I ksnte Urioll törst eggade trekerne tull uppr
mot Porten och sedan skymfligt lemnade dem
i sticket. Detta handlingssätt är ännu icke glömd
lEfter sjösegern i Tschesme-bugten, som man, bi
synnerligt nog, vanligen tillskrifver Orloff, upj
IgJorde Elphinstone en djerf plan. Han ville st;
ra rakt på Konstantinopel och antingen bemäkt
ga sig turkiska rikets hufvudstad eller ock rase
den. Ocloff bäfvade för ett sådant vågstyck
Isom han ansåg för outförbart; men Ephinstor
,bissade segel, tilltvingade sig farten genom Dai
Idanellerna, trettio år förrän Duchworth gjorc
detsamma, steg i land i åsyn af Konstentinope
Ispisade middag på turkisk jord, seglade samm
väg tillbaka och utskämde på detta sätt Orlot
Isom var bättre funstling, än sjöman. Det förtri
den oförskräckte Skotten, att en sådan persor
Trechet ej tillät honom att draga större nytta :
en så lysande seger, och i elt anfall af vred
satte han på en klippa med sitt skepp. Sjelfv
vågorna tycktes respektera den tappre och djer
ve manner; ban bl!ef rädded, men fartyget sjön!
II Petersburg klagade han öppet och häitigt, oc
Ihans klagan var så grundad, att ingen våzad
ställa honom för krigsrätt. Men hen blef efte
den tiden utan tjenst och utan belöning, och ma
var glad, då han sedermera ingaf sin afskedsar
sökan.
Man har nu i Ryssand satt sig i sinnet af
ställa allting på äkta och strängt rysk fot; derfö
vill man också hafva en äkta och strängt rys
fiotta. Iogenting är lättare begripligt, än att ma
också skulle vilja hafva ett äkta och strängt rysk
amiralitet. Få utländningar hafva derför i sedna
re tid blifvit befordrade till högre befäl inor
flottan. Engelsmän mottagas knappt numera. V
lemna derhän, om men genom detta äkta oc
strängt ryska system framdeles skall få sådan
män i spetsen för den ryska sjömakten, son
Gregg i Svarta Hafvet, R cord i Medelhafvet, e
Heyden, som förde befilet vid Navarino, elle
Hamilton, Ogilvy m. fl. Af dessa äro likvä
Gregg och Ricord födda i Ryssland, men de öt
riga, af hvilka en del inträdde i tjensten reda
under Catharina II:s regering, gamla gubbar, hvil
ka om några år alla skola vara gångna till sin
fåder. Ryssland gör likväl rätt i sitt försök at
stödja sig på sina egna krafter; huru försöket slå!
ut, blir en annan fråga.
Fiottan i Svarta Hafvet är ojemnförligt bättr
än den i Östersjön; matroserne äro väl öfvade
emedan besättningarne utskrifvas bland kustboer
ne, bland Lillryssar och Kossacker; men mai
firner samma fel hos officerarne på det ena stäl
let, som på det andra. Kossackerne vid Svart:
Hafvet uppställa ett antal män till tjenst i tyg
husen, dustigza karlar, som serdeles fördelaktig!
utmärka sig på galererna och kanonsluparna ge:
nom sin tapperbet. Dessa män kunna i många
afseenden jemnföras mel da Malayiska sjöröfrarne.
Merinanläggningarne vid Östersjön bestå af vari-
ven på högra Newastranden och amiralitetet j
St. Petersburg, jemte de dertiill hörande vatten-
bassinerna cch tyghusen. Den sköna hamnen vid
Kronstadt är så fast, com konsten kunnat göra en
af naturen så litet gynnad plats. Den skyddas a!
femhundra kanoner.
Reval är också af vigt, och ännu mera Baltiseh-
port, emedan denna hamn först plägar vara fri
från is om våren. Alla bamnar på Finlands kust
äro mer el!ler mindre befästade; den vigtigaste af
dem är Helsingfors, i anseende till de förtröffliga
fästningsverk, som försvara dess hamn och tyg-
hus. Vid Svarta hafvet är Sewastopol, en så väl
af naturen som genom konsten fast plats, den
vigtigaste punkten. Nikolsjew, som länge varit
säte för amiralitetet, har ett mindre fördelaktigt läge.
År 18539 bestod ryska flottan af femtio linie-
skepp, (af hvilka 3 hade 400 och flera kanoner,
48 hade 80—400 och 20 hade 70—80 kanoner,
hvarjemte 7 andra ännu lågo på varfvet) och 25
fregatter. Af dessa sednsre hafva fyra 60 kano-
ner, de öfriga 36 till 30. Östersjöflottan räknade
30,800, den i Svarta bafvet 49,800 mans besätt-
ning, således tillsammans 350,600 man. I Svarta
bafvet äro flere småfartyg stationerade än i Öster-
sjön. Vid statiorerna i Östersjön underhåller
Ryssland omkring femton ångfartyg, hvaribland
ån fregatten Bogatyr, som är byggd i Kolpenas
vid Petersburg, och Kamtschatka, som är köpt i
Eng!and. Under krisstid, då Ryssland ej kunde
draga i betänkande att äfven begagna de enskilda
ångbåtarna, skulle det tillssmmans kunna förfoga
öfver 50 sådana. Många bafva rätt goda maschi-
ner. I Svarta hafvet har Ryssland sjutton ång-
fartyg, alla byggda i Eagland. Många af dem
bafva 240 till 260 hästars kraft, Alla dessa ång-
artyg göra god nytta och användas hufvudsakli-
gen till att underbålla förbindelsen mellan de sär-
skilda statioaerna och cirkassika kusten, dit de
föra trupper och förråder af alla slag. I krigstid
skulle ryska ångflottan i dessa farvatten bestå af
omkring 25 fartyg. Der, liksom i Östersjön,
brängas endast engelska stenkol. Ved är för dyr
och dessutom o:ämplig för långa resor, i anseende
ill det stora rum, den intager.
De ryska matrosernes aflöning är utomordent-
igt ringa. I franskt mynt får en general-amiral
13 500 francs, en amiral 5,625, en viceamiral
43500, en kontreamiral 3,375. I garde-marinen
nar en kapten af första klassen 2,500, en kapten
2,000, en lijtnant 4,573 francs; i den öfriga flot-
an: en kapten af första klassen 2 000, en kapten
1700, en löjtnant 4,250, en midshipman 950
seneralamiralen har således alldeles lika stor af-
äÄning cam an anca!ck machinhvogara i KaAlnanae