kom rätt öfverens om sättet för föredragninge
hvarunder friherre Hermelin uppläste ett skrif
ligt anförande, som angick det bela affrågan. S
dermera ble!, på proposition hufvudsakligen af kam
marh., frih. Hugo Hamilton, beslutadt, att föredrag
förslaget punktvis. Den sakdiskussion, som här
efter börjades, och hvilken angick bestämmelserr
om vilkoren för deltagande i valrätt och undan
tag derifrån, var ganska intressant och liflig, oc
serskildt förtjenar dervid omnämnas ett vacker
mundtligt anförande af Hr kammarherren Carl vo
Paykull, hvaruti han försvarade valrätten såsom e
allmän medborgerlig rättighet. Denna tanke under
stöddes af grefve Frölich. Flere andra af de när
varande instämde äfven i samma mening så til
vida, som den vackra syftaingen deraf vitsordades
men ansågo, att man genom en sådan utsträck
ning skulle än mera än förut aflägsna sig ifråi
målet att befordra representationsreformens fram
gång, då just farhågan att lemna en för stor ma
jJoritet i massans händer blifvit på motsidan åbe
ropad, såsom bufvudsakliga invändningen mo
Konstitutions-Utskottets af 2 stånd förkastade för
slag. Slutligen blefvo, efter några invändningar
alla de af kommiteen i första förslagna bestäm.
melser i afseende på vilkoren för valrätt, antag.
na såsom pluralitetens tanka, blott med den än-
dring i afseende på embetsmän, att valrätt skulle
tillerkännas dem som innehafva eller innehafi
embete eiler tjenst i staten, och ej genom laga
dom derifrån blifvit skiljde.
I morgon thorsdag kl. 35 e m. kommer dis-
kussionen att fortsättas, och då förekommer först
2 S:0, som handlar om den census, hvilken skall
sifva hel röst, äfvensom om beräkningen af et!
ökadt antal röster för den större förmögenbeten:
n fråga, hvari. de flesta skiljaktigheterna torde
yppa sig.