lifvade af den önskan, att finna reormen befordrad genom de båda sidornas närmande till hvarandra. ! Uti Biet för sista Lördaz benämnes imedlertid. deona komitte det nya Väfärds-Utskottet ! Då man vet, ati detta var benämningen på en maktezande korporation i Frankrike under den förra! revolutionen, och då man känner, med hvilka: ögon nämnde ValfördsUtskott och alit som hörde! till denna revolution betraktas af våra ultrafana-: tici, så kan men äfven deraf någorlunda göra sig: ett begrepp om, huru mycken uppriktighet le-: j gat uti den sidans försäkring:r, att den icke har något emot at! en reform sker, blott den blirj: rättvis etc. E Dea andra omständigbeten att taga wvara på,l! förefinnes uti ett uttryex i Minerva för i day,:! hvarest det talas om samma kommittt, der det efter en inledningspuskt heter: Sedermera har reformens öde blifvit för det första agjordt, och de försök, som efteråt göras, till att, såsom D. Allehanda i går ungefärligen uttryckte sig, åter uppväcka densamma från de döda, kunna efter ull anedning ingenting betyda, så framt icke conservatismens särskilta fractioner begå det felet, att dervid fästa något afseende och sjelfva beträda samma bana, medelst stiftande å sin sida af lika hbeskaffåde föreningar och comi1er, som Resurreclionsmännen, å sin sida, ehuru. sedan desse sednare förklarat sig aldrig vijzi cfstå från principen af de allmänna (samfältar)) valen, bry:gan emellan begge partierna är upprifven, och såldes paraderandet å ömse sidor om strömmen är utan allt ändamål. Äfven detta visar, i sin mån, huru de konservative å sin sida äro sinnade. Att icke medgifva någon förändring på andra vilkor, än medelst klassval till lika antal för hvarje stånd, och derefter ståndens sammangjutning, hvarigenom de privilegierade stånden skulle få mera makt för mindre, se der i korihet deras Hhjertans tankar och betydelsen af ea förklaring sådan som denna. Särskildt bör nämnas, att Minerva sökt stärka de sina genom ett par ur Enge!ska tidningar öfversatta artiklar i ultra-tory anda, hvilka afmila det ru fallna förslaget såsom något alldeles anarkiskt, erinrande om den franska : revolutionens värsta tider, men naturligtvis het och hållet förbigå Norges föredöme och det. lugn, hvarmed en dyl:k författning der tillämpats. Då man vet huru pass bekanta Engelsmännen äro med våral inrättningar, kan man äfven lätt inse, huru dylika artiklar kunna göra sin cirkelgång genom ett engelskt blad, för att sedan tjena till sitt ezenttiza ändamål att såsom ntsagor af auktoriteter meddelas af det Svenska Torypartiets organer. ESSER nn — Presidenten i Kammarkolleginm fr:herre J:cob Cederström har hos Kong! Maj:t besvirat sig öfver kollegii ledamöter, som i en viss fråga icke velat erkänna hans rätt att pallena styran. Denna fråga angick beviljande af permission för två af kollegii medlemmar, samt andra ledamöters förordnande i stället. Friherre Cederström ansåg sig allena berättigad att bärom besluta, men ledamöterne, med undantag afen enda, hade en motsatt tanka och öfverröstade presidenten, som genast, och innan han ens kunde medsända protokoll öfver förloppet, hastade att anmäla ledamöternas förfarande till rättelse. Regeringen bar genom justitiekansleren låtit infordra ledamöternas förklaring, som i dag blifvit afgifven, och det är således sannolikt att tvisten snart kommer att slitas. — I New-York Berald för den 20 sistl. Juli läses följande tillkännagifvelse: Skandinavien. Ett antal Skandinavier samlades den 9 i denna månad, för att överenskomma om några förberedande åtgärder för stiftande af ett skandinaviskt sällskap i New-York, hvars föremål bäst inhemtas af inledningen till de stadgar, som förelades vid sammankomsten, och hvilken lyder sålunda: mmVi undertecknade, Skandinavier till bärkomst, som önska att under vistandet lånet afligse från vårt älskade fådernesland vidmakthålla andan af vår nationalitet, bafva, i afsigt att bereda oss ordnade och bestämda underrättelser angående den Skandinaviska stammens framsteg och utveckJing, äfvensom att befrämja endrägtens och den b-oderliza kärlekens anda irom oss och genom ömsesidiga råd och bistånd understödja hvarandra, förenat oss till ett sällskap för inrättande af ett bibliothek och ett läsekabinett; jemte andra sådasa medel, som tid efter annan kunna finnas önskvärda för vårt syftemåls uppnående, samt hafva öfverenskommit om följande reglemente för vår styrelse (Constitution for our government ). Besgut fattades af sällskapet, att en inbjudning till alla Skandinavier att förena sig härom skulle införas i the Berald. Nästa sammankomst kommer stt hållas i Carlton House, hörnet af Leonardstreet och Broadway. Måndagen den 22 Juli, klockan 8 på aftonen. Ala Svenskar; Norrmän och Danskar i staden New-York inhjudas härmed att infinna sig på förenämnds tid och ställe. (St. T.) — Demoiselle Henriette Nissen kommer ej att qvarstadna här öfver kröningen, emedan hennes engagement vid operan i Petersburg börjas den 4 Oktober, men Stockholmsboerne löra likväl få tillfälle att höra henne på en konsert nästa Lördag den 44 dennes. — I går eftermiddag firade simskolan i Hr Norstedts lokal sin årshögtid med såkallad promotion. Lokalen var för tillfället festligt klädd och en mänod åskådare inhiudna. bland hvilka