tas för en ny revoution, för att korsma tillbaka
till den puvkt, bverpå den betnn sig då Esta-
tuto Real (1836) utsrdades; att nationen liter
väl regera sig med den nu :ättsenligt gällande
statsö fattningen, och att de äcdringar, com deri
tarfvas, kurna på laglig väg tillkomma cech u!t-
föras.
Hvad som är mycket betydelsefullt, siger vi-
dare kerrespondenten, det är den skilnad som
förmärkes i täskesitten vid Drottningens åter-
korast ech hennes afreso. Då hon for till Bair-
ce:lbna omgafs hon af idel jubel; nu har tystna-
dea omgifvit henne. Redan i Valencia märktes
dett:: och hennes återkomst till Madrid beskrif-
ves på det sätt, att knappast 500 persover visat
sig på heia vägen från Atocha-porten till palat-
set, utom trupperna, som, uppställde på gatorna,
he!sade henne red ett kort militäriskt viva la
reina!
De flesta balkonger och föaster hafva varit til-.
sluin2, och äfven de få åskådarne hade dragit sig
tillbaka, 1kksom deras nyfikenbet skule fått ut
seende af hofkurtis Oc det nya majestätets
bjerta lidit af denna synbara likgiltighet eller köld,
och hon efterfrågat orsaken till förändringen, mån-!
ne iåzgoa svarat henne, att den telrika befolknin-
gen, som förut visat sig omgifva henre, var till
en sior del i fängetserma eller i sina rum inze-
slutit sig för att beklaga offren för da maktezan-
des ärelystnad? Ea oöfverstiglig mur skiljer fol-
ket ifrån ra2jesätet, och flera Spaniorer hafva
fallit p3 schavot:en under Dreottningens korta re-
gering, än de som föllo under det sjuåriga krig,
hbvarunder folket kämpat för hennesthron. Hen-
nes emottagning återspeglade den bestörta cecb
missnöjda monvarkien; och ingentinz bude vara
betydetsefullare: e silence du pcuple est la lecon
des Rais. ;
STORBRITANNIEN.
Dn 9 dennes bivistade OConnell, för första
gängen efter sin befrielse ur fångenskapen, repaal-
associationens i Dublin sammankomst. Naturligt-
vis var bans emottogande i hög grad enthusiastiskt,
hvari egentligen ej ligger någonting oväntad!. Hvad.
som ezentligen gjorde sammankomsten märkvär-
dig var det tal, OConnell böll vid detta till älle,
hvari han utvecklade en ry plen för sin verk-
samhet i repeal-fråzap. Han föreslog nemigen
att stifta en k. Preservativ2 Society i Dustin,
bestående af 300 personer, utsedda från de ser-
skilda grefskapen, hvilket sällskap väl icke skulle
kunna taga initiativet i någonting, som rörde re-
poral sakec,, men deremot skuile hafva ett s!aga
Öö veruppsigt över repeal associationens tillgöran-
den. Eit sällskop — side OO Connell — af denna
beskaff-nhet skulle omfatta så många inflytelse-
rika och förmögna roän i I land, att hvirja plöts-
ligt, revo utionärt utbrott skulle verksamt förbin-
dras, och rörelsen bevaras för hvarje alltför ha-
stigt framskridande. Denna korporetion skulle stå
så högt och vara så respektabel, att hon skulle
kunna träda i unsderhandlinger med regeringen,
rådgöra med ministrarne om sina planer, och fast-
ställa vilkor. Öch hir må det vara mig tillåtet
att förklara, stt jag är fullkomligt villig att göra
försök med e!t feleral-parlament. Hvarje parla-
ment, som är i stånd att på ett verksamt sätt
skydda I land, går jag in på, och jag begär in-
geating mera. Om å:ta dagar vill jag föreslå ut-
väljandet af en serskild kommitte, som bör taga
i öfvervägand2? utförbarheten af den plan, j2g nu
utvecklat, och förbereda fråsor, hvilka kunna fö-
reäg2es de förnämste rättslärde i England och
Irland.n
Det synes som OConnell, i anseende: till sin
höga å!der, började tänka på att skapa någon au-
toritet, som efter hans bortgång skulle kunna e-
motiaga det stora värvet, cch att detta, bland
annat, varit orsaken ti!l bildandet af den s. k.
nPreservative Societyn.
om
LANDTUMÄTARES SAMMANKOMST I STOCK-
AA: HOLM I AUGUSTI 1824.