rätt och frihet sammanstå. Detta är grundvilkoret,
är ett conditio sine qua non för hvarje samhälles
m j!ighet och be:tånd, och är det, om ej underkän-
nandet af, dock det högst lösliga iaktgifrandet på
denna princip, som jag mest klandrar i förevarande
betänkande.
Förslagets grundval är allmänna val. Jag under-
käaner icke fulleligen denna princip. I staters barn-
dom, då olikhet i intressen ännu icke bunnit bliva
utbildad. samt i de smärre stater, der enahanda lik-
sämmighet kan äga rum, anser jag den tvertom till
vi:s grad naturenlig; äfven de mäste dock kanhända
modifikationer äga tum. Allmänna valens gruadprin-
eip är jemlikhet, denna vanmäktiga dröm, vanmäktig
emedan då skapelsens Herre hos menniskorna ned-
lagat olika gåvor och olika krater, olika verkningar
äfven i evighet skola visa sig. N
Men jag lemnar dessa allmänna betraktelser, för
att öfvergå till de allmänna valens lämplighet i vårt
land. I detta lard, med sina mångfaldigt splittrade
intressen, sina mingfaldigt olikartade förhållanden,
anser j:g dassa val skadliga, innebärande orättvisa
och förtryck. Man har till stöd för dem framställt
personligbetsprincipen. I samhällslära, i statsbildning
ogillar jag denna absoluta princip. Staten med sitt!
h ga mål, menziskens utveckling, kan och får ej le-
das af massans passioner och dagers fördomar, hon:
bör och måste till sitt stöd ickaila det lugna förstånd,
som, tryggande allas rätt, bevskande äfven minoritetens.
intressen, befrämjar hvarje samhillsfraktions ostörda
utveckliog. Vidare har man för de alimänna va!en
åberovat den medborgerlighet, som, erligt försvarar-
nes åsigt, derutur skulle uppstå, och som, lösslitande
sig från alla personliga intressen, skule i en enda
fosterländsk anda sammangjuta hela nationen. Dröm-
men är vacker, men i mica ögon endast en dröm.
Lennando åsido rimligheten af, att massan af en npa-
tion skulle insa den djusa sanning, att intet ictresse
j landet kan skadas, utan att dess lidande återverkar
på det hela, vill jag ru endast betrakta möjligheten
f att bilda en så högt upplyst, så djupt fost:rländsk
försarsling. Man erinre sig här att, såsom professor:
Thomander i sin ressrvation emot örevarande betän-
kande anmärkt, ingen är medborgare i allmänhet.
Genom uppfostran, vanor och samhällsställning hir
h ar och en från barndomen insupit egna åsigter och
fördomar, hvilsa mannaåldern vanligen mer och mer
utvecklar och stärker. Hear framstår den mas, som
mäktar, lösslitande sig från alla sina förflatna dagars
förkärleE och åsigter, i sitt snille uppfatta hverje
samhällsintre:ses ställaing och behof, och fördomsfritt
pröfva och jemka deras behofver och önskningar.
Och dock hsr ban då först fullstäcdigt löst det upa-
drag, a!lmänna valen hozom pålsgt; ty sskföraren
måste äga sakkännedom och domaren oväld. Jag
tror icke på möjizheten af ett sådant menskigt snille,
en sådan mensklig dygd. Och då en endasådan man
svårligen kan framstå, buru vill man då begära en
hel församling af såvana, huru begära att massan af
en nation, oupplyst och passionfull, som massor all-
tid varit och säkerligen altid skola förblifva: huru
begära, säger jag, alt denna massa, djupt käcnarde
djupt vördarde andras rätt, skulle förmå at nedty-
sta sina passioner och uppoffra något af egna in-
tre:sen.
En aansn fara för staten framkalla äfven dessa all-
märna val; det är korruptionens, så väl i politiskt
com moraliskt hänseende förnedrande gift. Dea äre-
Jystve folkledaren, upptärdande massans passioner,
för speglande henne de fördelar, han åt henne vill
bereda, skall lätt förstå, att till sig draga dess sym-
pathier, vinna dess förtroende, och jag fruktar den
deg, då sådane män, med enskilda afsigter dolda
bakom deras felska nät, skulle framträda och styra
våra kammare.
Å en annan sida skulle de minoriteter, som ge-
nom den iadirekta princpen änsu mer förstoras, och
hvilka i vallagen beröfvas rättighet att sjelf genom
egna ombud bevaka sina rättigheter och föra dess
talan. söka att genom all möjlig iaverkan på majori-
tetenps beslut förskaffa sig det skydd, som lagen dem
förnekat; man må för sådana försök stadga aldrig så
stränga straff Då intressena äro spända, skola de
veta att kringgå legarne och undvika straffen; och
är då den vallag välberäknad, som scart sagdt tvia-
gar till lagbrott?
Då jag sålunda framställt de huvudsakliga betänk-
ligheter, jag hyser emot allmäntra valens princip, au-
ser jag mig böra tilläzga, att, enligt min tanka, re-
presentationen kan upprättas på en rättsenligare och
rättvisare grund. Denna fianer jag i klassval. När
summan af de enskildas välstånd otvifvelaktigt utgör
statens; när ingen delafstatskroppen kan lida, utan att
detta lidande återverkar på det hela; så är det sta-
tens egen fördel, att åt hvarje särskildt intresse lem-
na röst, crbjuda skydd. Genom klassval och, jag
tror det endast genom dessa, kunna de minoriteter,
som vid allmänna valen, af för dem främmande ele-
menter skulle förqväfvas, förenande sig med andra i
interesse och åsigter med d:m likartade, kunna akt-
ningsbjudanda framstå, och ät sig förvärfva detta
skydd. Uppförd på denna grund, skall representatio-
nen aldrig sakna den upplysning och den sakkänne-
åom, som för samhällets jemna och lugna utveckling
äro rödvändiga; hvarje verkligt intresse skulle der
kuna fraroställa sina önskningar och åsigter. Och
TRETTON EE ERE SENSE