STOCKHOBM den 31 Aug.
Sädra sräilposten ankom först i dag på mor-
gonea och medörde tidmingar från Paris af d. 49
och från Hamburg af d. 24 denres.
FRANKRIKE.
De ministeriella bladen beklaga sig jemmerligen
öfver de många oroväckande rykten, som utspri-
das i Pris, angående sakernas ställning, såväl i
Algerien och Marocko, som inom sjelfva Frankri-
ke, och som vppreta och förskräcka allmänbeten.
Di lisväl ministeren ic:e gerom sina tidningar
öppet underiättar allmänheten om hvad som verk-
ligen sker, ut.n döljer telegrafrapporter o. s. v.,
så är det väl ej underligt att en hop rykter
uppstå, i syanerbet gerom opålitliga elier oful!-
ständiga brefuppgilter.
Konungens resa till Eagland blifver säkert at.
I Portswouih träffas redan arstalter för bans e-
mottagande. Resan lärer likväl ieke komma ati
räcka mer än 8 dager.
Det påstås, att marskalk Souit ogillat den till-
förordnade föredragandens steg emot polyteknisks
skolans e!ever, och att han begärt sitt endtiledi-
gande. Ar Guizot åter skall vara rädd för der
anda som der råder, och vill ligga tygel på uvg
domen.
Prinsen af Joinville skall hafva fått befallnirg
att instilla bombardemeuntet af sndra Marockan-
ska hamnar.
SPANIEN.
Försiljningen af nationalgodsen bar blifvit in-
ställd till dess Regeringen och Cortes hinna att
gemensamt derom besluta. Inkovasterna af de
andliga godsen och pucnetlosternas, skola unde:
tiden tillfalla presterskapet och klostren.
Allmänt tros, att regeringen antagit systemet
att föregifva sammansvä jningar och på misstan-
kar arrestera, blott för att injaga fruktan i sin-
nena.
PORTUGAL.
Ett bref från Lisabon af den 4 dennes bekräf-
tar underrättelserna med förra posten, angående
den jäsning, som regeringens sista enväldiga åtgär-
der uppväckt. Jastitiestatens embetsmän hafva
haft sammankomster, för att protestera emot det
dim rörande beslutet och lära förklarat, att de
endast genom våld kunde drifvas ifrån domare-
sätena. Heriigen af Palmella skall hafva föreställt
drottningen, till hvilka olyckor besluten kunna
leda; men då en ministerkonselj sedan blifvit bål-
len, utan att något enda deraf återkallats, är de:
troligt, att regeringen ämnar uthålla i silt system.
Allt befäl vid arma och flottan skall äfven kun-
na afsättas utan ransakning och dom, äfvensom det
vid muiöicipalgarderna i Lisabon och Oporto. Sex
distrikters municipalgarder hafva blifvit helt och
hållet upplösta.
ITALIEN.
De italienska flyktingarne i fremmande länder
skola åter förbereda sig till en landstigning mnå-
gorstides i Italien. De synas således ingalunda
hafva låtit afskricka sig af den olyckliga utgång.
som det sednaste försöket i denna väg erhöll i
Calabrier. Österrikiska och nezpolitanska rege-
ringarne hafva utsändt beväpnade kryssare, för att
hafva v:ksamt öga på de seglere, som nalkas ku-
sterne.
Änru fortfara de insurrektionella rörelserna i
Calabrier. En ofantlig mängd fångar försmäkta ;
fängelsern2, och deras antal ökes dagligen. Utom
de, som blifvit dömde till döden och afrättade
hafva mångfaldiga blifvit skickade till galererna.
P
Weichseifloden, som börjat falla, har åter stigit,
och hotar med nya förhärjningar.
Sinnesstämningen i landet skall vara ganska dy-
ster och nedtryckt. På flere ställen sögas hem-
liga förråd af vapen hafva blifvit upptäckte, och
naturligtvis korfiskerade.
HAYTI.
En ny insurrektion bar utbrustit på denna ö.
En Spanior, vid namn Santa Arna, har den 10
Juli af folket blifvit utropad till president. Den-
ne man hörer till det parti, som vill uppdraga
åt Frankrike protektoratet öfver Hayti, och till
och med åt denna makt afträda en liten det af
ön. I spetsen för motpartiet står äfven en hvit,
vid namn Duarte, hvilken likaledes af sina an-
hängare blifvit utropad till president. Hayti är
således välsignad med trenne presidenter, om ej
med flere; ty det är bekant, att förra Spanska
andelen af ön utropat en egen president, general
Villanov2. Den afsatte presidenten, general Bo-
yer, som en tid uppehållit sig i Psris, hade åter-
vändt till Jamaica, och man befarade att har
skulle uppträda, och ännu mera inveckla den re-
dan förut tillräckligt stora oredan.
— I dag hafva Riksstånden företagit val tili
Op nionsnämnd, som utfallit sålunda:
Hos Ridderskopet och Adeln: grefvarne P. E.
Crovhjelm och ÅA. von Lantingshbausen, friberrarne