stora -keppen ieke kuara natkas nog nära fö: att med fördei beskjuta landtbelästningarna. Några tidningar påstå, att marskalk Buigeaud emottagit ena befallning från prinsen, förmodligen rättare en uppmaning, att marchera mot Fez, då prinsen icke fick tillfredssällande svar på det franska u!timatum; andra, att marskalken redan på eget bevåg varit i full marche på deana hufvudstad, då bin fått prinsens kurir. D3 fleste anse allt detta oanöjligt, emedan den disponibla hären vid gränsen icke är 44000 man stark, och det vore buvudlöst alt våga en sådan marche .midt in i fisndens land, utan förråder och artilderiparker; m,. m; Från Marseille berättas, att ännu 42000 man skola öfversändss till Algerier, så att hela franska styrkan i denna dyra koloai blifver inemot 2400 000 man. Hr de S:t Aulaire skulle återgå tll sin post i Londoz. Lägret vid Mez blifver icke så stort, som ämnad! varit. Hertigen af Nemours är genon ena telegraft depeche återkallad till Paris. Pylyteckniska stolan är för ögonblicket upplöst. Några af e!ezerna hade vägrat att låta examinera sig af en dertill icke behörig cxaminator; och då skoans öfverstyrelse ändock yrkade det, tozo alla kamraterna deras parti, hvarpå portarne öpp sades och de samtligen uttågade ur skolipn. Man anser i allmänhet, att de unga personerna hafva fä tvisan på sin sid, och hoppas, att denna obehazlighet snart aftjelpes. SPANIEN. Garnisonerna i Ceuta, Tarifa och Algesiras hade blifvit förstärkta; men i örigt är ingen nog stark armea sam!ad, som skulle kunna göra någon demonstration emot Marocko. Det ser ut, som finge Frankrike hela bestyret med dena saker. Drottniagen af Spanien lärer den 43 sjöledez afrest till Valencia, men nädgat: af den svåra wviderlekea att gå i land vid Tarragona och fortsätta sin resa till häst. PORTUGAL. Rogeringen har fått låna 330 contos af hande!ssällskapat på 44 månader och det kostar landet 38 procent. Den har, för att spara, indragit en del löner, som innehafts förenade af samma personer; men delta bar skett utan att höra cortes. Ett annat bevis på den euaväldiga riktning regeringen tagit, är alt justitieministern förklarat henne berättigad att afsitta domare, utan ransakning och dom. Häremot har vi:conten Sa da Baindeira protesterat, såsom medlem af pärskammaren. Drottningen har häröfver blifvit mycket bekymrad, -helst som en annan af hennes mest tillgifna vänner, hertizen af Palmella, med hela sin familj ämnar flytta öfver till Belgien. ITALIEN. Ryske ministern i Rom, He Butenieff, som hittills bott på ett hotel för resande, har ru hyrt ett palats på sex år, hvaraf man slutar, att hans vistamde ej blir så kort i Rom, och att underhandlingarne emellan ryska hofvet och påfven, långt ifrån att vara pära att afbrytas, tvertom teckna sg till god fortsättning. FÖRENTA STATERNA. Regeringen i Washington har kungjort, att det statslån af 31, millioner dollars, som upptogs för något öfver ett år sedan, om vi ej missminna oss, kommer att återbetalas d. 4 Januari nästa år. För närvarande har skattkammaren ett öfverskott af 8 millione, innestående i åtskilliga banker, och. man tror att regeringen skall blifva i stånd att nästa år liqvidera hela statsskulden, som för närvarande utgör 22 millioner dollars. EGYPTEN. Den 27 Juli, klockan 5 om morgonen, inskeppade sig Mehemed Ali, för att afgå till Kairo och derifrån till Mekka, endast åtföljd af sn mameJuck och en låkare. Innan han afreste, hade ban låtit föra till sig en del af krigskassan, 200 000 talaris, af hvilka ban dock endast behöll 50,000. Hans söner, alla högre offiserare och embetsmän, de europasiske konsulerne samt de mest betydande köpmännen utställde sig vid Maharrem Beys villa, der han gick ombord, för att göra honom sip uppvaktnisg; men han emottog ingen, icke en gång sina söner; Han skall hafva yttrat, att han icke vore omgitven af andra.än förrädare, och att sådane till och med funnos inom: hans egen failj Torabirt Paseha skall hafva förklarat för de främmanide kossolerne, att han hvarken ville eljer kunde öfvertsga styrelsen öfver Egypten, så länge hans fader lefde; men han skulle sörja fö ITugnet och tryggheten i landet, och, för att lugna de i Alexandria vistande europer, skulle har stanna qvar der. ; Uppsiterne om motiverne till Mehemed Ali steg att så der sonica resa ifrån alltsamman, upp gifvas olikar Fransyska pressen talar om sinnes rubbning, sjuklighet och trötthet vid regeringsom sörgerna, samt slutligen den versionen, att Mehe: Ymed velat t-yrea successionen för Ibrahim derige