singsverket å land:t; och vidare kan det använd
till indemnisation åt de conqueterade provinserne.
41:0 Staten emottager vid utgången af 28 år lös
skilling för återstående hälften af grundskatten, medel
förräntning och amortering under. nya 28 år.
42:0 Årliga afbördandet af detta skattebelopp til
går på det sätt, att summan jemte halfva skatten a
räknas på totalsumman af hela grundskatten, hvare
ger återstoden fördelas på al jord genom uträknea
bevillning efter taxeriogsgrund. Ny fördelning sk
efter 56 år då tillökning i värde påöres skatten, si
som då fritt för all ränta.
43:0o Vid den här nedanför nämnde bevillnings tax
ring bör, utan afssende på utgående löseskillingsb
Toppet, hela skattejorden anses lika skattfri, som de
privilegierade jorden, med beräkning endast för halfyv
grundskatten.
44:0 För vinnande af mera rättvisa och likhet öv
hela landet i det pu ojemna taxeringsvärdet bör e
jemnkning derå över hea riket förberedas att tag
sin början fem år invan grundskatten till hälften upr
hör och hemställas vidsträcktare jemförisgs-komittåei
biträdda af kameraltjenstemän, helst desamma öfver hel
eller större delen afriket. Inatilldess samma taxerings
verk tillämpas må intet afseende fästas å den ny
skattskyldighet den privilegierade jorden sig åtagi
eller denna leda till nedsättning i nu gällande taxe
ringsvärde. Vägledning i förstnämnde afszende tord
kunna hemtas af det berömda norska taxeringsvärdet
45:0 Dessa texericgs-komitter tö:a jemväl hufvud
sakligen pröfva och fö-eslå huru de conqueterade pro
vinserne skäligen må genom bevillningsnedsättning un
der en viss läugre tiderymd komma i åtvjutande a
lindring för den större skattedel, som ejest kom at
drabba dem, derigenom att allmän b:villnirg inträdd
i stället för en grundskatt, som å deras hemman varit
Tinga i förhållande till det gamla Sverges och hvar:
försvinnande således utgjorde en rsindre fördel för desse
hemman, än det öfriga landets, och i samma mån på:
förde jorden en högre bevillning.
16:0 Samma uppmärksamhet och förslag bör jemväl
tillhöra komittåen i afseende på alltför märkbara olik-
heter, ä andra orter i förerämnde fal, allt till det
billiga afseende Konurg och Ständer kunde vid grund-
-skatts-nedsättning derå fästa.
47:0 Rikets Ständer beguta likaledes, det samma
grunder af billighet och rättvisa böra tillämpas, så
svart Kgl. Maj:t finner skäl tillåta en förändring a!
Tndelniogsverket, för hvilken utjemnicg ett lika be-
skaffsdt fondssystem då borde träda i dettas ställs,
hvarigenom det rörelsckepita!, som nu sättes i omlopp
och genom amortering minskas, kunde i ett någor-
lunda jemnt förhållande ersättas.
Genom uttalande af dessa grundsatser, hvilka, så
vida de erhålla den andra statsmaktens godkännande,
vore bindande beslut, som icke kunde af kommande
Ständer äterkallas, hade skattejemkningen vid detta
riksmöte framryckt ett jättesteg, utan alla fö-egående
undersökvingar, och utan al:t äfventyr att, sådant oak-
tadt, blifva orättvis. Men hade lugnat alla sinnen,
tillfredsställt alla billiga fordringar cch undanröjt alla
farhågor, ty den oro, som löer genom den närva-
rande tiden, skulle jag tro egentligen icke vara någon
annan, än stora fordringar å ena sidan på jemlikhst
i fördelar och bördor för svenska jorden, och fruktan
å den andra, att eganderättens helgd för dess vinnande
blef uppoffrad.
Om jag ej häri misstsger mig, så vore försleget,
hvars stastistiska betof herr Presidenten Westerstrand
bäst är i tillfälle vitsorda och hvars finanrciella fördel
ligger i alltför öppen dag, för att påtalla vidare un-
Jersökning, även hvilande på en rättvis och politisk
grund.
RR