— Till notisem om gårdagens plenum hos Pre-
steståndet bör följande tilläggas:
I anledning af prosten Sandbergs memorial förkla-
rade domprosten Hwasscr att, så vidt Bankoreglemen-
tet medgifver, mätt och steg redan blifvit vidtagna
till metalliska kassaus förstärkande. Utan att miss-
känna prosten Sandbergs nit och! välmening, måste
hr Hvasser dock ogilla hans klander af Banko-Ut-
skottets åtgärder, såsom orättvist, helst då något be-
tänkands af särdeles vigt ej heller ännu inkommit
från de öfriga Utskotten, icke ens fråa det prosten
8. tillhör; frågornas svåra och invecklade beskeffen-
het, men icke försumlighet å Banko-Utskottets sida,
vore orsaken till dess dröjsmål. Prosten Ödmann
upplyste att i rådsförsamlingarne finnes en sjukdom,
som kallas b-gär att tala, och kunde ej neka att äf-
ven Banko-Utskottet är besväradt af denna sjukdom,
hvilken förorsakar ärendernas långsamma behandling;
prosten lofvade dock att det icke skulle dröja länge
innan da respektive Stånden finge nog att göra och
tänka på. Biskop IMedren fann motionen vara för
tidigt väckt; man borde uppskjutit dermed ännu en
44 dar eller tre veckor, och Jåtit utskottet sitta i
fred. Men då ståndet syntes hafva godt om tid och
då hvad som blifvit sagdt kunde vara intressant om
än icke tillfredsställtande att höra, hade biskopen in-
genting emot att diskussionen fortsattes. Hvad beträf-
fade den anledning, som, enligt 56 Regeringsformen,
skulle hafva framkallat den ifrågavarande motionen,
så vore ett par dagars vackert väder också en anled-
ning att när som helst efter motions tidens slut väcka
nya motioner. Prosten Almqvist yttrade att landets
bekymmersatuma ställning vore oförneklig; ett sådant
elärde Hade man icke i mannaminne hört omtalas.
Tal. trodde att prosten Sandberg fordrat för mycket
af Banken, och föreslog det tillägg till motionen att
Bankoreg!ementet måtte så förändras, att Bankostyrel-
sen derigenom blefve berättigad att köpa vexlar. Prosten
Sandberg uttryckte sin fägnad deröfver att frågan om
anskaffning af silfver blifvit tagen i öfvervägande, ech
försäkrade att hans memorial icke åsyftst att klan-
dra Banko-Utskottets eller Bankostyrelsens åtgärder,
utan blott varit en erinran, hvilken ej bort illa upp-
tagas. Fiere yttrade sig, och prosten Ekstrand hade
full anledning till sitt förklarande, att han pu hört så
mycket förelssas i finansläran, att han vore trött der-
vid. Hans yttrande: pvi!ll man räsonnera i finanslä-
ran skall man räsonhnera klokt, väckte mycken mun-
terhet.
Borgerskapets inbjudning, att, sedan tre Riksstånd
bifallit det hvilande grundlagsändringsförslaget angå-
ende upphörande af Högsta domstolens rätt att ut-
färda logförklaringar, högvördiga Ståndet, med från-
trädande af sitt en gång fattade beslut, äfven måtte
bifalla förslaget, blef, uppå erkebiskopens hemställan,
icke antagen. )
Vi få härmedelst rätta en i gårdosgsbladet förekom-
mande oriktig uppgift, den nemligen att Lag-Utskot-
tets betänkande Ae 9 bifölls. Förhållandet var, att,
efter någon diskussion, hvarvid doktor Björkman och
prosten Säve talade för bifall, men biskop Hedren
och professor Knös för afslag till betänkandet, det-
samma afslogs med 28 röster mot 26.