singsverket å land:t; och vidare kan det använd till indemnisation åt de conqueterade provinserne. 41:0 Staten emottager vid utgången af 28 år lös skilling för återstående hälften af grundskatten, medel förräntning och amortering under. nya 28 år. 42:0 Årliga afbördandet af detta skattebelopp til går på det sätt, att summan jemte halfva skatten a räknas på totalsumman af hela grundskatten, hvare ger återstoden fördelas på al jord genom uträknea bevillning efter taxeriogsgrund. Ny fördelning sk efter 56 år då tillökning i värde påöres skatten, si som då fritt för all ränta. 43:0o Vid den här nedanför nämnde bevillnings tax ring bör, utan afssende på utgående löseskillingsb Toppet, hela skattejorden anses lika skattfri, som de privilegierade jorden, med beräkning endast för halfyv grundskatten. 44:0 För vinnande af mera rättvisa och likhet öv hela landet i det pu ojemna taxeringsvärdet bör e jemnkning derå över hea riket förberedas att tag sin början fem år invan grundskatten till hälften upr hör och hemställas vidsträcktare jemförisgs-komittåei biträdda af kameraltjenstemän, helst desamma öfver hel eller större delen afriket. Inatilldess samma taxerings verk tillämpas må intet afseende fästas å den ny skattskyldighet den privilegierade jorden sig åtagi eller denna leda till nedsättning i nu gällande taxe ringsvärde. Vägledning i förstnämnde afszende tord kunna hemtas af det berömda norska taxeringsvärdet 45:0 Dessa texericgs-komitter tö:a jemväl hufvud sakligen pröfva och fö-eslå huru de conqueterade pro vinserne skäligen må genom bevillningsnedsättning un der en viss läugre tiderymd komma i åtvjutande a lindring för den större skattedel, som ejest kom at drabba dem, derigenom att allmän b:villnirg inträdd i stället för en grundskatt, som å deras hemman varit Tinga i förhållande till det gamla Sverges och hvar: försvinnande således utgjorde en rsindre fördel för desse hemman, än det öfriga landets, och i samma mån på: förde jorden en högre bevillning. 16:0 Samma uppmärksamhet och förslag bör jemväl tillhöra komittåen i afseende på alltför märkbara olikheter, ä andra orter i förerämnde fal, allt till det billiga afseende Konurg och Ständer kunde vid grund-skatts-nedsättning derå fästa. 47:0 Rikets Ständer beguta likaledes, det samma grunder af billighet och rättvisa böra tillämpas, så svart Kgl. Maj:t finner skäl tillåta en förändring a! Tndelniogsverket, för hvilken utjemnicg ett lika beskaffsdt fondssystem då borde träda i dettas ställs, hvarigenom det rörelsckepita!, som nu sättes i omlopp och genom amortering minskas, kunde i ett någorlunda jemnt förhållande ersättas. Genom uttalande af dessa grundsatser, hvilka, så vida de erhålla den andra statsmaktens godkännande, vore bindande beslut, som icke kunde af kommande Ständer äterkallas, hade skattejemkningen vid detta riksmöte framryckt ett jättesteg, utan alla fö-egående undersökvingar, och utan al:t äfventyr att, sådant oaktadt, blifva orättvis. Men hade lugnat alla sinnen, tillfredsställt alla billiga fordringar cch undanröjt alla farhågor, ty den oro, som löer genom den närvarande tiden, skulle jag tro egentligen icke vara någon annan, än stora fordringar å ena sidan på jemlikhst i fördelar och bördor för svenska jorden, och fruktan å den andra, att eganderättens helgd för dess vinnande blef uppoffrad. Om jag ej häri misstsger mig, så vore försleget, hvars stastistiska betof herr Presidenten Westerstrand bäst är i tillfälle vitsorda och hvars finanrciella fördel ligger i alltför öppen dag, för att påtalla vidare unJersökning, även hvilande på en rättvis och politisk grund. RR