olägenheterna för det allmänna, af kapitalers hopan
i kassor.
Derigenom att man frånträdt den äldre grundsai
sen, som i Ränteförsäkripgs-avstalternas början hyll
des, enligt. hvilken kapitalerna ständigt skulle gå i a
och allmänt blifvit ense om, att de successift böra
Morteras, är ock det förvämsta skälet till des
betävkligheter undanröjdt. Likväl, om vid en Ränt
försäkriogs-anstalt för Sverige alla kapitalerha skul
samlas på ett ställe, kunde grundade betänkligheter
bämnde aseenden qvarstå, hvarföre, äfvensom af må:
ga andra skäl, man tvifvelsutan blefve ense deron
att insamlingarne och förvaltningen borde ske i d
strikter, t. ex. länsvis, och genom särskilda direkti
ner, emellan hvilka blott ett gemensamt samband e
fordrades till utjemrande inom hela anstalten af ar
ven och räntevinsten. Blefve kapitalerna så fördelad
kunde ejheller svårighet uppstå för deras placerand
i hvilket fell kapitalssamlinger, långt ifrån att var
skadlig för det allmänna, tvertom blefve gagnande.
Man fruktar ock att bär, såsom vid en del af d
tyska ränteförsäkrings-arstalterna, förvaltningskostns
den blefve så dryg, att den medtoge en batydlig d
af räntevinsten; men med ledning af dessa avstalte:
erfarenhet blefve det nödvändigt, och är lyckligtvi
möjligt, att göra organisationen så enkel, att det el
forderliga arbetet blefve ringa och föga dyrt, hels
som man säkerligen kunde påräkna ett tillräckligt an
tal redliga och om det allmänna nitälskande personer
som utan ersättning åtoge sig direktiops- och agent
göromålen, då såsom löntagare på sin höjd erfordra
des en bokhållare vid hvarje filisl-direktion och e
eller par tjenstemän vid central-direktionen.
Ränteörsäkrings anstaltens ändamål är egentlige
att bereda understöd vid den ålder, då vanligen, ge
nom krafternas aftagande, arbetsförtjensten förmin
skas, och afser således dem, som önska vinst för de
händelsen att de lefva länge. Men andra porsone
finnas, som företrädesvis önska virst i händelse d
icke lefva länge, t. ex. män och fäder med minder
åriga barn, och i allmänhet personer, på hvilkas Ni
andras bergning beror, och som vilja betygga dess
sednares ställnipg äfven i det fallet, att de sjelfv
före dem skulle gå bort. För deras räknisg har mai
inrättat de så kallade lifförsäkrings-anstalterra, son
vid dem försäkrade personens död, så framt den in
träffar inom kontraktsmessigt bestämd tid, som kal
vara antingen vissa år, eler hela lifstiden, utbetala
en viss summa, emot det att den försäkrade personei
i lifstiden till anstalten erlagt, antingen en summa er
gång för alls, eller sinsemel:an lika ärliga premie
under försästringstiden.
Lifförsäkrings-anstelternas stora nytta är obestride
och faktiskt bevisad genom deras mer än hundrafem
tioåriga tillvaro utomlands, deras införande i mnästar
alla civiliserade länder, samt det allt mer och me
ökade förtroende och till pp af försäkringstagare, som
de vunnit. Ehuru deras nytta äfven hos oss är in
sedd, och många landsmän försätra sina lif utomlands
och oaktadt premierra, som der måste betalos, ärc
betydligt högre än de blefve vid en svensk lilfirsä
krings-avstelt, hvilket kommer deraf, att räntefoten är
ligre mean dödligheten större än hos oss, så har likväl
ännu icke någon sådan anstalt blifvit införd i Sverige
Då frågan om införande hos oss af sädana anstal-
ter, som här blifvit omnämnda, blifvit väckt af Ri-
kets nu församlade Ständer, och således snart kom-
mer under pröfning, torde det vara pyttigt att de
Organisations örslag, som finnas, blifva kända. Flera äro
genom tryck redan allmängjorda, namligen de af ivspek-
toren Ni!s Pch-sson, ingeniören E. H.Rosn, En lede-
mot af Jönköpings länshushbållningssällskap samt ett
äldre af löjtnant Flygare; men då detta icke är falet
med Hr Flygares sednare förslag, skola detsammas
hufvudgrunder här blifva i korthet framställde. Men
först torde böra nämnas, att författaren för deras
räkning, som sj-lve icke äro i tillälle att bedöma
förslaget i matematiskt hänsecnde, begärt Veienskaöps-
akademiens yttrande i denna del och erbållit följande
Utdrag af protokollet. hållet hos Kongl.
Vetenskaps-skademien den 292 Juni 4844.
Till Vetenskaps-akademien både löjtnanten J. M.
Flygare inlemnat en afhbandlivg, benåmnd: Första:
till plan för inre organisation of cn Ränteförsäk-
rings-anstult, i förening med en Lifförsäkrings- och
en Iifränte-ansialt för Sverige, jemte en skrifvelse
af författaren med anhållan att akademien ville yttra
sig
4:0 huruvida den af honom föreslagna planen för
nämnde anstalt vore riktig i matematiskt hänseende,
och så!unda försäkrade anstaltens bestånd för fram-
tiden, samt
2:0 huruvida de årliga beräkningar, som påkallas
sedan anstalten kommit till stånd, äro, med afseende
på sakens vigt, a? avmärkniogsvärdt invecklad eller
pmödosam beskaffenhet.
Akademien hade, genom vederbörlig remiss, öf-
verlemnat ofvannämnde afhendling till granskning af
friherre Wrede samt professorerne Pasch och Selan-
der, hvilka deröfver afgifvit följande y:trande:
4:o Planer för den föreslagna anstalten är i ma-
temztiskt hänseende riktig, och lemnar, så vidt på
denssmma beror, fullkomlig geranti för anstaltens
bestånd, usder det ett den bereder hvarje deiegare
prättvisa;
2:0 de årliga beräkningar, som påkallss sedan an-
pstalten kommit till stånd, äro, i följd deraf att ar-
pbetet betydligt underlättas genom på förhand upprätta
pde tabeller, ganska enkla och lätt verkställda, hvilket
pomidöme äfven gäller om boåföriog och förvaltning i
ansgerde till det inskränkta entalet af nödvändiga
conti;
Och som akademien fann för godt att gilla detta
utlåtande, beslöts att detsamma skulle Jöjtnant Fiy-
gare genom protokollsutdrag meddelas. Ut supra
In fidem
Jac. Birzeliusp.
po ed0görelsen för nämnde förslags huvudgrunder
följer:
) Rästeförsäkrings-anstalten.
Pensionsrätt vinnes genom eriäzgande af en eller
lera insatser, enligt redanstående
Tariff