ångfortva. För närvarande gå tv.nne ångfartyg j
veckan från hvardera af dessa båda städer.
R ddarne af strumpebandsorden äro redan kal:
Jade till ett ordenskspitel på Windsors slott d.
41 Oxstober, då konung Ludvig Filip kommer att
upptaz2s i denna orden.
TYSKLAND.
Det talas mycket i Berlin om, att kosungena j
Preussen skulle ämna göra ett besök i Stockholm.
I Köpenscamn tror man sig äfven hafva att vänta
samma visit; men den lånat framskridna årstiden
torde zsöra dessa besök mindre troliga för det när-
varande,
Konesg Fredrik Wilhelm skall ämna att benåda
Tsch:ch (den som lossade skottet på honom) till
lifvet, men låta transportera borom för lifstiden
tili nåzoa af de engelska str:ffkolonierna, der en-
gelska rezeringen skall hafva förklarat sig benägen,
att lita emottaga honom.
Etec justtiemisistera Mähler har ett kabinetts-
råd Ud:n bifvit nämod till denna plate Bide
ministern för eceklesiastik- och undervisningsdepar-
tementet, Echhorn, och dea andre ju titiemini-
stern ton Sourigny skola vara sinnede stt lemna
sina platser.
TIER
ALIN den 26 September. (Från Redaktionens
kilde korrespond-nt.) — I går hölo Kozupgen och
Drottningen sitt högtidliga iståg i Berlin, vid åter-
komstea från sisaresor. Gatorna, genom hvilka vag-
nen for, voro prydda med blomster och löfkransar.
Ea omitlig menniskoskara trängdes ända invid slotts-
porten, hvarest stadens embetsmän, presterskapet och
Brandenburgs provincialståndsr väntade det kunglica
paret. Dras Maj:trs vaga åtföljdes ej af någon mili-
tärisk eskort, mena for i hastigastetraf genom gatorns;
daröfvar beklagade man sig allmänt och ansåg det
som ett försigtighelsmått, med anlednivg af det be-
dröfliga mordanfallet vid bortresan. Konungen helsa-
de stadens deputerade, provincialständerna och pre-
sterskapet; de brukliga talen höllos. och konungen
jemte drottningen visade sig sedan på slottsbaikongen,
samt holsade folket, hvilket ägnade dem sizsa rop af
hurra och lefvel — Om aftonen var staden till
det m2sta ekårerad, och täta folkhopar hade försatn-
lat sig der det lyste mest. Prinsens af Preussen, ry-
ske kejsarens och konungens af Hanover palatsar, samt
flera bland den förnämsta adelns hoteler utmärkte
sig hä: företrädesvis; men för öfrigt var illumina-
tionan ändå ofulständig. då många hus visade sig
mörka och hela upplysningen i allmär: het hade mår-
ga vedersakare, Mirkvärdigast fana man att samtliga
stads:mbetsmännen moltogo konungen på slattspla-
nen meijelst afsjungande af två koraler, hvilket väl
aldrig förut inträffat. Man har uttömt sig i skämt
häröver, men öfverborgmästaren i Berlin Hr Krasy-
nick, en audlig och tjenstfärdig person, var så förtjust
i sitt infall, att han omöjligen kunnat bringas itån
dess utörande. Detta allt tillhir det goda förehaf-
vandet att föröka kristendomen hos folket; men här,
i den stämtlystna bufvudstaden, är det miadre pas-
sande ån någorstädes att uppträda med dylika ovanli-
ga högtidiligheter. Agde vi karrikatyrfrihet, eller blott
tryckfrihet, så skulle de stackars stadsdeputerade och
bVierte!smästrarne råka illa ut; mea nu håller cen-
suren sin skyddande vinge öfver dem, och de infall
och cycklorier, hvarpå Berlin är så outtömligt, kunna
åtminstone ej tryckas eller litografieras. Dylikt skämt
förekommer likväl man och man emellan al:a dagar,
och hvarj: anledning dertill omfettas med ifver; detta
slags kritik vände sig t. ex. nyligen mot ett par kolos-
sala hästtämjare af brons, dem konungen låtit uppställa
på slottets norra sida. D:tär petersburgska konstverk,
som konuvgsn fätt till skänks af sin svåger. Allt hved
ryskt h:t-r är här i allmänhet ingenting mindre än
omtyckt; dessa petersburgska bhästtämjare granskades
derföre till en början strängt af konstdomrarne, och
om man än medgaf hästfigurerna någon artistisk för-
tjenst. så fann man dock sjelfva tämjarne låogt afligs-
na från alla ädla onstnärsider, och igenkände i
dem, utan vidare omständigheter, ett par ryska stall-
dräogar eller lifegoa, som förmodligen brukats till
Åhodeller. Att dessa gemena skepnader ställdes fram-
för slottet, ökade vederviljan, tills denna slutligen,
efter vanligheten, gaf sig luft i ett gyckel. Man trod-
de sig nexligen hafva upptäckt, att de begge grup-
perna innefattada en sionebildlig mening, och att den
ena skulle beteckna det tvungna tillbakaskridandet
men den andra det återhållna framskridandeit; oct
i sjelfva verket kan man okonstladt tolka de beggs
hästarnes och de dem tyglande menniskovarelserner
ställnivg på sådant sätt. Denna bittra tolkning hade
ej förr blifvit påhittad, än den inom få dagar var
den allmänna i bela staden. Man skrattar bär och
tröstar sig dermed; man hittar dagligen nya qvick-
heter, som det kallas, för att få skratta på nytt, och
så lefver man derpå löst, för dagen, och skrattar så
länge det går an. — Borgmästaren Tschech fick, som
bekant är. sin dora i första instansen, för några dagar
sedan: ban är dömd att rådbråkas, ett omenskligt me
deltidsstraff, som blifvit afskaffadt i vårt nya Jagför
slag, men hvilket förslag, ty värr, icke tillåtits komm:
till lif ännu. Om kovungens nåd icke här träde
mildrande emellan, så kommer den olycklige förbry
taren att omgälla sitt brott med de grästigaste döds-
qva!, Han sjel! bibehåller dock i sitt fängelse sir
ståndakiighet och sitt orubblig lugn, och väcker der-
igenom lika mycket förvåning som medlidande. Det
är en märkvärdig karakter och tillika en man af bild-
ning och fina seder. Alla, som lärt känna horor
från äldre tider. gifva bopom enhälligt vitsord för er
—L—1321919.Z——