ltiga fordringar. Den öppnar ovedersägligen ett alltför stort utrymme, särdeles för de medborgare, som, i öfrigt aktningsvärda och egande en obestridlig och Jobestridd rättighet till rum ioom riksförsamlicgen, likväl svårligen kunna ega den största kallelsen och skickligheten att utöfva en lagstitares vigtiga kall. Den lemnar ett alltför inskränkt rum åt andra med visst icke mindre kallelse, men med åtminstone större tillälle att genom uppfostran bereda sig skicklighet för lagstiftarens kall — och jag åberopar det faktiska förhållandet och den ovedersägliga disproportion i afseende på valrätten, som prosten Nibdelius i går så tydligen ådagalade. Att vidare yttra något öfver denna valrätt, valcensus cch sjeliva de valkretsar Utskottet föreslagit, vore att omsäga hvad derom redan är sagdt och omsagdt. Jsg önskar således, att på samma grund en anzan med billighetens fordringar mera öfverensstämmande byggnad måtte uppföras, som bättre kan motsvara tidens kraf och motstå tidens åverkan, om jag så får uttrycka mig — utan att såsom denna påka!la, i samma stund den godkännes, så betydliga förbättringar, som de, bvilka till och med erkännas nödiga af förslagets förfäktare. Jag önskar en nationalförsamling, som med lif och rörelse förenar sans och kraft att hejda mot öfverdriften och skydda mot vådorna af förhastade och omogna beslut, som skiljd från ståndssplit och afund i broderlig samdrägt och fred församlas, för att, under gemensamma bemödanden, arbeta för ett gemensamt mål — fäderneslandets förkofran och ära. Prosten Säve: Represertationsförsiaget hade följande brister: Antagandet af en för vårt land okänd gruad för valrättighetens utöfning, nemiigen census; missförhållandet af valrätt till beskattning; den högst olika census för stad och land; det för nationen ej mindre än för de enskilda skymfliga undantaget från rösträtt af alla amovibla embetsmän ; upphäfvandet af det fordna vilkoret af besutenhet och bofasthet inom orten för väjande och valbare af allmogen; den låga åldersbestämningen så för valbarhet som valrätt; den oerbörda öfvervigt, som genom allt detta de lägre obi!dade samhällsklasserna erbölle öfver de högre och bildade, samt det tillfälle som derigenom skulle beredas för valränker och korruption; sammansättningen och valet af den öfre kammaren ; samt vallagens högst osammanhängande, otydliga och felaktiga redaktion. Talaren kunde derföre ej annat än afslå närvarande förslag, såsom både till innehåll och form för vårt ! land otillämpligt. Det gör mig ondt — yttrade ta-j: laren — att derigenom nödgas motsäga de aktningsvärda majoriteter af Borgareoch Bondestånden, som redan röstat för dess antagande. Men jag är såsom! representant skyldig att sjeliständigt utsäga min opinion. Öfver samvete och öfvertygelse råder ingen. l: Jag kan visst ej vilja se perpetuerad vår närvarande ! och felaktiga stårdsrepresentation, Den behöfver i mångfaldiga delar förbättring. Vilkoren för både valrättighet och valbarhet måste utsträckas. De ore-l presenterades billiga anspråk kunna ej längre förbi-l ses, och jag tror att vårt stånd är lika villigt som : skyldigt att göra vigtuiga koncessioner i det afszendet. — — (Forts. följer.) EEE TA ZL — Uti Bondeständetls plesum d. 24 Aug. på e. m. remitterades följande motioner: (Slut från Måndagsbl.) Till Logutskottet. och 4:0 Per Haraldssons fr. Eifsborgs län, om upphäf-! vande af stadgandet i 27 kap. missgerningsbalzcn angående du!gadråp. 2:0 Johan Petter Andersson från Elfsborgs län, om skyldighet för parter, som söka ändring i Häradseller Kämners-rättsdom, satt densamma fullgöra på enahanda sätt, som för doms fullgörande stadgadt är om vädjande saker, hvilka från lagmansoch rådstufvurätt fullföljas. 3:0 Pehr Pehrsson från Örebro län, om ändring i Kongl. förordningen den 40 April 4840 angåande rättighet för afgårda hemman, att söka skifte i skog och utmark med bohlby. ; 4:0 Andreas Bengtsson från Jönköpings län, om utfirdande af en ny förordning angående stängselskyldighet. 5:o Densamme, om befrielse för parter, som söka att Konungen må öfverse Hofrättsdom, från skyldighet att nedsätta revisionsskilling m. m. 6:0 Lars Larsson från Gefl-borgs lån, om ändring i Kongl. Kungörelsen den 42 Mars 4838 angående syner å Prestebohl m. m. 7:0 Johan Andersson ITundberg från Norrbottens läv, om rättighet för underdomare, att vid insändande af underrättsdombok till hofrätt, utesluta underrätternes protokol! i åtskilige tvistemål och civi!e ärenden, samt i stället endast upptaga en kort rubrik deraf. 8:o Johannes Andersson från Skaraborgs län, att det af lagutskottet vid sistlidne riksdag afgifne betänkande angående skyldighet för enskilde att, då dem tillhörig fast egendom för allmänna ändamål är behöflig, derföre taga lösen, må. med vissa deri föreslagna tillägg, såsom gällande lag a.tagas. 9:0 Johan Olsson från Gefleborgs län, att länsmän må anses behöriga att, på eget ansvar, verkställa utmätningar. Till allmänna Besvärsoch Ekonomiutskotten: 4:0 Pehr Pehrsson från Örebro län, om ändring i Kongl. förordningen den 47 Maj 4814, avgående rättighet för bergsbetjening och jernvräkare, att med qvarstad belägga tackjern, som ej är tydligen stämpladt m. m. 2:0 Fredrik von Zweigbergk från Skaraborgs län, att direktionen öfver Danviks hospital må indragas och detsamma ställas under Serafimer-ordens gillets förvaltning. 3:0 Pehr Haraldsson från Eifsborgs län, om ändring i författningarne, angående presterskapets aflöning. 4:0 Jöns Månsson från Mamöhus län, om rättighet för rusthållarne vid Skånska dragonregementet att åt samma regemente hålla hästar af hvad färg som helst. 5:0 Samuel Samuelson fråa Östergöthlands läsa, om ändring i Koaogl. förordningen af den 8 Februari 1681 angående komministrars och klockares aflöning. 6:0 Anders Johan Sandstedt från Jönköpings län, om upphörande af Kammerrättens anmärkningsrätt vid taxeringsoch pröningskommitteernes åtgärder, bvarigenom utfettige befrias från bevitlning. 7:o Carl Fredriks Huss fråa Westernorrlands län, att de åt kyrkoherdarne anslagne mensaloch stomhemman må till komministra:ne öfverlåtas. 8:0 Eit af Sven Isacsson frår Calmare län afgifvet ckreiftlivt anförarda I ontndninag af Carl Fradrik Hiäcc