EN BROTTMÅLSHISTORIA ).
Sessionen den 4 September.
Josef Zemp, tullvaktmästare i Mulhausen, har
bemärkt, att fruntimret med guldkedjan hade
två stora framskjutande tänder. Detta utmärkande
kännetecken återfianes ännu på den mördades
hufvud. Detta förevisas honom, men han kunde
icke känna igen det, emedan det är för mycket
vanställdt, men fann likväl någon bkhet.
Catherine Schwartz, hustru åt Aloise Stengele
timmerman i Mulbausen, Lördagen den 3 Jun
4843 mellan kl. 6—7 på aftonen, då jag befsnr
mig i min trädgård utanför Mulhausen, såg jag
ett fruntimmer gå ut gesom bakporten på vår gran:
ne Bietrys hus och gå in i den lilla trädgården
Hon gick med tvekan såsom en person, som äl
obekant med lokalen. Tullvaktmästare Erharh, so
tillkom, sade då: Se der ett välbehållet fruntim-
mer i Betrys hus och ändå. säger ri alltid, at
detta hus är besökt af stackare!s Jag svarad
honom då, att det troligen var B trys syster
Detta fruntimmer var klädt i en blå klädning oc
en hatt röd eller hvit, men bestämdt af ljus färg
Den anklagade Francoise Lallemand. Jag på
minner mig nu fullkomligt, att en fru Simon
Mulhausen denna afton äfven besökte oss och gic
in i den lilla trädgården. : Hon var verkligen kläd
lika som det fruntimmer. vittnet sett.
Presidenten. Fru Simon skall kallas.
Eveg-Salemå Rothan, hustru åt litografen Gaspar
Mnringer i Mulbausen: Söndagseftermiddagen de
A Juni 1843 begaf jag mig i sällskbp med mi
man till hr Btry, för att uppgöra en räknin
Under det vi voro der, kallade BEtry åtminstor
fem eller sex gåvger på Fratcoise Lallemand, ut:
att hon kom. Vi funno henne slutligen i köke
ledsen och med hufvudet hvilande i handel
Bletry var likaledes vid misshumör denna da
) 8e A. B. 24 230, 231 och 232.