(Införes på begäran.)
Något om befordringssystemet inom regemente
nas musikkorpser.
Då missbruk böra rättas, hvarhelst de finnas, o
vilkoret derför är deras uppdagande och beifrand
anbålles det redaktionen af Aftonbladet behagade, g
nom intagande i sin tidning af följande uppsats, gif
offentlighet åt ett i många år öfverklagadt oskick v
gardes- och vissa landtregementers musikkortpser.
Dessa korpser utgöras af sina direktörer, hautboist
och hermonister (elever). Anmärkningsvärdt är a
dessa direktörer, med högst tå undantag, äro utläl
ningar (tyskar), hvilket äfven till stor del är förhå
landet med hautboisterne, synnerligast vid gardesr
gementerna ). Nu är frågaa om detta är rätt ell
oundvikligt, hvilket man tror sig härmed kunna bi
strida.
Då staten och officerskorpsen under flera års ti
bekosta underhåll och musikundervisning åt harmc
nisterne, så måtte väl ändamålet dermed vara att u
bilda dem till skicklighet i yrket. Enär detta änd:;
mål otvivelaktigt uppnås, och vilkoret för att blify
hautboist, — i hvilken egenskap större aflöning oc
befrielse från vissa träldomsservituter erhålles — jus
måtta bestå i egandet af nämnde skicklighet, så ka
man ej inse med hvad skäl ynglingar, som förvärfva
sig denssmma, ändock nästan alltid utestängas der
från. Hemliga driffjedern till detta missförhålland
lärer vara de tyska direktörernas oöfvervinnelig
tycke för sina landsmän, hvarföre de på allt sätt be
möda sig att viona inträde åt dem, med utestängand
ar landets egna barn, om än de förra ega mindr
skicklighet än de sedaare. Då således någon vacanci
ippstår bland hautboisterne, och fråga blifver on
less återbesättande, göres ej mesta afseemde på hvem
om vid försiggåanda prof viser sig vara mest kom
petest. utan på nationalitet, då den tyska följaktliger
mar företräde. Ofta kommer denna parodie på exa
nen ej i fråga, utan en tysk införskrifves på god tro
ich med fri resa på regementets bekostnad. Eter
inkomsten hit befinne: sujetten understundom mindre
luglig, men han tillåtes ändock inträda i tjansten, oct
år sköta den så godt haa kan. En raindre orättvisa
igger ej helier deri, att den svenska hautboisten får
ida mindre lön än den tjska. Med ett ord, utlän-
ingen, antingen han eger skicklighet för sin sak el-
er ej, gynnas på allt sätt, på de inföddes bekostnad.
Tängfaldiga exempel kunna mer äa tillräckligt bevisa
anningen häraf. Huru en så påtaglig orät:visa kun-
at under en längre tid !å ega rum är anmärkniags-
ärdt, samt af ett högst menligt inflytande både i mo-
aliskt och ekonomiskt hänseende på ynglingar, hvilka
red uppoffeande af sin bästa tid cgaat sig åt den
1usikaliska banan, då de i följd af det anförda finna
g stängda från den befordran och deraf följande bät-
e vilkor, som med rätta bör tillkomma förtjenst och
uglighet, ehvar dena finnes.
Utom att, vid besättande a? er musikdirektörs plats,
utlänniogen, om än i sticklighet vida underlägsen
medsözande sveoskar, föredrages, fianas tyskar. som,
ehuru boende i Stockholm, innehafva ända till tre
sådana vid serskilta landregementea; häröfver tyc-
kas alla kommeatarier vara temligen öfverflödiga.
RÄTTEGÅNGS- OCH POLISSAKER.
— Uadersökningen rörande stölden af städer-
13; brandstodsbolags kassakista har ei ägna ledt ill