykull, hvaruti han försvarade valrätten såsom e allmän medborgerlig rättighet. Denna tanke under stöddes af grefve Frölich. Flere andra af de när varande instämde äfven i samma mening så til vida, som den vackra syftaingen deraf vitsordades men ansågo, att man genom en sådan utsträck ning skulle än mera än förut aflägsna sig ifråi målet att befordra representationsreformens fram gång, då just farhågan att lemna en för stor ma jJoritet i massans händer blifvit på motsidan åbe ropad, såsom bufvudsakliga invändningen mo Konstitutions-Utskottets af 2 stånd förkastade för slag. Slutligen blefvo, efter några invändningar alla de af kommiteen i första förslagna bestäm. melser i afseende på vilkoren för valrätt, antag. na såsom pluralitetens tanka, blott med den ändring i afseende på embetsmän, att valrätt skulle tillerkännas dem som innehafva eller innehafi embete eiler tjenst i staten, och ej genom laga dom derifrån blifvit skiljde. I morgon thorsdag kl. 35 e m. kommer diskussionen att fortsättas, och då förekommer först 2 S:0, som handlar om den census, hvilken skall sifva hel röst, äfvensom om beräkningen af et! ökadt antal röster för den större förmögenbeten: n fråga, hvari. de flesta skiljaktigheterna torde yppa sig.