stora -keppen ieke kuara natkas nog nära fö: att
med fördei beskjuta landtbelästningarna.
Några tidningar påstå, att marskalk Buigeaud
emottagit ena befallning från prinsen, förmodligen
rättare en uppmaning, att marchera mot Fez, då
prinsen icke fick tillfredssällande svar på det
franska u!timatum; andra, att marskalken redan
på eget bevåg varit i full marche på deana huf-
vudstad, då bin fått prinsens kurir. D3 fleste
anse allt detta oanöjligt, emedan den disponibla
hären vid gränsen icke är 44000 man stark, och
det vore buvudlöst alt våga en sådan marche
.midt in i fisndens land, utan förråder och artil-
deriparker; m,. m;
Från Marseille berättas, att ännu 42000 man
skola öfversändss till Algerier, så att hela fran-
ska styrkan i denna dyra koloai blifver inemot
2400 000 man.
Hr de S:t Aulaire skulle återgå tll sin post i
Londoz. Lägret vid Mez blifver icke så stort,
som ämnad! varit. Hertigen af Nemours är ge-
non ena telegraft depeche återkallad till Paris.
Pylyteckniska stolan är för ögonblicket upplöst.
Några af e!ezerna hade vägrat att låta examinera
sig af en dertill icke behörig cxaminator; och
då skoans öfverstyrelse ändock yrkade det, tozo
alla kamraterna deras parti, hvarpå portarne öpp
sades och de samtligen uttågade ur skolipn. Man
anser i allmänhet, att de unga personerna hafva
fä tvisan på sin sid, och hoppas, att denna obe-
hazlighet snart aftjelpes.
SPANIEN.
Garnisonerna i Ceuta, Tarifa och Algesiras hade
blifvit förstärkta; men i örigt är ingen nog stark
armea sam!ad, som skulle kunna göra någon de-
monstration emot Marocko. Det ser ut, som
finge Frankrike hela bestyret med dena saker.
Drottniagen af Spanien lärer den 43 sjöledez af-
rest till Valencia, men nädgat: af den svåra wvi-
derlekea att gå i land vid Tarragona och fort-
sätta sin resa till häst.
PORTUGAL.
Rogeringen har fått låna 330 contos af hande!s-
sällskapat på 44 månader och det kostar landet
38 procent. Den har, för att spara, indragit en
del löner, som innehafts förenade af samma per-
soner; men delta bar skett utan att höra cortes.
Ett annat bevis på den euaväldiga riktning rege-
ringen tagit, är alt justitieministern förklarat henne
berättigad att afsitta domare, utan ransakning och
dom. Häremot har vi:conten Sa da Baindeira pro-
testerat, såsom medlem af pärskammaren. Drott-
ningen har häröfver blifvit mycket bekymrad,
-helst som en annan af hennes mest tillgifna vän-
ner, hertizen af Palmella, med hela sin familj
ämnar flytta öfver till Belgien.
ITALIEN.
Ryske ministern i Rom, He Butenieff, som hit-
tills bott på ett hotel för resande, har ru hyrt
ett palats på sex år, hvaraf man slutar, att hans
vistamde ej blir så kort i Rom, och att under-
handlingarne emellan ryska hofvet och påfven,
långt ifrån att vara pära att afbrytas, tvertom
teckna sg till god fortsättning.
FÖRENTA STATERNA.
Regeringen i Washington har kungjort, att det
statslån af 31, millioner dollars, som upptogs
för något öfver ett år sedan, om vi ej missmin-
na oss, kommer att återbetalas d. 4 Januari nästa
år. För närvarande har skattkammaren ett öf-
verskott af 8 millione, innestående i åtskilliga
banker, och. man tror att regeringen skall blifva
i stånd att nästa år liqvidera hela statsskulden,
som för närvarande utgör 22 millioner dollars.
EGYPTEN.
Den 27 Juli, klockan 5 om morgonen, inskep-
pade sig Mehemed Ali, för att afgå till Kairo och
derifrån till Mekka, endast åtföljd af sn mame-
Juck och en låkare. Innan han afreste, hade ban
låtit föra till sig en del af krigskassan, 200 000
talaris, af hvilka ban dock endast behöll 50,000.
Hans söner, alla högre offiserare och embetsmän,
de europasiske konsulerne samt de mest betydande
köpmännen utställde sig vid Maharrem Beys villa,
der han gick ombord, för att göra honom sip
uppvaktnisg; men han emottog ingen, icke en
gång sina söner; Han skall hafva yttrat, att han
icke vore omgitven af andra.än förrädare, och att
sådane till och med funnos inom: hans egen fa-
ilj Torabirt Paseha skall hafva förklarat för de
främmanide kossolerne, att han hvarken ville el-
jer kunde öfvertsga styrelsen öfver Egypten, så
länge hans fader lefde; men han skulle sörja fö
ITugnet och tryggheten i landet, och, för att lugna
de i Alexandria vistande europer, skulle har
stanna qvar der. ;
Uppsiterne om motiverne till Mehemed Ali
steg att så der sonica resa ifrån alltsamman, upp
gifvas olikar Fransyska pressen talar om sinnes
rubbning, sjuklighet och trötthet vid regeringsom
sörgerna, samt slutligen den versionen, att Mehe:
Ymed velat t-yrea successionen för Ibrahim derige-