4 (Insändt.)
Uti Aftonbladet 2 456 för Oasdagen d. 40 Juli
samt uti 2 55 af Nyare Helsingborgsposten för Ti:
dagen d. 9 Juli 4844 finnas införde S:ne artiklar a
huvudsakligen enahanda syftning, undertecknade af er
aktieägare i Höganäs stenkolsverk, som med anledning
af det nu gjorda köpeanbud af stenkolsverket mes
dess tillhörigheter, framställer en målning af verket:
tillstånd, enligt hviiken detsamma skulle lempa er
vinst af 230 proceat eller nära 2 , gånger be!oppe
af den erbjudna köpesumman. Denna kalkul torde
tåla alt något närmare skärskådas. Författaren a
dessa reder är äfven aktieägare i Höganäs och har så-
ledes funnit sig af det gjorda köpeanbude: uppfordrad,
att nagelfara ställsingen af den egendom, som det är
fråga om att afyttra.
Lika med issändaren af artikeln i Helsingborgspo-
sten, delar författaren den öfvertygelse, att stenkols-
verket utan R:iksens Ständers tillstånd icke kan ned-
läggas, och efter den kännedom han varit i tillfälle
att taga af köpeanbudet, synes det klart framstå, att
köparnes afsigt jemväl är alt fortfarande diifva ver
ket, hvarförutan någon vinst på sffåren svårligen lärer
kunna påräktnas. I samma ögonblick som grufvan
upphörde att bearbetas och fabrikationen af eldfast
tegel att bedrifvas, upphörde ångmachiner, jernpum-
par m. m. att hava annat värde än hyad för jernet
kunde erhållas, och byggnaderne skulle sannolikt ej
kunpa realiseras till !V,,:del af hvad de kostat att
uppföra.
Då således byggnader, machiner och inventarier en-
dist hafva ett högre värde i den mån grufvan och fa-
b ikerna hållas i verksamhet återstår att betrakta hvad
afkastning dessa anläggningar kunnat gifva; och det
visar sig af räkenskaperna, att den på papperet högst
betydliga inkomsten för hvarje år måst användas till
reparationer, byggnader och inrättningar af alla slag
eller, med andra ord, ånyo måst i verket nedläsgas.
Detta fö klarar, huru stenkolsyerket i 48 år bedrif-
vits, utan att aktieägarne kunnat erhålla någon den
ringaste utdelaing, och huru detsamma, för omkring
14 eller 42 år sedan, befann sig i sådant trångmål,
att direktionen, för att möjligen kunna fortsätta den
för riket i allmänhet och för Skåne isynnerhet så vig-
tiga grufvedriften, mäste hos Regeringen anhålla om
understöd, hvilket jemväl baoviljades på så sätt, att
5000 Rädr årligen anslogos till räntebetalning på ett
län af 4100,000 Rår, som genom direktionens försorg
skulle upptagas. Författaren har för ögonblicket icke
tillgång till de räkenskaper, hvaraf tillförlitlig upptys-
nig i detta afseende kunde inhemtas; men han tror
sig komma verkliga förhållandet gaoska nära, då han
till cirka 55,000 Rdr Bko uppskattar de bidrag, som
stenkolsverket till 1843 års utgång, af staten fått nop-
bära, och då denna summa afräknaas från de 26,000
Rdr, som, enligt iasändarens kalkuler, vid 4943 års
slut skule utgöra stenkolsverkets förkofran, återstår
endast 31,000 Rär, som verklig behållning. Mon äf-
ven denna bebållning, som skulle ligga i ökade for-
rivgar och ökade varulager, försvinner till största
delen, då man tager i betraktande, att fordringarse,
ill stor del, äro osäkra, och att varu!sgrea al
cke kunna realiseras till det värde, hvartill de i rä
censkaperna äro uppförde.
I stället för att vittna om förkofran, är det e
ka bekymmersam och för st-nkolsva
;mständighet, att behållningarno af odfast tezel
erkärl under de sednare åren alltjämt hotat si
ipplagen, hvilket bovisar en aftagande afsiltning. För-
ärlandet är äfven, att den nu si ofördslaktiga kon-
unkturen för bruksrörelsen ganska menligt inverkat
ch inverkar på afsältaingen af cldfast tegel, bvarpi
ienna vår och sommar varit ganska ringa efterfrågan.
sjelfva verket är bolagets ställning nu vida sämre än
Ör 3 å 4 år sedan, då, utom att det eldfasta teglet
ndast med svårighet kan försäljas, jamyäl stenkol fisa-
ia en ganska trög afsättning, sedan Engelska stenkol
uilfritt få införas, hvarigenom desamma i Malmö och
ndra Skånsta hamnar kunna erhållas till samma pris
om Hözanäskolen JM 4, för hvilka de äga företrädet,
s