Gefte d. 24 Aug. I socknarna närmast stadei norrut göra björnar skada bland boskapen; på en daj hade för en bonde i Trödje tre kor och för en båts manshustru med flera barn den enda ko, hön hade blifvit slagna. I Hamrånge hade ock flera kor el annan dag blifvit dels dödade, dels sargade. Vallbjo nen våga sig icke till skogs, utan i sällskap med ei! armerad karl. Någon skallgång efter skadedjuren lå ter icke för närvarande göra sig, emedan man ige nom skogarna icke kan framtränga för vatten; uta hafva byamännen sökt att medelst skott skrämm: våldsgästerna ifrån sina skogsskiften inpå grannarne för vidare förplägning, men derigenom utödas de icke utan få ännu ytterligare utsträcka härjningen. Såson bevis på tapperhet hos en qvinna förtjenar omnäm: nas, att hon med en stake i hand befunnit sig vic sin enda kos framdel, då björnen angripit bakdelen men med sitt vapen sökt försvara kreaturet och mec anskri tillkallat grannarne, och så!edes fått åtminstone behålla köttet, ehuru kon varit så skadad, att hor måste slagtas. — Sistl. Tisdags afton omkring kl. 10, således närt mörkt, inkom till staden en fånggevaldiger, åkande med en fånge och medhafvande tvenne i det efterföljande åkdonet. Det sednare tog af i den s. k. stakettgatan och körde i fullt sträck. Då gevaldigern märkte det, hoppade han tanklöst utaf sitt åkdon, i alsigt att förfölja de flyende, men då fången, som åkte med honom, blef ensam, började han ock köra gatan framåt i sporrsträck, och hade troligen fortsatt färden direkte genom staden, om gevaldigern icke tagit samma väg, under utrop: vta fast! ta fast! och tvenne personer, som stodo längre fram på gatan, blifvit observerade af arrestanten, som nu fann rädligast, att kröka af gatan uppåt länshäktet, dit han förut kände vägen. Kommen till slottsportarne, utropar han till en inom dem händelsevis varande person: Låt upp, låt upp! hvarpå denne frågar: Hvem är du? och får svaret: En tjuf. På ytterligare tillfrågan: Hvar är fångföraren? svarar tjufven: han har rymt. — De tvenne, som ej ännu hade lust att resa till häktet, utan ännu kunde åtnöja sig med inqvartering i lador och uthus, har man spår efter till Hözbo, der den för resan begagnade hästen blifvit återfunnen. (G. L. T.) Hernösand d. 22 Aug. Skonerten Vigilans, om 92 797, ,ov läster, tillhörig Hr G. A. Frese i Stockholm, och förd af skepparen M. Persson, blef d. 410 dennes kl. 4 e. m. under lastniog af ved, i den så kallade Norrfillipghamn i Grundsurda socken, urder NO. storm, edan 2:ne ankartåg brustit, drifven på land och sönlerslagen. Besättningen är bergad. — Inom kort tid hafva björnar inom Anundsjö ocken dödat och till största delen uppätit 2:ne häst.reatur, 50 st. får och 6 st. kokreatur. En af fridtörarne är fångad. — Den 415 sistl. Juli på aftonen iaträffade uti Forssås y af Lidens socken, att bonden Johan Josefsson dertädes befunnits liggande uti spisen, af den s. k. bryggler hvardagsstugan, der eld äfven vid tillfället varit ipptänd, så förbränd till hela hufvudet och större deen af ryggen, att han efter stora plågor d. 4 dennes lidit. Vid hållen undersökning har blifvit upplyst, tt mannen en längre tid varit i rusigt tillstånd tillammans med sin för stor oordentlighet och begifvenet på starka drycker kände son, vid tillfället öfverastad och liggande i stugan, under det fadren komnit på och legat på elden, der han ock säkerligen då enast tillsatt lifvet, om icke händelsevis en af granarne inkommit, som då fann stugan full med rök ch, på sätt omförmä!dt är, Jan Josefsson liggande ippe i eldstaden kässlolös. (H. P.)