olägenheterna för det allmänna, af kapitalers hopan i kassor. Derigenom att man frånträdt den äldre grundsai sen, som i Ränteförsäkripgs-avstalternas början hyll des, enligt. hvilken kapitalerna ständigt skulle gå i a och allmänt blifvit ense om, att de successift böra Morteras, är ock det förvämsta skälet till des betävkligheter undanröjdt. Likväl, om vid en Ränt försäkriogs-anstalt för Sverige alla kapitalerha skul samlas på ett ställe, kunde grundade betänkligheter bämnde aseenden qvarstå, hvarföre, äfvensom af må: ga andra skäl, man tvifvelsutan blefve ense deron att insamlingarne och förvaltningen borde ske i d strikter, t. ex. länsvis, och genom särskilda direkti ner, emellan hvilka blott ett gemensamt samband e fordrades till utjemrande inom hela anstalten af ar ven och räntevinsten. Blefve kapitalerna så fördelad kunde ejheller svårighet uppstå för deras placerand i hvilket fell kapitalssamlinger, långt ifrån att var skadlig för det allmänna, tvertom blefve gagnande. Man fruktar ock att bär, såsom vid en del af d tyska ränteförsäkrings-arstalterna, förvaltningskostns den blefve så dryg, att den medtoge en batydlig d af räntevinsten; men med ledning af dessa avstalte: erfarenhet blefve det nödvändigt, och är lyckligtvi möjligt, att göra organisationen så enkel, att det el forderliga arbetet blefve ringa och föga dyrt, hels som man säkerligen kunde påräkna ett tillräckligt an tal redliga och om det allmänna nitälskande personer som utan ersättning åtoge sig direktiopsoch agent göromålen, då såsom löntagare på sin höjd erfordra des en bokhållare vid hvarje filisl-direktion och e eller par tjenstemän vid central-direktionen. Ränteörsäkrings anstaltens ändamål är egentlige att bereda understöd vid den ålder, då vanligen, ge nom krafternas aftagande, arbetsförtjensten förmin skas, och afser således dem, som önska vinst för de händelsen att de lefva länge. Men andra porsone finnas, som företrädesvis önska virst i händelse d icke lefva länge, t. ex. män och fäder med minder åriga barn, och i allmänhet personer, på hvilkas Ni andras bergning beror, och som vilja betygga dess sednares ställnipg äfven i det fallet, att de sjelfv före dem skulle gå bort. För deras räknisg har mai inrättat de så kallade lifförsäkrings-anstalterra, son vid dem försäkrade personens död, så framt den in träffar inom kontraktsmessigt bestämd tid, som kal vara antingen vissa år, eler hela lifstiden, utbetala en viss summa, emot det att den försäkrade personei i lifstiden till anstalten erlagt, antingen en summa er gång för alls, eller sinsemel:an lika ärliga premie under försästringstiden. Lifförsäkrings-anstelternas stora nytta är obestride och faktiskt bevisad genom deras mer än hundrafem tioåriga tillvaro utomlands, deras införande i mnästar alla civiliserade länder, samt det allt mer och me ökade förtroende och till pp af försäkringstagare, som de vunnit. Ehuru deras nytta äfven hos oss är in sedd, och många landsmän försätra sina lif utomlands och oaktadt premierra, som der måste betalos, ärc betydligt högre än de blefve vid en svensk lilfirsä krings-avstelt, hvilket kommer deraf, att räntefoten är ligre mean dödligheten större än hos oss, så har likväl ännu icke någon sådan anstalt blifvit införd i Sverige Då frågan om införande hos oss af sädana anstalter, som här blifvit omnämnda, blifvit väckt af Rikets nu församlade Ständer, och således snart kommer under pröfning, torde det vara pyttigt att de Organisations örslag, som finnas, blifva kända. Flera äro genom tryck redan allmängjorda, namligen de af ivspektoren Ni!s Pch-sson, ingeniören E. H.Rosn, En ledemot af Jönköpings länshushbållningssällskap samt ett äldre af löjtnant Flygare; men då detta icke är falet med Hr Flygares sednare förslag, skola detsammas hufvudgrunder här blifva i korthet framställde. Men först torde böra nämnas, att författaren för deras räkning, som sj-lve icke äro i tillälle att bedöma förslaget i matematiskt hänsecnde, begärt Veienskaöpsakademiens yttrande i denna del och erbållit följande Utdrag af protokollet. hållet hos Kongl. Vetenskaps-skademien den 292 Juni 4844. Till Vetenskaps-akademien både löjtnanten J. M. Flygare inlemnat en afhbandlivg, benåmnd: Första: till plan för inre organisation of cn Ränteförsäkrings-anstult, i förening med en Lifförsäkringsoch en Iifränte-ansialt för Sverige, jemte en skrifvelse af författaren med anhållan att akademien ville yttra sig 4:0 huruvida den af honom föreslagna planen för nämnde anstalt vore riktig i matematiskt hänseende, och så!unda försäkrade anstaltens bestånd för framtiden, samt 2:0 huruvida de årliga beräkningar, som påkallas sedan anstalten kommit till stånd, äro, med afseende på sakens vigt, a? avmärkniogsvärdt invecklad eller pmödosam beskaffenhet. Akademien hade, genom vederbörlig remiss, öfverlemnat ofvannämnde afhendling till granskning af friherre Wrede samt professorerne Pasch och Selander, hvilka deröfver afgifvit följande y:trande: 4:o Planer för den föreslagna anstalten är i matemztiskt hänseende riktig, och lemnar, så vidt på denssmma beror, fullkomlig geranti för anstaltens bestånd, usder det ett den bereder hvarje deiegare prättvisa; 2:0 de årliga beräkningar, som påkallss sedan anpstalten kommit till stånd, äro, i följd deraf att arpbetet betydligt underlättas genom på förhand upprätta pde tabeller, ganska enkla och lätt verkställda, hvilket pomidöme äfven gäller om boåföriog och förvaltning i ansgerde till det inskränkta entalet af nödvändiga conti; Och som akademien fann för godt att gilla detta utlåtande, beslöts att detsamma skulle Jöjtnant Fiygare genom protokollsutdrag meddelas. Ut supra In fidem Jac. Birzeliusp. po ed0görelsen för nämnde förslags huvudgrunder följer: ) Rästeförsäkrings-anstalten. Pensionsrätt vinnes genom eriäzgande af en eller lera insatser, enligt redanstående Tariff