Article Image
loch gifvit honom fem knifstyng, af hvilka ett, om dc varit ett par linier djupare, kunnat förorsaka hans dö BLANDADE ÄMNEN HANDEL MED IS. Bland de spekulativa Nordamerikanernas betyd gare utförselsvaror är även is; den exporteras t Ostindien, Westlindien och numera äfven till Englan Följande upplysvingar öfver de storartade anlöggni: gar derför, som Nordamerikanerna funnit lönande a l vidtaga, torde icke sakoa intresse i ett sådant islan som Sverige, hvilket, med sin lätta tillgång på v ran, blott behöfde samma drift och företagsamhet so Nordamerikanverna, för att åtminstone inpm Eurol kunna med framgång biifva deras medtäflare. I jemte isen äfven ett annat, hittills för handeln obrui bart ämne, nemligen sågspån, tillgodogöres, vore i handel en bispekulation för våra sågverksägare nä; I kusten, t. ex. vid Lilla Edet i Götha elf 0. s. I Uppgifterzca förekomma i Liverpool Standard, oc I härröra från sjelfva införselsplatsen för den transatlar I tiska isep. Engelsmännen erkänna att den is, som kan fram bringas i Eogland, icke uthärdar någon jemörels med den nordamerikanska, hvarken i ascende på täl het eller tjocklek; men för alt kunna anskaffa en fullgod vara, hafva de transatlantiska producentera hvarken kostnad celler möda osparda. Från Bosto utskeppas årligen omkring 30,000 skeppsläster, och d sågspån har befunnits vara det tjenligaste ämne til isens inpacknirg och förvarande mot värman, så ut föres äfven deraf en betydlig mängd, som afsättes til isens köpare. Ismagasinerna äro belägna bredvid ia sjöar och dammar med rent v.tten; de byggas ofvar jord, likt vanliga hus, af timmer, och rymma hvar dera 5000 till 40,000 läster is; ett enda sådant be täcker stundom nära ett halft tunnelands jordyta Alla dessa hus hafva dubbla väggar, hvilkas mellan rum fyllas med sågspån; och detta mellanrum är si stort öfverallt, att det, tillsammans med timret, bil dar en mur af fem alnars tjocklek, som är ogenom trävglig för värma och luft. Välgjorda redskap nytt jas till isens upphuggning; och från det ögonblick isen är så stark att den bär, hålles det till uppta gande bestämda isfältet ständigt rent från snö, ända tilldess isen är tjock nog att upptagas. Dessa fåll äro vanligen fyrkantiga; ett sådant om hbalftannat tunplands rymd beräknas innehålla omkring 1000 lä: ster is. När isen skall upptagas, kör man med eti slags plog två korsfåror öfver isfältets midt, !, tum breda och vid pass tre tum djupa, och parailellt med dessa, medelst en annan plog, dragen af ett par hä star, en mängd andra fåror på 24 tums afstånd ifrär hvarandra; sä att hela isfältet blir deladt i fyrkantei om 21 tums sida hvar. Dessa fåror fördjupas, tilldess att styckena kunna upptagas radvis, medelst dertill afpassade viggformiga spadar. Vid vaken anbringas lutande golf, eller ett slags broar, ofvanpåskodda med jernskenor, som räcka ned i vattnet under isen. På hvar sida om bron ställa sig två karlar, med hvassa stålade båtshakar, och uppdraga medelst dem isstyckena på bron, men hvart stycke hastigt och med ett enda ryck, så att stycket halkar öfver bron och upp på ett med den sammanhängande trägaller, der isen lemnas att torrfrysa, och hvarifrån den sedan med lätthet nedskjutes på slädar, för att föras till ismagasinerna. Der aflastas den på en annan bro, och hissas vidare upp till inläggningsluckan med tillbjelp af en häst. Af 40 karlar, med biträde af 42 hästar, kunna 200 läster upptagas och inläggas om dagen. År väderleken gynnande, så sysselsättas stundom 400 man på en gäng för ett magasin; och inom tre veckor bergas då en isskörd på 4100,000 läster. I blida vintrar händer imedlertid att ett töväder förstör flera veckors arbste, och gör isen oduglig till magasinering. Skörden förstöres äfven i mycket föränderliga vintrar, då så kallad snöis bildas, d. v. s. is som till en del består af frusen snö. Dennoa blandade is är oduglig, såvida dena täta delen deraf ej är så tjock, att det lönar mödan att planera den, d.v. ge. att bortskrapa snöisen. I sådant fall sker planeringen medelst ett slags bred och skarp spade, som drages a ett par hästar. Isen transporteras till utskeppningsorten på jernvägar; hvart ismagasin bar sin serkilda jernväg, som leder till någon gemensam jernväg, på hvilken transporten af allas förråder slutligen ombesörjes. De ismagasiaer, som förse Boston, ligga vå en till tre mils afstånd derifrån. Redskap, machiner, magasiner ochjarnvägar kosta vetydligt; men genom skicklighet, noggranchet och ;imtanka har man ändå bragt denna rörelse derhän, ut isen kan afyttras för billigt pris. Denna näring:sten har redan blifvit så vigtig för det nordligare Amerika, att en fullkomligt misslyckad isskörd skulle inses för en natiocalolycka. (Ur Läsebibl:otheket.) — WeICHSELNS ÖFVERSVÄMNINGAR. D2 tyska tidsingarne ionehålla pu mera omfattanda uppgifter om le förödelssr, dem VWeichselflodensjö:vorsvämniogar åtadkommit. I staden Schwetz hatva 42 boniagshus lifvit alldeles förstörda, 43 så skadada, att de ej (unna bebos utan betydlig reparation, och 437 mer Her mindre skadade. Äanu förde:fligsre hava vattets. verkningar varit på den lågländta landsbygdea. ett distrikt af 6 svenska qvadratmils storlek hafva 174 byar och gårdar med 23,043 invånare blifvit helt ich hållet öfversvämmade, och 87 byar med 23,035 nvåvare till ea del satta under vatten. Största delen skörden i denna trakt har gått förlorad. — POLITISKA FÖRFÖLJELSER I TYSKLAND. Det fiaos väl kneppast något land i Tyskland, der man cj ett personer för påstådda politiska förbrytelser iapärrade i fänge!se, bvari de oa måst försmikta i ratal utan dom och ransaknipg. E:t nytt exempel ä detta bedröfliga förhållande finner man anfördt i it bref från Leoizzig af d. 21 Aug, hvari läses fulande: Ea uppskakande syn är för oss advokaten Junne från Allenburg, hvilken sedan någoa tid vias här. Efter 2 !, års fångelso har han tills vidare mot borgen af siaa vänner blifvit försatt på fri fot. lans hustiga lycka fiacer han nu förstörd. Uade: ot han satt i fäsgelse, kom elden lös i hans hus, och tt par af hans barn, som lågo sjuka, blefvo ro? fö igorna. Hazs fru klaf vansionig öfver do sinas ojeka; han befinzer sig i en anstalt för signes:vaga, edan läkarnes yrkande, att hon måtta få flytta tin EN ke er kv Fr SS RR

11 september 1844, sida 3

Thumbnail