tas för en ny revoution, för att korsma tillbaka till den puvkt, bverpå den betnn sig då Estatuto Real (1836) utsrdades; att nationen liter väl regera sig med den nu :ättsenligt gällande statsö fattningen, och att de äcdringar, com deri tarfvas, kurna på laglig väg tillkomma cech u!tföras. Hvad som är mycket betydelsefullt, siger vidare kerrespondenten, det är den skilnad som förmärkes i täskesitten vid Drottningens återkorast ech hennes afreso. Då hon for till Bairce:lbna omgafs hon af idel jubel; nu har tystnadea omgifvit henne. Redan i Valencia märktes dett:: och hennes återkomst till Madrid beskrifves på det sätt, att knappast 500 persover visat sig på heia vägen från Atocha-porten till palatset, utom trupperna, som, uppställde på gatorna, he!sade henne red ett kort militäriskt viva la reina! De flesta balkonger och föaster hafva varit til-. sluin2, och äfven de få åskådarne hade dragit sig tillbaka, 1kksom deras nyfikenbet skule fått ut seende af hofkurtis Oc det nya majestätets bjerta lidit af denna synbara likgiltighet eller köld, och hon efterfrågat orsaken till förändringen, mån-! ne iåzgoa svarat henne, att den telrika befolkningen, som förut visat sig omgifva henre, var till en sior del i fängetserma eller i sina rum inzeslutit sig för att beklaga offren för da maktezandes ärelystnad? Ea oöfverstiglig mur skiljer folket ifrån ra2jesätet, och flera Spaniorer hafva fallit p3 schavot:en under Dreottningens korta regering, än de som föllo under det sjuåriga krig, hbvarunder folket kämpat för hennesthron. Hennes emottagning återspeglade den bestörta cecb missnöjda monvarkien; och ingentinz bude vara betydetsefullare: e silence du pcuple est la lecon des Rais. ; STORBRITANNIEN. Dn 9 dennes bivistade OConnell, för första gängen efter sin befrielse ur fångenskapen, repaalassociationens i Dublin sammankomst. Naturligtvis var bans emottogande i hög grad enthusiastiskt, hvari egentligen ej ligger någonting oväntad!. Hvad. som ezentligen gjorde sammankomsten märkvärdig var det tal, OConnell böll vid detta till älle, hvari han utvecklade en ry plen för sin verksamhet i repeal-fråzap. Han föreslog nemigen att stifta en k. Preservativ2 Society i Dustin, bestående af 300 personer, utsedda från de serskilda grefskapen, hvilket sällskap väl icke skulle kunna taga initiativet i någonting, som rörde reporal sakec,, men deremot skuile hafva ett s!aga Öö veruppsigt över repeal associationens tillgöranden. Eit sällskop — side OO Connell — af denna beskaff-nhet skulle omfatta så många inflytelserika och förmögna roän i I land, att hvirja plötsligt, revo utionärt utbrott skulle verksamt förbindras, och rörelsen bevaras för hvarje alltför hastigt framskridande. Denna korporetion skulle stå så högt och vara så respektabel, att hon skulle kunna träda i unsderhandlinger med regeringen, rådgöra med ministrarne om sina planer, och fastställa vilkor. Öch hir må det vara mig tillåtet att förklara, stt jag är fullkomligt villig att göra försök med e!t feleral-parlament. Hvarje parlament, som är i stånd att på ett verksamt sätt skydda I land, går jag in på, och jag begär ingeating mera. Om å:ta dagar vill jag föreslå utväljandet af en serskild kommitte, som bör taga i öfvervägand2? utförbarheten af den plan, j2g nu utvecklat, och förbereda fråsor, hvilka kunna föreäg2es de förnämste rättslärde i England och Irland.n Det synes som OConnell, i anseende: till sin höga å!der, började tänka på att skapa någon autoritet, som efter hans bortgång skulle kunna emotiaga det stora värvet, cch att detta, bland annat, varit orsaken ti!l bildandet af den s. k. nPreservative Societyn. om LANDTUMÄTARES SAMMANKOMST I STOCKAA: HOLM I AUGUSTI 1824.