4 (Insändt.) Uti Aftonbladet 2 456 för Oasdagen d. 40 Juli samt uti 2 55 af Nyare Helsingborgsposten för Ti: dagen d. 9 Juli 4844 finnas införde S:ne artiklar a huvudsakligen enahanda syftning, undertecknade af er aktieägare i Höganäs stenkolsverk, som med anledning af det nu gjorda köpeanbud af stenkolsverket mes dess tillhörigheter, framställer en målning af verket: tillstånd, enligt hviiken detsamma skulle lempa er vinst af 230 proceat eller nära 2 , gånger be!oppe af den erbjudna köpesumman. Denna kalkul torde tåla alt något närmare skärskådas. Författaren a dessa reder är äfven aktieägare i Höganäs och har således funnit sig af det gjorda köpeanbude: uppfordrad, att nagelfara ställsingen af den egendom, som det är fråga om att afyttra. Lika med issändaren af artikeln i Helsingborgsposten, delar författaren den öfvertygelse, att stenkolsverket utan R:iksens Ständers tillstånd icke kan nedläggas, och efter den kännedom han varit i tillfälle att taga af köpeanbudet, synes det klart framstå, att köparnes afsigt jemväl är alt fortfarande diifva ver ket, hvarförutan någon vinst på sffåren svårligen lärer kunna påräktnas. I samma ögonblick som grufvan upphörde att bearbetas och fabrikationen af eldfast tegel att bedrifvas, upphörde ångmachiner, jernpumpar m. m. att hava annat värde än hyad för jernet kunde erhållas, och byggnaderne skulle sannolikt ej kunpa realiseras till !V,,:del af hvad de kostat att uppföra. Då således byggnader, machiner och inventarier endist hafva ett högre värde i den mån grufvan och fab ikerna hållas i verksamhet återstår att betrakta hvad afkastning dessa anläggningar kunnat gifva; och det visar sig af räkenskaperna, att den på papperet högst betydliga inkomsten för hvarje år måst användas till reparationer, byggnader och inrättningar af alla slag eller, med andra ord, ånyo måst i verket nedläsgas. Detta fö klarar, huru stenkolsyerket i 48 år bedrifvits, utan att aktieägarne kunnat erhålla någon den ringaste utdelaing, och huru detsamma, för omkring 14 eller 42 år sedan, befann sig i sådant trångmål, att direktionen, för att möjligen kunna fortsätta den för riket i allmänhet och för Skåne isynnerhet så vigtiga grufvedriften, mäste hos Regeringen anhålla om understöd, hvilket jemväl baoviljades på så sätt, att 5000 Rädr årligen anslogos till räntebetalning på ett län af 4100,000 Rår, som genom direktionens försorg skulle upptagas. Författaren har för ögonblicket icke tillgång till de räkenskaper, hvaraf tillförlitlig upptysnig i detta afseende kunde inhemtas; men han tror sig komma verkliga förhållandet gaoska nära, då han till cirka 55,000 Rdr Bko uppskattar de bidrag, som stenkolsverket till 1843 års utgång, af staten fått nopbära, och då denna summa afräknaas från de 26,000 Rdr, som, enligt iasändarens kalkuler, vid 4943 års slut skule utgöra stenkolsverkets förkofran, återstår endast 31,000 Rär, som verklig behållning. Mon äfven denna bebållning, som skulle ligga i ökade forrivgar och ökade varulager, försvinner till största delen, då man tager i betraktande, att fordringarse, ill stor del, äro osäkra, och att varu!sgrea al cke kunna realiseras till det värde, hvartill de i rä censkaperna äro uppförde. I stället för att vittna om förkofran, är det e ka bekymmersam och för st-nkolsva ;mständighet, att behållningarno af odfast tezel erkärl under de sednare åren alltjämt hotat si ipplagen, hvilket bovisar en aftagande afsiltning. Förärlandet är äfven, att den nu si ofördslaktiga konunkturen för bruksrörelsen ganska menligt inverkat ch inverkar på afsältaingen af cldfast tegel, bvarpi ienna vår och sommar varit ganska ringa efterfrågan. sjelfva verket är bolagets ställning nu vida sämre än Ör 3 å 4 år sedan, då, utom att det eldfasta teglet ndast med svårighet kan försäljas, jamyäl stenkol fisaia en ganska trög afsättning, sedan Engelska stenkol uilfritt få införas, hvarigenom desamma i Malmö och ndra Skånsta hamnar kunna erhållas till samma pris om Hözanäskolen JM 4, för hvilka de äga företrädet, s