ONE RAA — Mie! sade han; arma, oskyldiga offer för min ungdoms obetänksamhet! kan du förlåta mig — öch äfven mina föräldrar, som af svaghet för sin son, fjort dig så mycket ondt? — Af hela min själ, svarade hos; i mitt bröst bar icke hat eler ovilja. — 61 vars du alltid, och har förblifvit det, sade den djupt rörde borgmästaren och böjde sig ner till bennes band: O! om jag kunde vedergälla, godtgöra! Dicfistade hon på honom en ånrnu tåreskymd Blick och sade i öm, bedjande ton: 22 herrovan Miten, ni kan godtgöra, isanning: Hi kar det, Jag vet väl icke hvad som fört er hit; iven om Cart besökobar afseende på min systerdotter Marie; ol sanse då denna flicka för min dotter, öfverflyttav på detta älskliga barn all den kärlek ni en fång hyste för -modren, och; tro mig, becnes sällhet innesluter äfven min. ; — Huru glad är jag att kunna så fullkomligt uppfylla denna önskan, svarade shan; dubbelt vare bon mig nu, som dotter, välkommen. I mig skall hon alltid finna en älskande far; men hvar ärhon att .jog må kunna... N — Här, min far! sade Fredrik, som några ögonblick! stått .der.-obemärkt med Msrie, här är den outsägligt älskade. och bönfaller om er välsignels2. I högåta sinnesrörelse ville Marie omfatta bars knän; men han höjde henne till sitt bjerta: — Här, barn, är dn plats, jag välsignar e son lycklig, som han förtjenar. — Vill icke borr borgmästaren, sade fader Peter, göra sig b vär att stiga ner i källaren, för att... — Håll, gamle vän, svarade den förre, det vore att obelga de skönaste ögonblicken af mitt lif, om jag uppfyllde din önskan. Jag har i deg endast bjerta och könsla för vänskapen och vira barns sälbet; nej, låt de döda hvila!l Vi skola nog i sinom tid vppväcka dem.