de sedrare, utan att befara samhällsvådor, gifta kre-
diten mera lif och kraft. Jsg vågar derföre vördsamt
understäl:a Rikets Ständer följande: .
Förslag till förärdringt grunderna för Riksens
Ständers bankoförvaltning intill nästa riksdag.
Utan någon hufvudsaklig förändring i de pu gällar-
de föreskrifter i bankoreglementets f.mte artikel, 4:ste
afdelningen, angående vexlings- och kassarörelsen
och anseende den i 8 144 befintliga bestämmelsen om
metalliska kassans upprätthållande vid ett belopp af S
millioner specie, vara tillfyilestgörarde, synes det lik.
väl som vid beräkningen af bankens secdelstock oct
vilkoren för utvidgningen af bankens sedelhörelse: lit.
B, det vore alldeles öfverflödigt ett bibebålla mom.
c., som stadgar, att de innestående behållsingar a
allmänna och enskilda verks eller personers på räkning
insatte medel, skola beräkras som utelöpandsa sedel
stock. Tvertom, och just i gamma mån bankostyrel-
sen fianer att dessa behållnipgar ökas, bör bankosty-
relsen vara argeligen att utvidga utlånicgsfonderre,
dercst allmänra förhållanden utvisa, att landets pen-
nicgerörelse sådant kiäfver. Att utlåningen i sådant
fall bör ske på korta tider, behöfs väl kvappeast erin-
res om, då vumer begreppen om fördelen af kortare
kreditbruk börja göra sig allmänt gällander Hels detta
moment torde således böra utelemnas vid ru förekom-
mende förändrade redaktion af barkoreglementet.
I femte artikelns 2 afdelnivg, rörande depositions
rörelsex synes irgen förändring vara af nöder.
Likaså torde sjette artikeln socående bankens lå-
nerörelsen kunna fö:blifva oförändrad, hvad avgår för-
sla ajdelning:n, om utlåniogar till staten och vissa
andra a:lmänna inättnivgar; och andra afdelningen
om putlåniog emot part af guld och silfver, vågförde
effskter och lånebankoobligaiioner, emot inteckning i
fast egendom och hypotek af intecknade, transportera-
de skuldebref, samt till odlingsrs befrämjande,; hvar-
vid blott de mycket öfverklagade omvägarne med guld-
och silfvsrpacters beläring och lösnisg kunde genom
cägon förändring i arbetsordningen och expeditions-
sättet tillvägsbiinga.
Deremot borde inom tredje afgelningen, angående
låseunderstöd medelst kreditiv fråa backer en för-
ändrii g i föreskri terna görss, fom kunde avpsenligt bi-
d.ega att underlätta allmänra rörelsen och mieska den
su rådende förlägepheter.
Lagstiftaren hor nemligen i denna afdelnisg (lt. b.)
visat sig erkänna nyttan och förenligheten med er
fullkomlig bankrörelse af så kallade kassakreditiv. Han
bar d:finierat had dermed förstås, i 6 184; åt baun-
kofull mäktige är i 6 425 lemnadt, att för hvarje år
uppgöra heräkvirg af det belopp, som kan till sådane
kreditiv anslås; men i Ö 486 icskränkes beviljandet
af dylika kreditiv till brott:
a) Hypotheksföreningar; b) associationer för spann-
måls uppiag och belåning af spannmål, och c) pri-
vatbanker, som vilja åtaga sig att belåna spannirål.
Detta är alldeles tör mycket inskränkt. Intet gil-
tigt skäl synes vara förhanden hvarföre icke, emot i-
aktiagande af de vilkor som i 6 488 finnas stadga-
de, kassakreditiv borda kunona beviljas till äfven en-
skilte personer och bolag, som ställa full säkerhet för
hela det bevi!jade kreditivet? En sådan kreditiv-
rörelse är otvifvelaktigt ett af de med bankväsendet
mest välförenliga kreditbruk; och följande förändring
i redaktionen af denna del uti Banko-reglementet
synes derföre vera af behofvet påkallad, pemligen:
486. Kassakreditiv kunna beviljas åtså väl: a)
allmänna associationer, hypotheksföreningar, privat-
banker m. fl. inrättningar, som stå under offentlig
kontroll, eller eljest anses lemna tillräcklig säterhet
för deras ordentliga förvaltning, eom åt b) enskilte
personer och bolag.
Denna grea af barkens rörelse förvaltas, under
bankostyrelsens allmänna uppsigt, af en särskild di-
rektion, bestående af för året valde tro fullmäktige,
två bankokommissarier och en kamererare.,
S 487. I mom. 4 bör uteslutas orden för spann-
måls-belåning, samt tilliggas i slutet: Åt enskilte
personer eller bolag bör kassakreditiv icke bevi!jas
Lill högre betopp än 20,000 rdr.
Hela mom. 3 kan utgå.
S 488, 489 kunna förblifva oförändrade.
S 490. Mom. 4. Kassakreditiv till associationer
och privatbanker, som med spanmålsbelåning i större
kala sig befatta, kan medgifvas på bögst tre år; till
undra inrättnioger, och enskilta personer eller bolag,
vå bögst ett år; bankostyrelsen likväl öppet lemnadt,
te. etc. (i likhet med ruvarande lydelse af dettal:
noment). j j
Mom. 2. I afgift till banken erägges 4 procent
M den beviljade kreditiv-summan, om den uppgår tilll:
000 rdr; men 29 rdr för kred.tiv å alla mindrel:
ummor.
Mom. 3. De i S 190 nämnde inrättningar skolat
ndast erlägga bälten af här ofvan stadgade afgift, för!
tt år räknadt; men de skola årligen till bankofult-
näktige ingifva vederbörliga betyg, etc. etc. (i likhet:i
ned nuvarande lydelse). I
Mom. 4. Derest bankostyrelsen uppsäger störrel:i
ler mindre del af de såluada bevijade kassakredi-1t
iv, etc. etc. (i likhet med nuvarande lydelse). F
Äfven fjerda afdelningen, angående bankens di-s
kontrörelse, torde kunna i allmänhet förblifva sådar
en ru är; men önskvärdt vore, att banken måttelil
rätta flera lånekon!or i oiterna. !
tf
n
Dl
b
t
i
y
Det kan med skäl befaras, att då en förändring af
rivatbanksrörelsen synes vara för allmänna säkerhe-
en nödig, och den pu medgifoa rättigheten för pri-
atbankerea, ett utgifva småsedlar, som gör deras
inster så öfverdrifng och vådan för det allmänna i
ramtiden så stor, måste inskränkas, så torde möjli-
en förnvyelsen af de nuvarsnde priratbankernas ok-
rojer icke ifrågakomma; och under det att då den I
rivata bankiörelsen utbildar sig efter andra, medlj
ilmänna . fördelen mera överensstämmande kredit-s
ruk, lärer ena utsträckning af banko-lånerörelsen påjs
omn, reverser och räntevsärande papper vara nöd-!
ändig.
AG el sådan utlåningsrörelse ändamålsenligare be-
;rjes af styrelser, som, bosatte uti orterna, kännaln
Iket och kunna bedöma -låntagarnes rörelse, behof.h
a -